Marie Louise H C Gagner

Född:1868-01-02 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1933-06-23 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Folkskollärare


Band 16 (1964-1966), sida 722.

Meriter

2 Gagner, Marie Louise Heléne Charlotte, brorsdtr till G 1, f 2 jan 1868 i Karlskrona, d 23 juni 1933 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: kaptenen August Ludvig Reinhold G o Hilda Lydia Höök. Avgångsex från H lärarinnesem i Sthlm 31 maj 1892, fackstudier där 1892—93, lär vid Brummerska skolan i Sthlm 1893—99, vik adjunkt vid Sthlms sem 1899—1905, adjunkt där 16 maj 1905, verkställde utredn rör kolportage-litt i Sverige 1910, led av Ad Fredriks förs:s skolråd s å, filmgranskare vid Statens biografbyrå 1911—12, lektor vid Sthlms sem 13 dec 1918—27 april 1928, led av styr för fören Norden 1921. — Iqml 1927. — Ogift.

Biografi

Marie Louise G var en i hög grad inspirerande lärare. Hon hade lämnat Högre lärarinneseminariet med högsta betyget i undervisningsskicklighet, och omdömena från skilda tider av hennes tjänstgöring ger enstämmigt vid handen, att hon var en utpräglad lärarbegåvning. Hennes rent pedagogiska intressen koncentrerades med åren allt mer till modersmålsundervisningen, där hon kom att göra betydande insatser. Vad hon här hade att säga förde hon ofta fram vid offentliga diskussioner och publicerade därefter sina anföranden och föredrag i tidens ledande pedagogiska tidskrift, den av Anna Sandström grundade »Verdandi». Modersmålsundervisningen i folkskolan fann hon i hög grad slentrianmässig och efterbliven. Innanläsningen, som den vanligen bedrevs, var, menade hon, mekanisk och urtråkig. Den siktade endast mot en i yttre mening felfri läsning men tog ingen hänsyn till barnens förmåga av uppfattning. Man borde framför allt uppmuntra barnens fria läsning. Den flitigt använda men tämligen själlösa avskrivningsövningen ville hon ersätta med en metod, som utnyttjade barnens självverksamhet och gav dem bestämda uppgifter att lösa. Hon utarbetade i detta syfte i samråd med en kollega en särskild handledning — exempelsamlingen »På egen hand» — som fick en betydande spridning. De gängse läseböckerna för folkskolan med deras i regel torftiga innehåll fann hon genomgående olämpliga. En läsebok borde vara på en gång underhållande och sakligt undervisande. Märkligt nog var hon inte över hövan entusiastisk inför Selma Lagerlöfs uppslag med »Nils Holgerssons underbara resa», som under första decenniet av 1900-talet höll sitt segertåg genom de sv skolorna. Tydligen fann hon undervisningsmomentet alltför litet beaktat. Själv medverkade hon i åtskilliga upplagor av Folkskolans läsebok.

För sina elever vid seminariet var hon en högt skattad introduktör i den sv litteraturen. Modersmålsundervisningen hade länge varit starkt tillbakasatt i de högre sv skolorna. Här hade vid denna tid — 1912 — modersmålslärarnas förening begynt en uppmärksammad insats, bl a avsedd att ge en ny inriktning av litteraturstudiet på gymnasiet. Genom en särskild skriftserie, redigerad av rektor J Mjöberg, sökte man förse skolorna med ett lämpligt litteratururval. Dessa strävanden vann livlig anklang hos G — sedan 1919 tillhörde hon föreningens arbetsutskott — och hennes egen undervisning tog starkt intryck av föreningens idéer med dess krav på en intensifierad litteraturkännedom. Personligen synes hon härunder varit särskilt angelägen att vid analysen av diktverken ge eleverna en ingående teckning av den rent miljömässiga bakgrunden till verkens tillkomst. Hon hade en klar blick för det biografiska momentets betydelse. I en rad biografier, »Svenska författare, deras liv och verksamhet», har hon för sin ungdomliga publik skildrat vår litteraturs märkesmän, från Geijer till Levertin.

För en större allmänhet blev G mest känd genom sin energiska kamp mot den florerande kolportagelitteraturen och den okontrollerade filmverksamheten. Hon ivrade varmt både i tal och skrift för åstadkommande av en god nöjesläsning för barn och ungdom. En påtaglig framgång med direkt verkan kunde hon inregistrera i kampanjen mot biograferna. Det var närmast hennes strävan att skydda barnen gentemot olämpliga filmers skadeverkningar, som gav anledning till hennes aktion. En vildvuxen flora av biografer hade uppstått i Sthlm i början av 1900-talet. Några särskilda barnprogram existerade inte, utan barnen fick se samm; filmer som de vuxna. På ett stort diskussionsmöte, anordnat av Pedagogiska sällskapet i Sthlm den 24 febr 1908, demonstrerade G en rad av klart olämpliga program och krävde, offentlig kontroll av filmföre-slällningar över huvud taget. Attacken fick omedelbara följder. Myndigheterna grep in och G tillkallades av civildepartementet att som sakkunnig biträda vid utarbetandet av bestämmelser rörande kontroll av biografföreställningar (1909—10). Då statens biografbyrå år 1911 tillsattes, tillhörde hon den första ledamotsuppsättningen.

G var livligt verksam i tidens sociala, arbete, särskilt på det kyrkliga området. Hennes livsgärning präglades av en klart kristen grundsyn och ett varmhjärtat intresse för det uppväxande släktets andliga utveckling.

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G:s betyg o fullmakter i SSA. Några strödda brev från G i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På egen hand. Avskrivningsövningar jämte interpunktions- och språkövningar. Sthlm 1906. VIII, 104 s. (Tills. m. M. Bergmark.) [Omarb. uppl. i delar:] 1—5. Sthlm 1907. VII, (1), 32, 48, 39, 48, 40 s. 1. Förberedande kurs: 2.-3. uppl. 1907, 1909, [2. tr.] 1910. 5.-7. uppl. 1912, 1913, 1915. 8. uppl. 1916, 53 s. 9.— 18. uppl. 1917, 1919, 1920, 1921, 1924, 1925, 1927, 1928, 1930, 1935, (2. tr.) 1943. 2: 2.-3. uppl. 1910, 1915. 4. tillök, uppl. 1917, 58 s. 5. omarb. uppl. 1921, 89 s. 6.-9. uppl. 1923, 1924, 1927, 1930. 3:2.-3. uppl. 1914, 1915. 4. fullst. omarb. uppl. 1921 [delad i:] 3: 1. Språklära med övningsstycken: (4), 95 s. 5. uppl. 1923, (4), 100 s. 6.-7. uppl. 1924, 1927. 3:2. Rättskrivningslära med övningsstycken: (4), 164 s. 5. tillök, uppl. 1923, (4), 168 s. 6. uppl. 1925, (4), 141 s. 7. uppl. 1927. [Omarbetn.:] På egen hand. Lärobok i modersmålet. 2, 3: 1, 3:2 i ett band. Förkortad uppl., B-uppl. 1925. 216 s. [Helt nyskriven del:] 4. Brev och praktiska skrivelser för fortsättningsskolor. 1925. 54 s. (Tills. m. M. Bergmark & E. Castegren.) 2. uppl. 1927, 56 s. — Hjälten bland hjältar, Charles George Gordons liv och stordåd skildrade för ungdomen. Sthlm 1909. 304 s. [Ny uppl.] 1911. 3. uppl. 1920, 159 s. (Barnbiblioteket Kamraterna, 7.) 4. uppl. 1928. — Svenska författare, deras liv och verksamhet, skildrade för barn och ungdom i hem och skola. 1—2. Sthlm 1909—12. 1: 94 s. 2. uppl. 1916, 81 s., 2. tr. 1922. 3. uppl. 1924. 4. uppl. 1928, 126 s. 5.—6. uppl., rev. av A. Forsström, 1935, 1944, [2. tr.] 1953. 2: 102 s. 2.-6. tr. 1917, 1918, 1920, 1922, 1925. 2. uppl. 1929, (6), 138 s. 3.-5. uppl. 1933, 
1942, 1949. — Studiet av skönlitteraturen och dess betydelse för livsåskådningen (Den nya människan, sju föredrag, Göteborg 1915, s. 61—69). — Lärarekallet — ett kvinnokall (Kvinnan och samhället, Sthlm 1920, s. 33— 39). 2. uppl. s. å. — Läsningen i folkskolan (Berättelse över sjuttonde allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm den 2—4 juli 1924, Sthlm 1925, s. 307—320). Även separat, 16 s. — Medv. bl. a. i Verdandi, Sthlm, från 1904. — Betänkande om biograferna tr. i Riksdagens prot. 1911, Bihang, Saml. 2, avd. 2, bd 4: 4.

Utgivit: Mors dag. Ett urval ur svensk diktning. Saml. [1]—2. Uppsala 1922—23. 31, 31 s. — Z. Topelius, Läsning för barn. Urval för skolan. D. [1—2]. Sthlm 1926. 181, 246 s. 1: 2. uppl. 1928, 2.—3. tr. 1931, 1942. 2: 2. tr. 1930. — H. Sienkiewicz, Genom öknen. Berättelse från Mahdins tid. Berättad för Saga. Sthlm 1933. 280 s., 1 karta. (Barnbiblioteket Saga, 154.) 2. uppl. 1943, 269, (3) s.

Översatt: M. Ravn, Som alla de andra, Sthlm 1932, 211 s.; dens., De tre kusinerna, Sthlm 1934, 157 s.; I Toje, En liten rackar-unge, Sthlm 1933, 103 s. (Barnens böcker, 3); J. Webster, Patty vid högskolan, Sthlm 1932, 210 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H lärarinnesem:s arkiv, SSA. — Folkskolesem:s i Sthlm årsredogönr. — Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); V Fevrell, K H lärarinnesem in memoriam (1943); H Gejrot o P H Räf, Lärarmatr 1934 (1934); S Grauers, Anna Sandström 1854—1931 (Årsböcker i sv undervisn:hist 104, 1961); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marie Louise H C Gagner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14638, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14638
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marie Louise H C Gagner, urn:sbl:14638, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se