Meriter

Gagnerus, Samuel, f 21 juni 1731 i Västerås, d 27 okt 1791 i Kungs-Barkarö (Vm). Föräldrar: kh Matthias Matthiæ G o Catharina Tillæa. Inskr vid Uppsala univ 27 febr 1751, mag där 20 juni 1758, eo kanslist i inrikes civilexp 1761, amanuens i KB o Antikvitetsarkivet 9 mars 1763, assessor o translator i Antikvitetsarkivet 17 juli 1770. Författare, språkvårdare.

G 1) 5 maj 1772 i Sthlm (Maria) m Margareta Elisabet Fahlstedt, f 27 sept 1747 i Falun, d 7 juli 1782 i Kungs-Barkarö, förut g m kofferdikaptenen C A Rabenius (d 1771), dtr till kronofogden Ingel Ludvig Ludvigsson F o Anna Dalberg; 2) 22 juni 1783 i Kungs-Barkarö m Maria Helena Pistolskiöld, f 23 maj 1752 i Fellingsbro (Ör), d 4 maj 1822 i Torshälla, förut g m sin kusin löjtn Gustaf Wohlberg (d 1782), dtr till ryttmästaren Carl P o Anna Christina Åkerhielm.

Biografi

G invaldes 1767 i Utile dulci och intog där en bemärkt plats bl a som sekreterare och som utgivare av första delen av sällskapets »Vitterhets Nöjen» (1769). I dess företal sade han sig ha velat behaga ett stadgat vett och ett ädelt hjärta. C C Gjörwell, som betecknade G som en from och dygdig man och sin mycket gode vän, beklagade att denne strukit alla skämtsamma stycken och att hans stil var för högtravande. Gjörwell uppskattade dock hans kunskaper och förmådde honom 1767 att överta utgivandet av »Svenska Magazinet» fr o m vol 2. G fick dock redan 1769 meddela, att magasinet upphörde.

G var även aktiv ledamot av Pro fide et christianismo och Upfostrings-sälskapet. I sistnämnda egenskap författade han »Erinringar, rörande upfostrings-verket, och des nödiga förbätring» (1774), vari han bl a som en evig grundregel ser, »att den som lever utan aga, han dör utan ära» (s 59). Barnen bör vänjas att läsa och tänka samtidigt och bör från begynnelsen få veta, att gudsfruktan är vishetens begynnelse. Senast vid 12 års ålder är de »på den moraliska sidan» sådana som de kommer att förbli. Här liksom i G:s övriga författarskap röjs hans beroende av upplysningsfilosoferna – mest tycks han ha beundrat Montesquieu – i betraktelser över dygd och förnuft och över kristendomens värde som en invärtes gudstjänst; de religiösa ceremonierna stämplade han däremot som tomhet. G såg kristendomen som en religion som i motsats till andra inte strider mot det sunda förnuftet, och han framhävde bl a i »Tankar om menniskors sista stunder» (1775) nödvändigheten av att kristen tro och vandel hängde ihop.

Sin religiösa förnöjsamhet och tro på dygd och förnuft uttryckte G även i ett flertal dikter, dock utan egentlig konstnärlig halt. Ordrikedomen var hans största belastning, och den har gjort hans mest bekanta skrift, hans »Äreminne öfver krigsrådet Georg Stjernhjelm» (1776) – enligt G själv en motsvarighet till éloges académiques i A L Thomas' stil – till ett åtminstone för eftervärlden tålamodsprövande verk. Irriterande ofta avbryts läsaren av långa utvikningar och betraktelser över dygdens sanna väsen och andra därmed sammanhängande ämnen, som han annars gärna behandlade i sina uppbyggelseskrifter.

G hade emellertid ett av sina huvudintressen gemensamt med Stiernhielm: den sv språkvården. Liksom denne ansåg han, att fornspråket ägde en förebildlig sinnrikhet och styrka och att åtskilligt av dess ordskatt borde kunna berika den moderna svenskan. Särskilt intresserad tycks han ha varit av att kunna påvisa det gamla götiska språkets överensstämmelser med latinet. G:s insats som språkrensare har blivit mera erkänd än hans övriga verksamhet. Redan Hammarsköld, som var mycket kritisk mot äreminnet, prisade hans »ädla och skarpsinniga flit» som ordgranskare. Av trycket utkom dock endast ett ark av hans »Förtekning på gamla svenska eller göthiska ord», upptagande ord från A till einradin.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

G:s brevväxl (2 bd, varav 1 bd brevväxl m C Aurivillius), några ms samt brev från G till främst G C Gjörwell (16 st, 1778—90) i KB. 2 reseberättelser av G (Västmanland 1767, Södermanland-Östergötland 1770) i VHAA. Brev från G till F Sparre (9 st, 1774 —88) i Börstorpssaml, RA, o bl a till S Älf (9 st, 1776—89) i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Blandade sanningar. Va-riatio delectat. Sthlm 1767. (8) s. [Anon.J — Förtekning på gamla svenska eller göthiska ord, hvilka dels torde vitna om fornspråkets sinrikhet och styrka, dels ännu, med liten eller alsingen förändring, kunna tjäna, at rikta den moderna svenskan. [Rubr.] [Sthlm omkr. 1775.] 16 s. [Provark: A — einradin; anon.] — [Medd. om föreg.] (Nya lärda tidningar, 1774, Sthlm, s. 73—75, 243—246, 249—251, ibid., 1775, s. 143 f). — Erinringar, rörande upfostrings-verket, och des nödiga förbätring. Sthlm 1774. (2), 66 s. (Pro fide & christianismo.) — Tankar om menniskors sista stunder, och deras rätta art och pröfning, til vinnande af de bästa, de säkraste och mäst upbyggeliga efterdömen för en rättskaffens evangelisk tro med christelig vandel. Sthlm 1775. 80 s. [Anon.] (Ibid.) — Äre-minne öfver krigs-rådet Georg Stjernhjelm. Sthlm 1776. (8), 136 s. — Prospectus [om ett »nytt och mera fullständigt svenskt lexicon»] (Upfostrings-sälskapets tidningar, 1784, Sthlm, s. 161—164). — Bidrag i lärda tidskr. se även t. ex. Svenska archi-vum, T. 1, 1766, s. 261—266, Svenska ma-gazinet, [1,] 1766, s. 67—73, 562—567, 731 —735, 1—4, 1767, 1769, s. 132—136, 150 f, Almänna tidningar, 1770, s. 30 f, 543 f, 569—571; anon. skönlitterära bidrag främst i öfningar af Sälskapet Vitterlek, D. 2—3, 1762—63 (enl. KB:s ex., jfr däremot Samlaren, 1897, s. 164 f), Svenske Mercurius, 1765, s. 434—443, Vitterhets nöjen, D. 1, 1769, s. 1—29, 78, 81 f.

Utgivit: Svenska magazinet, [T. 2:] 1—4, Sthlm 1767, 1769, (2), 305 s.; Vitterhets nöjen, D. 1, 1769, Sthlm, (2), 126 s. (anon.).

Översatt: R. Baxter, De heligas eviga ro, Sthlm (tr. Strengnäs) 1765, (8), 72 s. (anon.); F. M. de Marsy, Nya historien, om chineserne, japanerne, indianerne, persianer-ne, turkarne, ryssarne o. s. v., D. 6, Sthlm 1765, (4), 364 s. (anon); E. Pontoppidan, Onde ordspråk, som fördärfva goda seder, vederlagde af Guds heliga ord och det sunda förnuftet, Sthlm 1767, 96 s. (anon.).

Källor och litteratur

Källor o litt: En sthlmskrönika ur C G Gjörwells brev, ed O Sylwan (1920), s 27. – C M Carlander, Sv bibl o ex-libris (1904); S Delblanc, Ära o minne (1965); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl 1833); Sv biogr lex, N F, 4 (1861–62); O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälf ningen 1772 (1896).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Gagnerus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14640, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14640
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Gagnerus, urn:sbl:14640, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-20.