Anna M Gardell-Ericson

Född:1853-10-10 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1939-06-02 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Akvarellmålare


Band 16 (1964-1966), sida 745.

Meriter

Gardell-Ericson, Anna Maria, f 10 okt 1853 i Visby, d 2 juni 1939 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: landskamreraren Lars Theodor Johan Gardell o Emma Maria Nyberg. Akvarellmålarinna.

G 3 aug 1882 i Paris m konstnären Johan Erik Ericson (bd 14, s 73 ff), f 17 okt 1849 i Karlshamn, d 26 sept 1925 i Gbg (Haga), son till varvstimmermannen Anders Eriksson o Johanna Petronella Pettersson.

Biografi

Anna G fick sin grundläggande konstnärliga utbildning 1872—78 för professor P D Holm i Sthlm. Redan genom honom fick hon kontakt med det franska friluftsmåleri som representerades av Corot, Daubigny och Barbizonskolan. Tidigt blev hon uppmärksammad framför allt för sin drivna akvarellteknik. Hon deltog i konstakademins utställningar 1875 och 1877, och fick, tillsammans med många andra, representera Sverige vid hundraårsutställningen i Philadelphia 1876, där hon även tilldelades medalj.

Ar 1879 kom G väl förberedd till Paris, där hennes lärare blev Louis Leloir och Ferdinand Heilbuth. Att hon tagit sina studier på allvar och framför andra beundrat sina lärare omvittnar de kataloger hon sparat från 1879—83 av utställningar som hölls av »Société d'aquarellistes francais». Där har hon kopierat utställda akvareller eller färglagt katalogens graverade reproduktioner. Utom för sina lärare har hon fäst sig vid konstnärer som Jules Jacquemart och Gustave Jacquet och andra nu lika bortglömda representanter för ett mycket moderat friluftsmåleri. Själv deltog hon i den allmänna salongen 1882 med akvareller, vilket resulterade i uppmärksamhet från franska konsthandlare, bl a Durand-Ruel och Goupil, vilken senare erbjöd henne ett kontrakt om 1 000 francs i månaden för försäljningsrätten. År 1883 deltog hon i Foreign Exhibition i Boston, där hon tilldelades medalj. En livlig internationell utställningsverksamhet följde; hon deltog i utställningar i Montreal, i London, i München etc och hon blev medlem av det engelska Dudley Gallery Art Society.


Den påbörjade internationella karriären avbröts i stort sett i och med återvändandet till Sverige 1884, föranlett av ryktena om en annalkande koleraepidemi. Hon bosatte sig i Gbg, där hennes man blev ritlärare vid Chalmers tekniska högskola. I Sverige fortsatte hon att utställa flitigt, främst i samlingsutställningar och så gott som alltid med akvareller.

G:s tidiga framgångar skedde inom ramen för det konstliv som i Paris under 1800-talets sista decennier dominerades av de mer eller mindre officiella salongerna, vilka endast accepterade traditionalism och mycket måttliga förnyelseförsök i kompromissens tecken. Att också en anmärkningsvärd begåvning låg till grund för G:s framgångar är otvivelaktigt, men den tycks inte ha räckt till för att bryta henne en egen väg. Efter återkomsten till Sverige förkrymps och förtorkas hennes talang, och hon hamnar lätt i det alltför idylliska eller insmickrande. En samtida kommentar till hennes måleri säger tydligt och klart ifrån vilka egenskaper som gjorde det populärt och omtyckt. I Idun skriver signaturen J N-g om G, när han kommenterar de »kvinnliga artisterna» på Valandsutställningen 1891: »Hennes 'Afton' är en verklig liten läckerbit av poetisk fägring; insjön med dess glödande intensiva färgspel, stranden, den genomskinliga luften, allt är framställt med en ovanlig schwung utan maner».

G deltog i den stora akvarellutställn på FrKA 1925 med ett flertal arbeten, utställde separat 1927 på Gummesons konsthall. Min-nesutställn:r i Gbg 1939 o hos Bukowskis i Sthlm 1946. Är representerad i Nat:mus o Gbgs konstmus samt i flera utländska museer.

Författare

Torsten Bergmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Idun 1891, nr 28; G Lilja, A M G-E (SKL); Sv portr:gall, 20 (1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna M Gardell-Ericson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Bergmark), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14661
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna M Gardell-Ericson, urn:sbl:14661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Bergmark), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se