Peter Gedda

Född:1661-12-31 – Lövångers församling, Västerbottens län
Död:1697-06-19 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län

Kartograf


Band 16 (1964-1966), sida 764.

Meriter

Gedda, Peter, f 31 dec 1661 i Lövånger (Vb), d 19 juni 1697 i Karlskrona. Föräldrar: lantmäteriinspektoren Johan Persson G o Katarina Palm. Inskr vid Uppsala univ 21 sept 1674, lantmätare i Åbo o Björneb:s län 28 juli 1680, konduktör vid Amiralitetet i Karlskrona 1681, inspektor över lantmätarna i Uppland 2 maj 1685, styrmansdir 10 jan 1687, styrmanskaptens titel 1692.

G 30 sept 1688 i Madesjö (Kalm) m Christina Braun, f 6 maj 1665 trol i Fagerhult (Kalm), omg 1705 m landsfiskalen Georg Erasmusson Swebel (d 1747), d trol 18 (begr 22) maj 1730 i Vissefjärda (Kalm), dtr till prosten Nicolaus Brodderi Bruun o Christina Walleria.

Biografi

G åtföljde 1675 sin fader till Ingerman-land, sedan denne förordnats att tjänstgöra vid lantmäterikommissionen där med lön för sig och tvenne lärlingar, av vilka sonen blev den ene. År 1678 återvände G till Sverige och studerade därefter någon tid i Uppsala. År 1680 blev det sv sjökarteväsendet en statlig institution under chefskap av Werner v Rosenfeldt med uppgift att utbilda styrmän, organisera lotsväsendet och upprätta sjökartor och det var till denna institution G knöts som biträde vid kartgöromålen genom anställningen som konduktör 1681. Sina första fasta tjänstelokaler hade sjökarteverket, som benämndes Navigationskontoret, i Kalmar, men verksamheten överflyttades snart till Karlskrona. Under hela 1680-talet användes G tillika för en rad andra arbeten som låg utanför hans egentliga verksamhet inom sjökarteverket. Sålunda deltog han 1682—83 i Ölandskommissionens lantmäteriarbeten, kartlade Kristianopels, Ronneby och Sölvesborgs ägor, Kalmar ladugård och utarbetade en landkarta över Blekinge 1684. Åren 1688 och 1689 uppmätte han vissa egendomar i Blekinge, vilka amiralgeneralen Hans Wachtmeister ämnade tillhandla sig av kronan.

Sedan G 1687 blivit Rosenfeldts efterträdare utförde han med början detta år under sex på varandra följande somrar sjömät-ningsarbeten vid kusterna av Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän och sv Pommern. Ett resultat av dessa mätningar är en ännu bevarad av G 1693 själv sammanställd atlas med handritade specialkartor över kusterna vid Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Till samma atlas har också hört en generalkarta och några specialkartor över Vorpom-merns kust, vilka numera inte kunnat återfinnas.

Dessa av G utförda mätningar och upprättade kartor ingick som ett led i skyldigheten att upprätta 'en sjökarta över Östersjön', som enligt 1680 års instruktion för sjökarte-väsendet åvilade chefen för detta. Den 8 juni 1693 erhöll G k privilegium på att utge en generalkarta över Östersjön och med anledning därav befalldes lantmäteridirektören Carl Gripenhielm att till Amiralitetet utlåna de kartor i lantmäterikontorets arkiv som upptog kustområdena. Under den följande tiden var G förnämligast sysselsatt med att fullborda detta kartarbete, som påbörjats av Rosenfeldt och vars slutförande skedde i nära samarbete med denne. Ar 1695 förelåg det i tryck under titeln: »General hydrographisk chartbook öfwer östersiön och Kattegatt» (jfr Collijn, sp 301) med G som ensam utgivare. Då de tekniska resurserna för ett dylikt atlasverks framställning saknades i Sverige, graverades och trycktes detta i Amsterdam jämte en holländsk och en engelsk upplaga. Atlasen innehåller tio kartblad, däribland en generalkarta över Östersjön uppgjord i Mercators projektion. De övriga kartorna är lagda efter missvisande kompass.

Som kartograf hade G förvärvat för sin tid utmärkta teoretiska kunskaper först under faderns ledning, därefter i Uppsala men kanske framförallt under det långa samarbetet med den i matematik och navigationskonst skicklige Rosenfeldt. Det är G som står som utgivare till Rosenfeldts 1693 tryckta »Navigationen eller styrmanskonsten till ungdomens nytta wed Kongl ammiralitetet». Med atlasverkets fullbordande och utgivande reste sig båda ett varaktigt äreminne och skapade respekt för sv sjömätning och sv sjökartografi även i utlandet.

Fastän G:s största insatser var upprättandet av sjökartorna satte hans verksamhet tydliga spår även inom styrmans- och lotsväsendet. En av G utarbetad förordning angående lotsväsendet i Sverige och Finland och ett reglemente och instruktion för lotsinspektoren i Sthlm, vilka utkom från trycket 19 sept 1696, förblev länge gällande. G var även mycket verksam vid tillkomsten av styrmansskolan i Karlskrona 1691, och denna skola kom organisatoriskt sett att stå under inspektion av honom.

Författare

Herman Richter



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Kartor av G över Blekinge o Uppland i Lantmäteristyr:s arkiv. Hans atlas 1693 i Varvsmus, Karlskrona.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: C Bechstadius, Then adelige o lärde swenske siö-man (1734); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); V Ekstrand, Sv landtmätare 1628—1900 (1896—1903); L L v Horn, Biogr anteckn:r, 1 (1927); J Kleberg, Amiralitetskoll — Marinförvaltn. Biogr anteckn:r 1634—1934 (1934); B Olsson, Kalmar stifts herdam, 3 (1948); SKL; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Gedda, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14685, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Richter), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14685
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Gedda, urn:sbl:14685, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Richter), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se