Thure Nicolaus Cederström

Född:1843-06-25 – Hemmesjö församling, Kronobergs län (på Åryd)
Död:1924-05-21 – Tyskland (i München)

Genremålare


Band 08 (1929), sida 185.

Meriter

11. Thure Nicolaus Cederström, sonson till C. 4, den föregåendes kusins son, f. 25 juni 1843 på Åryd, Hemmesjö socken, d 21 maj 1924 i München. Föräldrar: översten, greve Klas Anton Cederström och Katarina Fredrika Aschan. Kadett vid Karlbergs krigsakademi 4 okt. 1858; korporal 1865; utexaminerad 31 mars 1868; underlöjtnant vid livgardet till häst 17 apr. 1868; studerade målarkonst i Paris 1868—69; erhöll avsked 4 juli 187 lj studerade 1872—77 målarkonst; i Düsseldorf och Weimar; bosatt i München från 1877; tjänstgjorde vid internationella konstutställningarna i München som svensk-norsk kommissarie 1883, som Sveriges kommissarie 1888 och som ledamot av prisjuryn 1892. Erhöll bronsmedalj vid utställningen i London 1879; AgréFrKA 1882; RVO 1884; LFrKA 1889; innehade dessutom ett flertal utländska ordnar.

Gift 24 febr. 1877 i Weimar med Elise Semler, f. 25 jan. 1850, dotter till historiemålaren Heinrich Semler i Gotha.

Biografi

C. började i enlighet med familjetraditionen sin bana som militär, men det dröjde ej länge, förrän han upptäckte, åt vilket håll hans intressen pekade. Så snart han avlagt sin officersexamen, började han utbilda sig till konstnär. Hans studier förde honom till en början till Paris (1868—69), där han fann en lärare i Hugo Salmson, som ännu huvudsakligen sysselsatte sig med historiska sedeskildringar. Sedermera försökte han sig i Düsseldorf, där konstlivet dock ej stod i sitt flor, och i Weimar samt kom slutligen (1877) till München, där han stannade till sin död.

I München behärskade vid denna tid Karl von Piloty konstlivet. Han var en ivrig förespråkare för den riktning i historiemåleriet, som i kamp mot klassicismen åter givit det koloristiska en betydande plats. I granna historiska kostymer agera personerna i hans tavlor med ett falskt, teatraliskt patos, som hans samtid i högsta grad uppskattade men som lämnar eftervärlden likgiltig.

Även C. greps av intresse för de historiska dräkterna, ett intresse, som ju redan Salmson lett honom in på och som under Pilotys inflytande blev än starkare. Men C. var ingen konstnär av de stora gesterna. Düsseldorf hade fört honom in på den intimare konsten. Närmast i anslutning till Pilotys lärjunge Eduard Grützner, som samtidigt med honom levde i München, fann han sin speciella genre. Även Grützner målade små tavlor med figurer i 1500- och 1600-talskostym, scener ur Shakespeares dramer o. dyl., men framför allt målade han scener ur munkarnas vardagsliv i klostret, ofta skildrat med en humoristisk anstrykning, och detta blev för C. hans mest karakteristiska stil. Samma genre odlades även av norrmannen Vincent Stoltenberg Lerche, som studerat i Düsseldorf samtidigt med C. Dessa munktavlor vunno snart en viss popularitet, och detta förorsakade en massproduktion, som inverkade menligt på tavlornas kvalitet.

C: s tavlor äro utförda i ett detaljerat, nästan petigt maner. Han har en fin kolorit med huvudsakligen bruna och gulaktiga toner. Hans konst var ej av något banbrytande slag, tvärtom, och kritiken har sällan sysselsatt sig med honom. 1879 erhöll han bronsmedalj vid utställningen i London, men det var den enda utmärkelse av detta slag, som kom honom till del. Han verkade i skuggan av de nya rörelser, som framkommo under hans tid, en sen representant för den konst, som sköts åt sidan av impressionismens segertåg.

Bland hans verk kunna nämnas: Zeitgeist (1878), Schackmatt (1881), Nur muth (1883), De fem sinnena (1885), En geografisk tvistefråga (1887). Hans arbeten Putsdag i klostret, Ein altes lied och Kardinal voro utställda i Stockholm 1900—1902. I nationalmuseum finnes Färska nyheter (1885), i Göteborgs museum Munk läsande en skämttidning (1889). På Örtofta och Margretelund finnas verk av hans hand, i Växjö museum ett porträtt av chargé d'affaires G. O. Hyltén-Cavallius. — En icke obetydlig roll spelade C. som förmedlare av svensk konst till München, särskilt vid utställningar. Dessutom samlade han teckningar och handlingar ur de svenska konstnärernas liv i München.

Författare

C. Hernmarck.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: R. Muthér, Geschichte der Malerei im 19. Jahrhundert, 1—3 (1893—94); G. Nordensvan, Sv. konst och sv. konstnärer i nittonde århundradet (1892); U. Thieme & F. Becker. Alle. Lexikon der bildenden Kunstler. 6 (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thure Nicolaus Cederström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14747, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Hernmarck.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thure Nicolaus Cederström, urn:sbl:14747, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Hernmarck.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se