Celsing (von), släkt



Band 08 (1929), sida 212.

Biografi

Celsing och von Celsing, släkt, härstammande från kyrkoherden i Höghy i Linköpings stift AndreasPetriNormolander (f. 1593, d 1657). Son till denne var stärbhuskamreraren i Stockholm Peter C. (f. 1638, d 1701), vilken genom latinisering bildade släktnamnet efter hemsocknen. Han blev fader till hovkanslern Gustaf C. (se nedan 1), adlad med bibehållet namn 1 sept. 1718 (adelsbrevet utfärdat 23 mars 1719). Bland dennes söner märkas presidenten Gustaf C. (se nedan 2), vilken 27 dec. 1778 upphöjdes i friherrlig värdighet men själv slöt sin ätt, och envoyén Ulric C. (se nedan 3) samt överstelöjtnanten Fredric C. (f. 1739, d 1786), vilken ensam fortplantade släkten. De fastigheter, bröderna Gustaf och Ulric C. på sätt nedan omtalas förvärvade, eller Hällefors styckebruk, Smedstorps hammare, Biby med Värsta, Fjällskäfte och Fräkentorp jämte underlydande, alla i Södermanland, samt de båda husen med nuvarande adressnummer 1 och 3 vid Regeringsgatan, förvandlades, i överensstämmelse med tidigare överenskommelser mellan de båda bröderna, jämte deras efterlämnade lösegendom till ett familjefideikommiss. Stiftarnas avsikter fastslogos genom Ulric C:s testamente eller fideikommisstiftelsebrev av 1 mars 1804 jämte senare tillägg och modifierades något genom Svea hovrätts dom 30 okt. 1807. Egendomskomplexet fördelades i två brors- och en systerlott. Hällefors bruk skulle innehavas av de tre lottägarna gemensamt, och i därvarande arkiv skulle släktarkivet samt åtkomsthandlingar, kartor, syneinstrument m. m. rörande alla tre lotterna förvaras. De båda brorslotterna, som innehades av stiftarnas ende överlevande brorson majoren Lars Gustaf C. (f. 1763, d 1810) och sedermera av dennes son, bruksägaren Lars Gustaf von C. (se nedan 4), utgjordes av 2/3 i Hällefors, Biby med Värsta, Fräkentorp, Smedstorp och huset Regeringsgatan n:o 1. På systerlotten kommo 1/3 i Hällefors samt Fjällskäfte och huset Regeringsgatan n:o 3. Den Celsingska fideikommisstiftelsen har i senare tid undergått genomgripande förändringar. Fideikommissnaturen har överflyttats från huset Regeringsgatan n:o 1 till Lindholm (1857), och 2/3 i Hällefors styckebruk ha utbytts mot huset Linnégatan 85 (1909), varjämte 1/3 i Hällefors, Fräkentorp och Smedstorp samt huset Regeringsgatan n:o 3 frånsålts 1904, 1911 och 1919.

Brukspatronen Lars Gustaf von C:s äldste överlevande son kammarherren Lars Arnold C. (f. 1836, d 1915) fick på sin lott Lindholm, Fräkentorp och Smedstorp, av vilka Lindholm — jämte Fräkentorps och Smedstorps fideikommisskapital — numera innehaves av hans son kommendörkaptenen Gustaf Robert C. (f. 1869, d. 1955). Den andre sonen, kaptenen Petrus Fredrik von C. (f. 1838, d 1904), förvärvade genom gifte med sin syssling Anna Sofia Ihre (f. 1845, d 1905), sondotter till Gustaf och Ulric C:s brorsdotter Elisabet Lovisa C. (f. 1772, d 1866), för vilken den kvinnliga fideikommisslotten stiftades, nämnda lott eller 1/3 i Hällefors, Fjällskäfte och huset Regeringsgatan n:o 3 samt förenade efter faderns död därmed de båda återstående andelarna i Hällefors och Biby med Värsta. För närvarande äro Petrus Fredrik och Anna Sofia von C: s fideikommisslotter delade mellan deras söner kaptenen Elof Fredrik von C. (f. 1869, d. 1952),som innehar Biby med Värsta samt huset Linnégatan 85, och agronomen Arnold Nils Herman Petrus von C. (f. 1870, d. 1931), som innehar Fjällskäfte samt fideikommisskapital motsvarande 1/3 i Hällefors och huset Regeringsgatan n: o 3. — En tredje son till brukspatronen Lars Gustaf von C., överkammarherren och ståthållaren vid Ulriksdals och Haga slott Gustaf Herman C. (f. 1843, d 1921), avgick 1908 som utomordentligt sändebud till Höga Porten för att notificera Gustav V: s tronbestigning och upplivade sålunda de Celsingska traditionerna i Konstantinopel.

Författare




Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Testamentariska fideicommiss-förordnanden af.. .Ulric Celsing Gustafson... 1804 & 1805 (1806); Förteckning över arkivet på Biby (hdskr., RA).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Celsing (von), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14751, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Celsing (von), släkt, urn:sbl:14751, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se