Carl Alexander Clerck

Född:1709 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1765-07-22 – Stockholms stad, Stockholms län

Stadsuppbördsman, Arachnolog


Band 08 (1929), sida 630.

Meriter

5. Carl Alexander Clerck, f. 1709 i Stockholm, d 22 juli 1765 därstädes. Föräldrar: bokhållaren i förmyndarkammaren kamreraren Alexander Clerck och Elisabet Gram. Student i Uppsala 5 maj 1726. Kammarskrivare i förmyndarkammaren 7 sept. 1727; uppbördsman (vid Stockholms stads bemedlingskommission) 20 dec. 1731. LVS 1756; ämnessven i VA före 1757; LVA 1764.

Gift 1) 30 sept. 1731 med Anna Maria Starck, d 1738, änka efter vaktmästaren Gabriel Joensson; 2) 5 maj 1741 med Anna Margareta Dahléen, f. 1723 (döpt 10 nov.), d 23 apr. 1787, dotter till järnhandlaren Jakob Dahléen i Stockholm.

Biografi

Bland den linnéanska tidsperiodens nordiska biologer var C. tvivelsutan en av de märkligaste, så mycket mer som hans forskargärning bedrevs vid sidan av ett strävsamt arbete i kommunens tjänst och under trycket av ekonomiska bekymmer. Från hans tidigare år känner man föga eller intet. 1726 inskrevs han som student i Uppsala, där han tillhörde Stockholms nation. Om han vid universitetet bedrev naturvetenskapliga studier och redan då lärde känna Linné, vet man ej, men det är föga troligt. Vistelsen i Uppsala torde också ha varit ganska kort. Sannolikt av ekonomiska skäl nödgades han redan 1727 söka anställning i Stockholm, där han till slut hamnade i det kommunala uppbördsverket.

Först i trettioårsåldern vaknade hos C. ett okuvligt begär att efter sin förmåga rikta vetenskapen genom forskningar i naturen. Därtill eggades han av Linnés ryktbara föreläsningar i naturalhistorien, som år 1737 höllos på riddarhuset i Stockholm. »Jag hade den lyckan att jämte andra få höra desamma; och ehuru jag tilförne ej ägt tillfälle att därtill lägga någon grund samt dessutom af andra sysslor och förrättningar var ständigt hindrad, kunde jag dock ej emotstå den lust, som herr archiaterns undervisnings-och umgängessätt hos mig till denna vetenskap upväckte», skriver hah i förordet till sitt berömda verk »Svenska spindlar» (1757). Tvivelsutan grundlades under dessa föreläsningar mellan C. och Linné en mera personlig bekantskap, som med åren växte till verklig vänskap, varpå talrika uttryck finnas i deras korrespondens. C: s nyssnämnda verk, vilket Linné betecknade som »ett av de vackraste, om icke det aldra vackraste, som i Sverige utkommit» och som även förskaffade C. ledamotskap av Vetenskapssocieteten i Uppsala, har varit av grundläggande betydelse för den arachnologiska forskningen. Icke nog med att i detta omkring ett sjuttiotal svenska spindlar för första gången beskrivas och åskådliggöras med förträffliga »illuminerade» figurer, det innehåller även en rad synnerligen goda iakttagelser rörande spindlarnas fångstnät och levnadsförhållanden. Tyvärr har genom de nu gällande internationella nomenklaturbestämmelserna, vilka fastställt den 1758 utkomna editionen av Linnés Systema naturae som utgångspunkt för prioritetsbestämningen, C:s Svenska spindlar av år 1757 i viss mån ställts i skuggan. Av pietet för C. bryta dock flera moderna arachnologer mot nyssnämnda regel. Redan innan nyssnämnda verk utkom av trycket, hade C. börjat ägna sin uppmärksamhet även åt fjärilarna. Välförtjänt beröm och uppmuntran av Linné ingav honom så tanken att åstadkomma ett stort anlagt planschverk över insekterna. Genom Linnés medverkan lyckades han vinna drottning Lovisa Ulrikas bevågenhet, och i väsentlig mån på hennes bekostnad utgavs så det präktiga arbetet »Icones insectorum rariorum», tyvärr avbrutet mitt i tredje häftet 1765 genom C:s förtidiga bortgång. I detta avbildades på de första tolv tavlorna 160 svenska fjärilar, medan alla de återstående voro ägnade utländska arter, som Linné ställde till C: s förfogande. Text saknades alldeles, varför väl verket snarast får betraktas som illustrationer till Linnés fjärilbeskrivningar. Vilken rangplats det på sin tid intog, därom vittna bäst följande ord av Linné i ett brev till Vetenskapsakademien 3 jan. 1765: »Men låt oss, Mine herrar, jemföra dessa vår tids underverk med de figurer, som Eder egen Clerck gjort öfver de raraste Indiens papilioner, så skolen I, Mine herrar, få se, att själva svarta avunden måste tillstå, att ingen av alla de förr nämnde, ja ingen i hela verlden hunnit praestera någon bok med figurer av sådan raritet, prakt, livlighet och skönhet, som med herr Clercks kan ställas i parallel.» Brevet i fråga utmynnade i en varm vädjan till akademiens »magnater» att understödja verkets fortsatta utgivande.

Om också C. för sitt vetenskapliga arbete mottog mycket beröm och belönades med ledamotskap även i Vetenskapsakademien, så åtnjöt han säkerligen blott ringa materiellt understöd. För att kunna fullfölja sina ideella syften offrade han mycket av sina små inkomster och satte sig därjämte i betydande skuld. Därför drogs han också ständigt med ekonomiska bekymmer. Ett sådant orosfyllt liv tärde kanske också på hans krafter och påskyndade måhända hans bortgång vid blott femtiofem års ålder. Betecknande äro Linnés ord i ett brev till Akademiens sekreterare i aug. 1765: »Den arbetssamme Clercken har även slutat sina ögon. Gud låte nu akademien, som hon begynt, vårda hans verk, att det ej förgås; ty vettenskaperne hava aldrig sett prydesammare.»

Författare

Alb. Tullgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från C. till Carl von Linné och A. Modeer finnas jämte efterlämnade handskrifter i Vetenskapsakademiens bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning på asp-fjärilen (VA Handl., 1753, s. 278—281, 1 pl-)- — Några anmärkningar angående insecter. 1—3 (ibid., 1755, s. 214—216, 1 pl.). — Svenska spindlar, uti sina hufvud-slägter indelte, samt under några och sextio särskildte arter beskrefne .. . [Även latinsk titel:] Aranei svecici... Sthm 1757. 4: o (15), 154 s., 6 pl. (Engelsk övers, se nedan.) — Nomenclator extemporaneus rerum naturalium: plantarum, insecto-rum, conchyliorum, secundum Systema naturas Linnaeanum. Sthm 1759. (4), 67, (11) s. — Icones insectorum rariorum cum nominibus eorum trivialibus locisque e C. Linnasi Syst. nat. allegatis. Sect. 1—[3]*. Sthm 1759—54. 4:o (Varierande ex., innehållande tillsammans 62 kolorerade planscher utan text, därav 16 tillhörande del 1, 39 del 2 samt 7 den ofullbordade och outgivna del 3. Verket utkom ej i bokhandeln utan bortskänktes av drottn. Lovisa Ulrika. Ex. i KB, UB o. VA bibi.) — Om spindlars fångande och födande (VA Handl., 1761, s. 243—245, 1 pl.). — Tal, innehållande några anmärkningar om insecterne. Sthm 1764. 14 s. (Inträdestal i VA 7 mars 1764.) — Aranei, or A natural history. of spiders, including the principal parts of the well known work on English spiders by Eleazar Albin, as also the whole of the celebrated publication on Swedish spiders by Charles Clerk; revised, enlarged and designed a new by Thomas Martyll. London 1793. Fol. II, VII, 70, (3), 31 s., 29 pl.

Handskrifter (samtliga i VA bibi., delvis tillhörande Bergianska saml.): Om svenska spindlar (även interfol. ex. av det tryckta arbetet). ¦— Icones insectorum rariorum (jmfr ovan). ¦— Insect-metamorphoser (ritade åren 1754— 1758, 93 pl. i 4: o, delvis kolorerade). — Register på alla insecter, som i Carl von Linnés Systema natura? finnas beskrefne (fol. 50 bl.). — Om salter (fol. 44 bl.). — Beskrifning på limsvampen. — Orbis eruditi judicium de Caroli Linnasi Syst. nat. (fol. 8 bl.). — Kort afhandling om spindlar. 1756 (med omdöme av Linné).

Källor och litteratur

Källor: Mantals- och taxeringslängder 1731—1765, Stockholms stads arkiv; prot. 1727, Stockholms rådhusarkiv: samt bemedlingskommissionens bouppteckning samt justitiekolle-dop- och lysningsböcker, Maria församlings kyrkoarkiv. — Bref och skrifvelser af och I: 5'(1911). — C. Forsstrand, Linné i Stockholm (1915). till Carl von Linné,


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Alexander Clerck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14881, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Tullgren.), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14881
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Alexander Clerck, urn:sbl:14881, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Tullgren.), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se