Påfwel Coberg, von

Född:1500-talet
Död:1500

Fortifikationsingenjör, Byggmästare, Vattenkraftstekniker


Band 08 (1929), sida 676.

Meriter


Biografi

Coberg, Påfwel von. Konstbyggmästare; inkom senast 1543 till Sverige; användes först vid byggandet av vattenverk och sedan även för utförande av försvarsanläggningar vid Vaxholm och såsom byggnadskunnig vid armén i Erik XIV: s krig mot Danmark.

I maj 1544 skrev konung Gustav till befallningsmannen på Gripsholm Harald Lake och fogden Anders Bagge: »Vi förnimme, Harald och Anders, att then Pavel von Coberg bygger så ringe ting vidt vår kvarn vidt Taxinge, som utlovadt är, och thet arme, han ther bygger, haver föge beståndt, likeväl han ingen eller förmaning lyde etc.» Konungen hade sålunda då tydligen ej stort förtroende för C, och att missnöjet kunde blossa upp under de närmaste åren, framgår av ett 13 apr. 1549 avgånget brev till fogden på Uppsala gård Mats Mikaelsson med anledning av att vårflöden ryckt bort kvarndammen »i byn på ena sidan». I detta brev heter det nämligen: »Thet thu ock begärer then Pavel van Koberg thitt etc, så skole vi väl tro, att han föge skall förstå sig uppå sådane dambläggning.» Att konungen detta oaktat behållit C. i sin tjänst, visar emellertid, att denne nog kunde utföra honom anförtrodda arbeten, om arbetskraft samt nödiga verktyg, redskap och material tillhandahöllos, även om hans prestationer lika litet som andras, alltid svarade mot hans herres iver. C: s specialitet var anläggningen av allehanda vattendrivna verk och fasta fiskebyggnader. Bland de vattensågar, som under 1540-talets senare hälft uppsattes av Gustav Vasa för kronans byggen, synes åtminstone en, en sågkvarn vid Taxinge, vara byggd av C, ty den drevs 1551 av honom dels för kronans, dels för hans egen räkning. C. stod nu också väl hos konungen. Den 13 maj 1551 skrev Gustav Vasa till fogden i Arboga Nils Tulesson, med anledning av att en del tyska arbetare, som »medt stor umkost» införskrivits för faktoriets räkning, nu inkommit i landet, att dessa behövde för sin verksamhet »kverner och vatukonster», »och have vi befälet Pavel van Coburg, att han samme theris mölleverck udi för: ne strömer (vid Arboga) oförsummeligen, och efter som the them föregive och have vele, skall begynne på att byggie och uprätte». Fogden ålades, därför att »förfordra» mäster Pavel med vad timmer, järn etc, som denne behövde. Den 8 aug. samma år förklarade konungen i brev till fogden i Eskilstuna och Rekarne Mikael Helsing sig vara till freds med att C. »giver sich till honom och hjälper till bygningen». Följande år biträdde C. vid en del försvarsåtgärder, som då vidtogos vid Vaxholm, och särskilt vid en föreslagen iörsänkning av »thet djup emillan Vaxön och Trenön»; men sedan sändes han till »Skallemore» (Skällnora). Hertig Johan hade nu fått höra talas om C:s skicklighet och bad 1556 konungen att få honom överskickad till Finland för att därstädes »tillpynte» fiskerier, men i hans ställe sändes Sverker Simonsson över till Ulfsby stad (nära nuvarande Björneborg), ty C. hade då arbete vid »Tendismyre» (Tensmyra), varefter han sedan skulle bygga vid Mölnetorp (sedermera Strömsholm). Arbetet vid Tensmyra måtte C. utfört till konungens fulla belåtenhet, ty 23 nov. 1556 underrättades fogden i Södermanland Knut Pedersson, att K. M:t skänkt mäster Pavel den spannmål, »han honum av K. M:ts säd försträckt haver». I slutet av 1559 begärde Jakob Henriksson (Hästesko) att få över C. till Viborg, men 5 jan. 1560 svarade konungen, att C. ej kunde undvaras, enär han då byggde i Östergötland och flerstädes. I början av 1563 blev det ånyo tal om att C. skulle översändas till Finland, där Jakob Henriksson nu ville ha honom till hjälp vid Kymmene och Högfors. Nu befalldes C. också ditresa och var sedan ifrågasatt att bli byggmästare på Viborg men kom dock att kvarstanna vid Kymmene till 1566, då han anställdes vid den armé, som under hertig Magnus' av Sachsen befäl sammandrogs mot danskarna. Vid denna behövdes nämligen en del bygg-nadskunnigt folk för utförande av befästningar och belägringsarbeten, slagning av broar m. m., och i den instruktion, som 4 juli utfärdades för hertigen, upptogs »then Korbergs finnen» såsom »timmerman» bland dem, som skulle brukas »till embeten» vid armén. Detta är emellertid sista gången C. omnämnes, ty bland byggmästarna vid den armé, som följande år sammandrogs under Tönnes Olofssons (till Kiula) befäl, upptages han icke, men väl hans timmermanskamrat från året förut, Verner byggmästare. Förmodligen hade C. stupat i kriget eller också fallit offer för den då härjande pesten. — C. har ibland förväxlats med den samtida byggmästaren Påfwel Schütz. Båda kallas nämligen ofta endast »mr Påfwel».

Författare

L. W:son Munthe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., (1900, 02, 04, 11, 16); L. (1916). RA; Kon. Gustaf I:s registratur, 16, 20, 22, 26, 29 W: son Munthe, Kongl. fortifikationens historia, 6: 1



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Påfwel Coberg, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14906, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14906
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Påfwel Coberg, von, urn:sbl:14906, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se