Herman Edvard Cohrs
Född:1858-08-27 – Stockholms stad, Stockholms länDöd:1934 – Stockholms stad, Stockholms län
Kartograf, Litograf
Band 08 (1929), sida 691.
Meriter
Cohrs, Herman Edvard, f. 27 aug. 1858 i Stockholm. Föräldrar: sockerbruksmästaren Diedrich Friedrich Cohrs och Vallen tine Henrietta Katarine Tiedemann. Elev vid Klara l. elementarläroverk ht. 1871—vt. 1874 och vid Konstakademiens principskola 2 okt. 1874; elev vid Centraltryckeriet; företog en utrikes studieresa 1880. Anställd som kartograf hos Edv. Ritter i Hamburg, hos von Bonsdorff i Leipzig, vid Edv. Gaeblers geografiska institut i Leipzig 1881—82, vid G. Freytags kartografisk-litografiska anstalt i Wien 1882—83 och hos E. Morieux i Paris 1883; återvände till Stockholm 1883; anställd vid Centraltryckeriet; utövade självständig verksamhet; innehade eget förlag till 20 nov. 1912.
Gift 20 okt. 1886 med Sigrid Dorotea (Ninna) Bergling, f. 25 jan. 1869, dotter till civilingenjören Karl Albert Bergling.
Biografi
C: s' föräldrar inflyttade från Tyskland till Sverige. Född i Stockholm, fick han där hade sin skolunderbyggnad och sin första yrkesutbildning. Denna var helt och hållet av teknisk art. Sedan han inriktat sig på kartografien och litografien, samlade han under en längre utrikes resa ytterligare erfarenheter. Någon vetenskaplig geografisk skolning kom honom däremot ej till del. C. har spelaten betydande roll för populariseringen av vunna resultat på kartografiens område. Han har nämligen med begagnande av äldre tillgängliga kartverk utarbetat och utgivit kartböcker, vilka tack vare praktisk anordning och tilltalande utförande vunnit mycket stor spridning. Främst bland dessa hans kartarbeten står den synnerligen lätthanterliga och användbara »Cohrs' atlas över Sverige» — den hittills av gemene man mest kända Sverigekartan. Dess första upplaga, graverad i sten och utförd i litografiskt övertryck, utkom år 1891. Sedermera hava nya upplagor i snabb följd sett dagen. Den senaste, den tolfte i ordningen (1928), är utförd i offsettryck och framträder i omarbetat och utökat skick. I förening med N. Torpson har C. vidare utgivit en världsatlas, »Geografisk handatlas öfver jorden» (1895; 2: a uppl. 1900—05), vilken var det första med boktryckspress tryckta större kartverket i Sverige. Bland C: s' övriga arbeten kunna framhållas »Cohrs' jordglob» från år 1897 samt olika kartböcker för skolbruk.
Författare
E. Vennberg.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Ny karta öfver Stockholms omgifningar, upptagande jernvägar, större och mindre landsvägar, byvägar m. m., kyrkor, slott, gårdar, villor, sommarställen samt ångbåtsstationer... samt åtföljd af en alfabetisk förteckning på ställen som anlöpas af ångbåtar. Sthm 1885. 6 s., 1 karta. — Atlas öfver Sverige. Fullständig reskarta i fickformat med geografiska och statistiska uppgifter. Sthm 1891. 19 s., 18 kartbl. 12: e uppl., omarb. och tillökad vid Generalstabens litogr. anstalt. Sthm 1928. 83 s., 30 kartbl. — Geografisk handatlas öfver jorden. 36 kartblad med 40 hufvudkartor och 83 bikartor i färgtryck samt 116 statistiska kartor, stadsplaner m. m. i svarttryck. . . Sthm 1895. 72 s., 36 bl. (Tills, med N. Torpson.) 2: a genoms, uppl. Sthm [1900—J1905. 72 s.; 36 bl. (Tills, med dens.) — Kartbok för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. 36 hufvudkartor och 24 bikartor på 32 kartblad. Sthm 1899. 4: o 32 s. (Tills, med N. Torpson.) 6:e uppl. Sthm 1920. 4: o 32 s. (Tills, med dens.) Mindre uppl. 17 hufvudkartor och 13 bikartor på 16 kartblad. Sthm 1899. 4: o 16 s. (Tills, med dens.) — Atlas. Hela världen för 1: 50. 36 kartblad med 40 hufvudkartor och 32 bikartor i färgtryck samt 116 statistiska kartor i svarttryck. Sthm [1905—] 1914. 16 s., 36 kartbl. (Tills, med N. Torpson.) Cohrs' jordglob. Sthm 1897.Källor och litteratur
Källor: Meddelanden av C; B. reproduktionen i Sverige från början Axel Lagrelius på 60-årsdagen, 1923). Thordeman, Svensk kartografi (Bild-av 19: e århundradet. Studier tillägn.Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman Edvard Cohrs, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14909, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2023-09-21.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14909
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman Edvard Cohrs, urn:sbl:14909, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2023-09-21.
