August Zacharias Collin

Född:1833-08-23 – Glimåkra församling, Kristianstads län
Död:1886-07-23 – Göteborgs Annedals församling, Västra Götalands län (på Sahlgrenska sjukhuset)

Lingvist, Kemist


Band 08 (1929), sida 741.

Meriter

2. August Zacharias Collin, den föregåendes brorson, f. 23 aug. 1833 i Glimåkra, d 23 juli 1886 å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Föräldrar: prosten Martin Elmgren Collin och Charlotta Sofia Olin. Student i Lund 3 juni 1852; fil. kand. 17 sept. 1856; disp. 20 febr. 1858; fil. doktor (primus) 1 juni 1859; företog studieresor till England, Skottland och Frankrike maj—nov. 1861, till Frankrike och Tyskland juni 1862—jan. 1863, till Tyskland sommaren 1867, till Tyskland och Frankrike febr. 1874—mars 1875 och juni—okt. 1876. Docent i kemi vid Lunds universitet 7 dec. 1858; tf. adjunkt vid Carolinska katedralskolan i Lund 22 dec. 1859; adjunkt därstädes 1 febr. 1860; uppfördes ensam å förslag till adjunkt i nyeuropeisk lingvistik vid Lunds universitet 26 apr. 1862 och 30 dec. 1863; lektor i främmande levande språk vid Hälsingborgs h. elementarläroverk 19 okt. 1864 (tillträdde vt. 1865); uppförd å andra förslagsrummet till Norbergska professuren i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur vid Lunds universitet 24 okt. 1877; tjänstefri för sjukdom 29 sept. 1880. Korresp. ledamot av Société académique de Cherbourg 1867; ledamot av Société des sciences naturelies de Cherbourg och av Svenska fornskriftsällskapet. — Ogift.

Biografi

C. var en synnerligen mångsidig forskare, såsom framgår redan av det faktum, att han samma år, som han disputerade över ett till den engelska lingvistiken hörande ämne, utnämndes till docent i kemi vid Lunds universitet. Han hade först ägnat sig åt kemien men vände sig sedan till studiet av de moderna språken och den komparativa språkforskningen. Bland svenska språkforskare intager han en framstående plats och var en av de första, som togo upp studiet av den fornindiska litteraturen. Skrifterna »Molnbudet» (en översättning av Kalidasas' »Megha-duta»), »Vedatidens menniskor» och »Vedatidens gudaverld» äro resultaten av detta studium. Ingen av våra högre lärdomsanstalter ansåg sig dock ha någon användning för hans förmåga. Vid tvenne tillfällen, 1862 och 1863, uppfördes han ensam å förslag till en akademisk befattning, men platsen tillsattes ej förrän 1866, och då fick en av hans föregående medtävlare första förslagsrummet.

Sedan C. 1864 som lektor i Hälsingborg övergått i skolans tjänst, fångades hans intresse i rätt hög grad av pedagogiska frågor. Både genom kritiska uppsatser och utarbetandet av läroböcker sökte han bidraga till språkundervisningens förbättring. En aktningsvärd insats gjorde han genom sina lexikaliska arbeten. Tillsammans med L. G. Nilsson och P. F. Widmark utarbetade han en bekant engelsk-svensk ordbok, som på sin tid fick god spridning. En bitter missräkning blev det emellertid för honom, att utgivandet av en stor svensk-fransk ordbok, varåt han ägnat mycket arbete och varav en tredjedel redan var tryckt, måste avbrytas på grund, av hans förläggares iråkade obestånd. Även med skolpolitiska frågor sysslade C. Sina åskådningar på detta område sammanfattade han i en broschyr, »Svenska statens undervisningsmonopol», som han utgav anonymt 1875. Han såg kritiskt både på den bildning, som blev resultatet av de allmänna läroverkens undervisning, och på det lärarproletariat, som uppstått till följd av statens lönepolitik. Botemedlet ville han söka i avskaffandet av den kostnadsfria undervisningen för icke-obemedlade elever. Denna kostnadsfria undervisning skapade nämligen, enligt hans mening, ett det verksammaste monopol, då den faktiskt omöjliggjorde alla enskilda skolor. Toge åter staten ersättning för vad undervisningen kostade, måste en fri tävlan uppstå, som både skulle höja undervisningens resultat och rycka upp lärarkåren ur dess försoffning.

C: s verksamhet hämmades otvivelaktigt alltmer av en tilltagande sjuklighet. Han åtnjöt — jämte ledighet för vetenskapligt arbete kalenderåret 1874 och ht. 1876 — sjukledighet största delen av läsåret 1868—69, vt. 1875, ht. 1878—vt. 1880 samt från och med 29 sept. 1880. Vid ett tillfälle, då C. var sjuk, lät han tillkalla författaren Karl August Cederborg. Han meddelade denne, att han länge tänkt dikta ett epos till minne av Mickel Pedersen till Hemlinge, om vilken han i torpstugorna i Örkened insamlat en mängd gamla sägner. Han befarade nu, att hela denna plan på grund av hans sjukdom skulle gå om intet och att detta minne, varåt han ägnat så mycken tid och intresse, skulle för alltid med honom begravas. Därför ville han till Cederborg överlämna sina anteckningar och uppdrog åt honom att i berättelseform hugfästa den namnkunnige Göingehövding-ens minne. Resultatet av Cederborgs arbete blev den ypperliga romanen Mickel Göing. Men hur mången, som läst den, vet något om den roll, som C: s samlarflit spelat för dess tillkomst.

C. tillfrisknade emellertid och fick tid att sysselsätta sig med andra poetiska arbeten. Till offentligheten nådde blott några mindre dikter. Men i manuskript föreligger ett stort romantiskt epos av hans hand från snapphanetiden. Hans studier över det skotska folkspråket hade fört honom in i Walter Scotts underbara sagovärld, och. han företog sig att göra den älskade hembygden till medelpunkt för sin dikt, söm han kallade »Bålet vid vägen», till minne av den plats, där dess hjälte, Ekhults-Per, blev skjuten år 1678. Den börjar med följande stämningsfulla rader, karakteristiska för författaren och hans kärlek till hembygden:

Du trofasta barndomsminne,
hav tack, att du ej förgår.
---------------------
Än hör jag granarna susa
kring prästastenen med makt,
jag ser de dallrande ljusa solstrålarnes glimmande prakt.
De finnas ej mer, mina granar,
och prästastenen är sprängd,
men deras vålnader manar
jag ännu, trots tidernas längd.

De missräkningar och motgångar, som drabbade C, gjorde honom med åren bitter. I många hänseenden vandrade han ensam och oförstådd genom livet. Hans vetenskapliga och litterära intressen ha knappast i längden befruktat hans lärargärning utan snarare vänt hans håg därifrån. Under sådana förhållanden kom den ej heller att lämna någon varaktig frukt. Han hälsade säkerligen feriernas ankomst med minst lika stor glädje som eleverna. Långt efter föräldrarnas död betingade han sig alltid ett rum i prästgården för att kunna tillbringa några härliga sommarveckor på det ställe, där han hade sina käraste minnen:

Här glädjen står i himlens höjd
hos allt vad väsen har.
Jag är ej ensam med min fröjd
i dessa ljuva dar.
---------------------
Min barndoms skog, hur härligt är
ditt skygd en junidag,
då unga sommaren dig klär
 i hela sitt behag.

Författare

Carl S. R. Collin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Framställning af de olika åsigterna om organiska kroppars sammansättningsart. Lund 1858. (2), 66 s. (Gradualavh.) — Om några lerjordssalter. Lund 1858. (2), 23 s. (Akad. avh.) — An essay on the Scoto-English dialect. 1*. Lund 1862. (3), 85, (2) s. (Akad. avh.) — Recher-ches sur les diphthongues de la langue francaise. Lund 1863. (2), 32 s. (Akad. ayh.; även i Årsberättelse för Carolinska katedral-skolan i Lund 1862/ 63.) •— Examen critique des étymologies islandaises, proposées dans le Diction-naire du patois normand de MM. Duméril. Lund 1864. 4: o (2), 22 s. (Akad. avh.; även i LUÅ 1864.) — Om de i de germaniska språken förekommande derivaterna från roten kru (Redogörelse för Helsingborgs h. elem.-läroverk 1866/67; 4: o 11 s.). — Om vexel-ljudets betydelse för ordbildningen (Pedag. tidskr., Årg. 3, 1867, Suppl.-h., s. 62—72; undert. Z. C-n). — Ordbok öfver svenska språket af K. E. Kindblad, betraktad från språkvetenskaplig synpunkt. [Rec.] (ibid., Årg. 4, 1868, s. 240—248; undert. Z. C-n; genmäle av K. E. Kindblad ibid., s. 334—335, med svar av C. ibid., s. 404). — Noter till svenska skolgrammatikor. 1*. Den falska behandlingen af läran om ordbildningen. Hälsingborg 1869. 23 s. — Utkast till svensk ordbildningslära för elementarundervisningen. Hälsingborg 1869. 26 s. •— Om de i de germaniska dialekterna bevarade spåren af de ariska verbernas klasskarakterer (Pedag. tidskr., Ärg. 5, 1869, s. 321—327; undert. Z. C-n). — Om komparativens konstruktion med ablativ och med än (ibid., s. 345—346; undert. Z. C-n). — Engelsk-svensk ordbok. Med Walkers uttalsbeteckning. Sthm 1873—75. (4), 1304 s. (Tills, med L. G. Nilsson & P. F. Widmark.) Ny uppl. Sthm 1883—91. (4), 1304 s. (Tills, med desamma.) [C. har utarb. bokstäverna G, H, I, J, K, R och S.] — Svenska statens undervisningsmonopol. Ett rop om andlig näringsfrihet. Jönköping 1875. 33 s. (Anon.) — Tidsfördrif på sjuksängen, okt.—nov. 1874. Hälsingborg 1876. 43 s. •— Sur les conjonctions gothiques. Lund 1876. 4: o 40 s. (LUÅ 1876; avh. för professur.) — Om och ur Rig-Veda. Bilder ur de indiska ariernas äldsta kulturlif. 1. Vedatidens menniskor. Sthm 1877. 110 s. 2. Vedatidens gudaverld. Sthm 1878. 111, (1) s. (Ur vår tids forskning, 21—22.) — Karön. Ronneby (tr. Jönköping) 1878. 4 s. (Undert: A. Z. C.) — Sonetter och trioletter. Hälsingborg 1881. 32 s. — Tidningsuppsatser, resebrev, dikter m. m., bl. a. i Öresundsposten.

Översatt: Molnbudet. Af Kalidasa. Hälsingborg 1866. VIII, 80 s. — Apahåravarmans äfventyr. Af Dandin. Lund 1867. 4: o 33 s. (LUÅ 1867.) — Fustel de Coulanges, Staten i forntiden. Studier i Greklands och Roms kult, rätt och institutioner. Örebro 1872. VII, (1), 411 s.

Utgivit: Engelska läsestycken för elementarläroverkens öfversta klasser. 1.* Stycken ur Walter Scotts och Byrons poetiska arbeten. Hälsingborg 1873. 98, (1) s. — W. Scott, The lady of the lake. Med inledning, noter'och ordbok. Sthm 1876. 228 s.

Handskrifter: Svensk-fransk ordbok (ung. 1/a härav tryckt, då arbetet måste nedläggas; se texten). •— Bålet vid vägen (se texten).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 12 apr. 1878 (meritförteckn.), RA. — Nekrologer i Öresundsposten 26 juli 1886 och i årsredogörelsen för Hälsingborgs h. allm. läroverk 1886/87; S. G. Dahl, Läroverksmatrikel 1885 (1886); T. B. Lundberg, Bilder och blad ur Glimåkra sockens krönikebok, 3 (1926), s. 155— 169; C. Sjöström, Skånska nationen 1833—1889 (1904).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Zacharias Collin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14928, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl S. R. Collin.), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14928
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Zacharias Collin, urn:sbl:14928, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl S. R. Collin.), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se