Carl Samuel Collnér

Född:1779-05-29 – Sigtuna församling, Stockholms län
Död:1830-01-26 – Danviks hospital och Sicklaö, Stockholms län

Pedagog


Band 08 (1929), sida 752.

Meriter

Collnér, Carl Samuel, f. 29 maj 1779 i Sigtuna, d 26 jan. 1830 på Danviken. Föräldrar: borgmästaren i Sigtuna Erik Collnéer och Johanna Charlotta Briandt. Elev vid Uppsala katedralskola 18 febr. 1790; student i Uppsala 17 okt. 1792; disp. 5 juni 1802 (Historia doctrinæ de S. Ccena, p. 3; pres. M. Hesselgren); student i Lund 2 dec. 1803; disp. 25 maj 1805 (Dissertatio acade-mica de monumentis runicis extra Scandinaviam, p. 1; pres. N. H. Sjöborg); fil. magister i Lund 23 juni 1805. Erhöll av uppfostrings-utskottet vid Lunds universitet tillstånd att meddela enskild undervisning i Pestalozzis elementarmetod 8 apr. 1807; intogs å fribröd å dårhuset å Danviks hospital 22 jan. 1816 (enligt remiss 20 jan. 1816); överförd till fattigkost 31 dec. 1818. — Ogift.

Biografi

C. föddes något mer än en månad efter sin endast trettiosexårige faders död. Modern flyttade med sina barn till Uppsala, där hon 29 juli 1781 ingick äktenskap med färgaren Olof Trysell. Efter slutad skolgång fick C. fortsätta sin utbildning vid universitetet. På våren 1803 ämnade han disputera för fil. magistergraden för att få vara med om detta års promotion men misslyckades och överflyttade då sina studier till Lund. Där blev han 1805 magister på en av honom själv författad arkeologisk avhandling, vilken han tillägnade sina forna uppsalakamrater, 1803 års magistrar, med orden: »kan hända hade jag bort avlägga detta lärdomsprov i en annan vettenskap, varigenom jag hade kunnat rättfärdiga mig i anseende till fordna missöden; men då jag redan är det i Eder övertygelse, har jag följt min håg...»

C. är en av vårt lands första pestalozzianer. Hans senare författarskap omfattar dels pedagogiskt-teoretiska skrifter, dels läroböcker i svenska språket. De pedagogiska inleddes med en avhandling »Systematis pædagogici brevis delineatio», vars första och enda del C. under eget presidium framlade 10 juni 1807 vid sedermera professor E. S. Brings excercitiedisputation. Avhandlingen är tillägnad Rutger Maclean, »elementarundervisningens höge och upplyste befordrare», och bär ett motto ur Pestalozzis skrifter. Sannolikt hade C. lärt känna de nya pedagogiska strömningarna genom Karl Fredrik Vierecks pestalozzianska skolor å A. F. Tornérhielms gods Dömestorp och Macleans Svaneholm. Samma år (1807) erhöll C. tillstånd att meddela enskild undervisning i Lund angående Pestalozzis elementarmetod. Året därpå (1808) utgav han en översättning av J. J. Rousseaus Emile. Till denna fogade han ett tilllägg om Pestalozzis uppfostringslära, vari han särskilt redogör för dennes grundsatser rörande moralisk och religiös fostran. Dessa syntes C. »vara grundade i människans medvetande av sig själv, och att de igenom medvetandet av dygd, leda till medvetande av en Gud». Han bebådar också här en utförligare bok om den beundrade mästaren, men denna utkom aldrig. Även praktiskt synes C. ha velat tillämpa de nya metoderna, ty enligt ärkebiskop J. Lindblom (se nedan) var C. i början av 1811 sysselsatt med att upprätta ett Pestalozzi-institut, varom dock inga ytterligare uppgifter äro kända.

Åren 1811—12 utgav C. två häften av »Läsning för svenskar», en litterär tidskrift på vers och prosa, som även innehöll politiska och pedagogiska uppsatser, de senare i samma anda som K. A. Agardhs och M. Bruzelius' idéer om en medborgerlig och allmänmänsklig uppfostran. I en av artiklarna drager C. en lans till Pestalozzis försvar gentemot vissa anmärkningar, som ärkebiskop Lindblom framställt i »Tankar om Pestalozzis underwisningsmethod», införd i »Tidning i blandade ämnen» 1811, n:o 13—15. Även i övriga pedagogiska artiklar (t. ex. »Profstycken af en tillämnad bok för barn, som kunna läsa») samt i uppsatsen »Kan en samhällsförening blifva varaktig ?» spåras C: s starka sympatier för den schweiziske pedagogen, vars metod anbefalles som botemedel mot tidevarvets fördärv och ensidiga bildning. Den sistnämnda, för övrigt obetydliga uppsatsen visar en civism, som utvecklats genom förbindelsen med en allmänt ideologisk och humanistisk åskådning. »Borgerligt samhälle», säger C. här, »är en människoförening, som tryggar mänsklighetens utveckling hos varje föreningens medlem. Det nödvändiga villkoret för en sådan förenings möjlighet är denna varje folks heliga rätt att lyda de lagar det självt stiftat. Ett rättstillstånd är endast medel för samhällets högsta ändamål.» För dettas uppnående fordras en sant mänsklig uppfostran, och en dylik ger Pestalozzis system. — Samma samhällsintresse kommer ock till uttryck i »Tankar om bättre inrättning af Sveriges lagstiftande magt», en liten artikel, utan tvivel av C:s hand, om den aktuella representationsreformen. Här förordar författaren mer välment än praktiskt tvåkammarsystem med medelbara val av representanter för valkretsarnas näringar.

C:s sålunda betygade samhälls- och pedagogiska intressen rikta sig ock åt det språkfilosofiska hållet, där han (anonymt) framlägger sina tankar i »Försök i svenska språkläran» (1812), ett gott och rikhaltigt opus, som utgavs med förord av Svenska akademien trots författarens från akademiens rätt avvikande åsikter. C. hävdar här, att skriftens högsta ortografiska lag är att vara »en sann teckning av det vårdade uttalet, inskränkt i vissa fall av nödvändigheten att även utmärka tal-ljudens (dvs. ordens) böjning». Hans mål är alltså en modifierad fonetisk stavning. Det 1815 ävenledes anonymt utkomna arbetet »Lärobok i swenska språket för begynnare» är av liknande innehåll men med ett intressant tillägg om »tillfälligheter i språket», dvs. vårdslöst uttal, låneord och arkaismer. En mindre lycklig nyhet hos C. är användandet av försvenskade benämningar på de grammatiska termerna i det säkerligen mycket ofullkomligt realiserade syftet, att de olärda skulle bättre förstå dem.

Vid denna tid drabbades C. av olyckan att bli sinnessjuk, och i jan. 1816 intogs han å fribröd å dårhuset å Danviks hospital. Sedan hans broder, kamrem Gustav Erik Collnér, drunknat och dennes hustru dött, saknade C: s moder vid 70 års ålder medel att betala för sin son. Han överfördes därför vid nyåret 1819 från fribröd till fattigkost och befriades fr. o. m. dec. 1818 från all kostnad å hospitalet.

Författare

b. Linden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. acad. de monumentis runicis extra Scandina-viam. P. 1—2. Lund 1805—06. 4: o 12 s.; (2), 14 s. (P. 1 prass. N. H. Sjöborg, auctor & resp. C; p. 2 prass. C, resp. J. E. Forsblad.) — De systematis paedagogici brevis delineatio. P. 1*. Lund 1807. 4: o 12 s. (Diss., prass. C, resp. E. S. Bring.) —¦ Försök i svenska språkläran. Stbm 1812. (4), 134, (1) s. (Anon.) —¦ Lärobok i swenska språket för begynnare, ämnad för skolor, för huslig underwisning, och att läsa på egen hand. Sthm 1815. (8), 136 s. (Anon.) — Uppsatser och artiklar i den av C. utg. Läsning för svenskar (se nedan).

Översatt: J. J. Rousseau, Emil eller om uppfostran. I sammandrag utg. och försedd med anmärkningar af Chr. Aug. Struwe. Öfwers. fr. tyskan med tillägg rör. Pestalozzis uppfostrings-lära af C. S. Collnér. Lund 1808. 143 s.

Utgivit: Läsning för svenskar. H. 1—2. Sthm, Upps. 1811—12. 47, (1) s.j 46, (1) s. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: Uppfostringsutskottets prot. och handl. 1803—19, Lunds univ. arkiv; Danvik-Sicklaö dödbok 1782—1853, Uppsala landsarkiv; direktionsprot. 1818, mantalsrullor och räkenskaper, Danviks hems arkiv. —¦ E. Bjelfvenstam, Sverige och Pestalozzi (Verdandi, 1927); L. Bygden, Sv. anonym- och pseudonymlexikon, 1—2 (1898—1915); C. M. Carlander, Sv. bibliotek och ex-libris, 3—4 (1904); L. Hammarsköld, Förteckning på de i Sverige... utkomna schole- och undervisningsböcker... (1817), s. 11, 25—26; Greta Hedin, Man-hemsförbundet (1928); C. J. Lénström, Sveriges litteratur- och konsthistoria i utkast (1841), s. 266, 292; B. Lundstedt, Sveriges period, litteratur, 1 (1895); A. Noreen, Vårt språk, 1 (1903); T- F. Sacklén, Sveriges läkare- historia, 2: 2 (1824).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Samuel Collnér, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14940, Svenskt biografiskt lexikon (art av b. Linden.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14940
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Samuel Collnér, urn:sbl:14940, Svenskt biografiskt lexikon (art av b. Linden.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se