Johan Heinrich Cornelius

Född:1722 omkring – Tyskland (troligen i Tyskland)
Död:1798-01-26 – Stockholms stad, Stockholms län

Målare, Målarmästare, Tapettryckare


Band 08 (1929), sida 792.

Meriter

Cornelius, Johan. Heinrich, f. omkr. 1722, sannolikt i Tyskland, d 26 jan. 1798 i Stockholm. Målargesäll i hemlandet; inflyttade till Stockholm omkr. 1748; utbildalde sig till porträttmålare under J. H. Scheffels ledning; kallas konterfejare vid broderns, skräddaren Natanael Cornelius', lysning i Katarina församling 22 aug. 1756; erhöll kommerskollegiets resolution att upprätta en fabrik till vaxduks- och papperstapeters förfärdigande 1 juli 1759; styckmålare- 22 juli 1778; mästare inom målareämbetet 23 maj 1780; inköpte huset Blasieholmstorg 14 (nv. Arsenalsgatan 1—3) på offentlig auktion 20 dec. 1780; erhöll burskap som borgare 4 okt. 1781.

Gift 1) 7 juli 1754 med Margareta Katarina Hetzin, d 24 apr. 1762, 42 år gammal, dotter till löjtnanten Olof Hetzin och änka efter konterfejaren K. F. von Cöln; 2) med Margareta Liljeblom, d 3 maj 1768 (begraven 7 maj), 34 år gammal; 3) 1 mars 1772 med Kristina Sofia Pettersson, d 27 aug. 1803, 68 år gammal, syster till åldermannen i segelmakaresocieteten Vilhelm Julius Pettersson.

Biografi

C. lärde sig målaryrket i hemlandet. Omkring 1748 synes han ha inkommit till Sverige och utbildades 1753 »till fri uppövning» hos den uppskattade porträttmålaren Johan Henrik Scheffel. Sedermera ägnade han sig åt fabrikation av vaxduks- och papperstapeter. Bland nordiska museets förråd av tapeter från 1700-talet bär endast en hall- och fabriksstämplar. Denna, som visar ett mönster med över varandra ställda romber förenade av och i mitten försedda med adliga kronor, utfördes 1765 i »Cornelii fabrique» och torde vara identisk med de vader med »cron mosajck», som omnämnas i bouppteckningen 1762 efter den första hustruns död. Utom ett avsevärt tapetlager upptager denna även porträtt- och historiemålningar, däribland fyra »kongl. knästycken». Därjämte synes C. ha ägnat sig åt det denna tid ytterst populära miniatyrmåleriet. Av C: s' årsberättelse till kommerskollegiet 1765 framgår, att han då hade trenne lärlingar samt under året förfärdigat 172 vader tapeter, värda 114 dir 21 öre smt.

Med målarämbetet synes tapetfabrikören ha kommit på spänd fot, ty 1769 anklagades han av detta för »bönhaseri». År 1778 sökte han dock förening med ämbetet och blev 22 juli samma år »styckmålare». På grund av hög ålder och därav följande försvagad synförmåga begärde han sedermera att bli befriad från avläggandet av mästarprov och ville i stället få uppvisa en tidigare utförd målning. Ämbetskollegiet godkände dock ej vid sammanträde 20 nov. 1778 detta förslag. Sedan konstnären-fabrikören uppvisat en målning »Hero och Leander», godtogs denna såsom »tämligen försvarligt gjort», och 1780 blev han mästare inom målarämbetet. Vid sin bortgång 1798 var konstnären en burgen man. Sedan 20 dec. 1780 ägde han sålunda fastigheten Arsenalsgatan 1—3. Av bouppteckningen att döma synes han redan tidigare ha lämnat tapetmåleriet som förvärvskälla, ty varken verktyg eller tapeter finnas upptagna i den efter hans frånfälle upprättade bouppteckningen.

Av C: s' konstnärliga produktion känner man föga. Ett helfigursporträtt av Adolf Fredrik i Gripsholmssamlingen vittnar ej ofördelaktigt om upphovsmannens förmåga. Särskilt vid återgivandet av accessoarer och draperiet har han nedlagt en verklig omsorg.

Författare

Evald E:son Uggla.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: C. A. Odelbergs samling i nordiska museet samt skråämbetenas handlingar därstädes; mantals-, taxerings- och borgarlängder i Stockholms stads arkiv; bouppteckningar, ämbetskollegiets prot. samt Norra förstadens kämnärsrätts prot. och domar i civilmål 1755, Stockholms rådhusarkiv; kommerskollegiets prot., registr., hallrättsprot. och årsberättelser, RA. — Post- och inrikes tidningar; Mila Hallman, Något om tapetmålare (Målare och urmakare, flickor och lösdrivare, 1907); S. Strömbom & E. E:son Uggla, Porträttsamlingen på Gripsholm (1927); N. G. Wollin, Svenska papperstapeter (Sv. slöjdföreningens tidskr., 1923); dens., Något om sv. papperstapeter (Bonniers veckotidning, 1926, N:o 13 & 14); F. U. Wrangel, Blasieholmen och dess inbyggare (1914).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Heinrich Cornelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Evald E:son Uggla.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14957
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Heinrich Cornelius, urn:sbl:14957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Evald E:son Uggla.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se