Kettil Classon Felterus

Född:1600-talet
Död:1600 – Göteborgs stad, Västra Götalands län (begr i Göteborg)

Lantmätare


Band 15 (1956), sida 580.

Meriter

Felterus, Kettil Classon, f. i början av 1600-talet, begr. 13 april 1690 i Göteborg. Fader: se nedan. Tydl. student i Uppsala sept. 1634; lantmätare 1642, i Västmanland (tillträdde trol. ej) 20 maj 1643; lantmätare i Skaraborgs och Älvsborgs län 1647, i Bohuslän 24 maj 1658; tillika lantmätare i Halland 1658 (—84?); avgick som lantmätare i Skaraborgs län 1670; avstod tjänsten i Bohuslän 1675 men torde uppehållit den med kortare avbrott till 1684, då han fick avsked som lantmätare i Älvsborgs län och Bohuslän.

F. var gift, men hustruns namn är icke känt (initialerna trol. K.P.D., som funnos, jämte F: s egna, på en i bouppt. nämnd ring). Hustrun begravdes 8 juni 1689 i Göteborg.

Biografi

Kettil Classon, som först senare antog namnet Felterus, anges utan källuppgift av H. Lindskog som son till en Clas Bryngelsson. Denne ägde jord i Lerhult och Heden, Erikstads socken, Dalsland. Uppgiften vinner i trovärdighet genom att i bouppteckningen efter F. 21 maj 1690 (LA, Göteborg) bland hans syskon anges bröderna Olof och Bryngel Classon. F. är tydligen identisk med den Catullus Claudii Dalius, vilken i september 1634 blev student i Uppsala, där hans bror Olof — sedermera stadsfiskal i Göteborg — några år tidigare inskrivits som student (jfr även Dahlgren—Richler, s. 174). Vid denna tid arbetade lantmätaren Johan Botvidsson Gyllensting i Uppland, innan han 1637 flyttade till Västergötland. Hos denne, vilken hade gått i lära hos lantmäteriets förste organisatör i Sverige, Anders Bureus, blev F. i sin tur elev. F: s elevtid slutade 1642. Vid denna tid funnos ännu icke fasta lantmätartjänster i alla provinser. Trots utnämningen till lantmätare i Västmanland 1643 fortsatte F. sin tidigare verksamhet i Västergötland vid sidan av Gyllensting.

Från hela 1640-talet ha bevarats omfattande arbeten av F. från Älvsborgs län i form av geometriska jordeböcker. Under samma årtionde kan emellertid en omläggning av lantmätarnas arbeten iakttagas, i det att de geografiska kartläggningarna ägnades större uppmärksamhet. På detta område kom F. att göra betydande insatser. Sålunda bära följande kartor hans namn: Halland 1652, Älvsborgs län 1654, Skaraborgs län 1655, Dalsland 1658, Bohuslän 1658 och 1673 samt generalkarta över Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Halland 1684. Den sistnämnda har haft en föregångare från 1654, vilken emellertid icke synes ha omfattat Halland. Vid sidan härav föreligger ett stort antal ägomätnings-, skiftes-, rågångs- och allmänningskartor samt stadsplaner över Göteborg, Strömstad, Vänersborg, Skara och Mariestad.

Det är troligt, att F. vid ritningen av kartorna över de tidigare danska landskapen hade tillgång till ett större material av äldre kartor, än när det gällde Västergötland och Dalsland, i vilket senare fall hans egna mätningar torde spelat en avgörande roll. I varje fall vittna hans provinskartor om icke obetydliga kartografiska kunskaper. Han har i detta sammanhang jämförts med Johan de Rogier (SBL, 11, s. 128), vilken var F: s samtida i Östergötland (Hedar, s. 424). Att F. tillhör det svenska 1600-talets främsta kartografer är visst. I brist på grundliga undersökningar av de kartografiska alstren från berörda tid och landskap är det emellertid ännu för tidigt att närmare karakterisera hans insatser på området.

Även andra sidor av F: s verksamhet skymta i källmaterialet. Från 1678 föreligger av hans hand en karta över Bohus fästning och dess omgivningar med de danska belägringstrupperna inlagda. Det är osäkert, om F. deltagit i de rekognosceringar för Trollhätte kanal, som skildrats av Bring (s. 53). Den kopia efter F., som Bring nämner, är nämligen otvivelaktigt ett utdrag ur F: s karta över Älvsborgs län 1654 och icke gjord efter någon speciell kanalrekognoscering. Däremot har han så sent som 1689 utfört mätning och kartläggning av sjöar och vattendrag mellan Vänersborg och Uddevalla, ett område som var föremål för kanalprojekt (Bring, s. 56). Då K. M: t 1668 önskade belöna F. för hans 26-åriga tjänst, namnes dennes nit vid revisionen av skattläggningen inom Halland, Dal, Älvsborgs län och Bohuslän. F. fick vid olika tillfällen löfte om eller anvisning på hemman i Torslanda socken på Hisingen. Vid ett sådant tillfälle (1668) sker det med motiveringen, att han saknade bostad (Ekstrand, s. 172). Han förekommer eljest i mantalslängderna för Göteborg under åren 1652, 1655 samt 1675 och 1678. I F: s bouppteckning namnes en dotter, men inga barn överlevde fadern.

Författare

Bengt Y. Gustafson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F: s kartor i Lantmäteristyrelsens arkiv äro förtecknade av Hedar, s. 475, 480, 485 f. och 492 f.; F: s karta över Skaraborgs län finnes reproducerad i Svenska lantmäteriet, 3, karta 2; hans stora karta över Västsverige av år 1684 återfinnes i S. Lönborg, Swedish maps (1907), nr 13; Hallandskartan har tryckts som bilaga till Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1936.

Källor och litteratur

Källor (förutom ovannämnda kartor): Mantalslängder 1675 och 1678: Städers acta, 16, Göteborg 2, RA; Guslavi domkyrkas räkenskaper med verifikationer 1689 och 1690, Landsarkivet, Göteborg; bouppt. 21 maj 1690 för F. mantalslängder för Göteborg 1635—1655,. Göteborgs stadsarkiv. — Lantmätaren i Alvsborgs liin Hans Lindskogs »Utkast till alla de landtmätares biographier som varit tjenstgörande i Elfsborgs lähn och Dahlsland från statens första inrättning [ill 1801», manuskript, Lanlmälerislyrclsens arkiv (en annan version i KB med signum I 51), tr. av V. Ekstrand i Samlingar i landtmäteri, 3, 1902 [bygger tydl. på arkivstudier, bl.a. i domböcker]. — S. Bring, Trollhätte kanals historia (1911); P. Dahlgren & H. Richler, Sveriges sjökarta (1944), s. 158, 174; V. Ekstrand, Svenska landtmätare (1896—1903); dens., Suppl. till Svenska landtmätare (1912); H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia (1908); S. Hedar, Lantmäteristyrelsens arkiv (Svenska lantmäteriet 1628—1928, 2, 1928); B. V:son Lund-qvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595. Biografiska anteckningar, 1 (1928); S. Lönborg, Sveriges karta (1903), s. 30 f., 46, 49—52, 58, 77 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kettil Classon Felterus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14961, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Y. Gustafson.), hämtad 2017-04-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14961
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kettil Classon Felterus, urn:sbl:14961, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Y. Gustafson.), hämtad 2017-04-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se