Jacob Fahlström

Född:1793/95 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1859-07-29 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Afton, Minneapolis)

Pälshandlande, Metodistmissionär


Band 15 (1956), sida 62.

Meriter

Fahlström, Jacob, f. enligt uppgift 25 juli 1793 eller 1795 i Stockholm, d. 29 juli 1859 i Afton (Minn., U. S. A.). Fadern uppges, ha varit handlande i Stockholm. Följde som tolvåring ett fartyg till Hudson Bay, Canada; ägnade sig åt pälshandel i Canada; överflyttade efter några år till U. S. A.; handelsagent i American Fur Co:s tjänst i sju år, postförare; metodistmissionär bland indianerna; från omkr. 1844 bosatt nära Afton.

G. troligen 1823 vid Fond du Lac (Minn.) m. Margret Burgo (Bungo?), f. i Bayfield vid Lake Superior, d. 6 febr. 1880, dotter av hövdingen över chippewaindianerna vid Lake Superior och en chippewakvinna.

Biografi

F. har blivit känd som Minnesotas förste svensk. Mycket varierande uppgifter finnas om hans liv. Utförligast har det skildrats av L. J. Ahlstrom, som stöder sig på några samtidas minnen samt främst på anteckningar av F:s familj.

Vid tolvårsåldern skall F. ha följt sin farbror, som var sjökapten, på en resa till Canada. F. medföljde ännu en gång dit, och strax efter det han stigit i land, gick han på jakt med sin nya dubbelbössa och förirrade sig in i skogen. Hans farbror återfann honom först efter åtta dar i ett mycket utmattat tillstånd. F. valde att stanna kvar för att få ytterligare vård. När hans farbror återvände efter någon tid, hade F., som nu var omkr. sexton år, lärt sig både franska och engelska till husbehov och beslutat sig för att ej återvända hem. F. ägnade sig huvudsakligen åt pälshandel, först bland irokesindianerna tillsammans med en canadensare men snart i Hudson-Bay-kompaniets tjänst. Enligt andra versioner av F:s tidigare öden skulle han vid utresan redan i London ha engagerats av Hudson Bay Co. för pälshandeln i Red River-området.

Utmed Red River vandrade F. från Canada söderut över gränsen till det nuvarande Minnesota, flera år innan Fort Snelling, det första amerikanska fortet i dessa gränsbygder, anlades 1819 (enligt vissa uppgifter kom F. dock dit först på 1820-talet). Det sjörika landet däromkring var tillhåll för indianer av chippewastammen. Redan 1818 hade American Fur Co. anlagt handelsstationer på lämpliga platser i chippewalandet i nordväst. F. lärde väl känna både trakten här kring St. Croix-flodens källor och indianerna, som strövade omkring i Burnett County. Vid La Pointe träffade han en indianflicka, dotter till en chippewahövding, gifte sig 1823 med henne efter ett par års bekantskap och var alltid väl sedd av stammens huvudmän. F. var i sju år i det amerikanska pälsbolagets tjänst som dess ledande handelsagent bland chippewaindianerna och flyttade mellan sjöarna i distriktet, Sandy Lake, Leech Lake, Red Lake, m. fl. Vid Fort Snelling köpte han sig så småningom eget hus och skulle enligt kontrakt med regeringen förse forten med ved för tre år. F. tjänstgjorde även som postförare mellan Fort Snelling (Minn.) och Prairie du Chien (Wisc), en sträcka på omkr. 200 engelska mil utmed Mississippi-Resorna, som han huvudsakligen företog per kanot, voro äventyrliga, då olika indianstammar lågo i fejd med varandra och F. såsom knuten till chippewastammen ständigt hotades av dess dödsfiender sioux-indianerna.

I juni 1836 åhörde F. hos kommendanten vid Fort Snelling en metodistmissionärs predikan och anslöt sig omedelbart till denne. Vid nuvarande Lakeland byggde sig F. 1838 en timmerstuga, där han bodde med sin familj i 5—6 år. Några år efter sin omvändelse började han, oftast ensam, företa missionsresor bland chippewaindianerna omkr. Mississippi och sjöarna. Trakterna voro öde. En natt, när han skrapat undan snön, lagt sig på furukvistar och bredvid sig ställt en gryta med sin matsäck, en nyskjuten järpe, kom en varg och körde ned huvudet i grytan men råkade få grepen över huvudet och sprang in i skogen med både grytan och maten. En gång höll F. möte med bön och sång hos några skogsarbetare vid St. Croixfloden. Lägret blev omringat av indianer med krigiska avsikter, men F. gick ut och talade med dem på deras eget språk och fick dem att skingra sig. När svenska nybyggare på 1850-talets början slog sig ned kring St. Croix, uppsöktes de av F., som medförde sin svenska bibel och predikade på svenska, dock uppblandad med en del främmande ord. Från 1840-talets början var F. med sin talrika familj — han hade nio barn — bosatt vid Bolies Creek, nära Afton, trakter där flera av hans ättlingar sedan voro bosatta.

F. beskrives som ljuslagd och av medellängd, skicklig skogsman, tämligen god talare och med en bra sångröst. Både som pälshandlare och predikant hade han nytta av att han förutom svenska kunde både engelska, franska och chippewaspråket samt dessutom någorlunda behärskade sioux- och irokesspråken. Enligt vissa traditioner skulle F. genom sitt umgänge med indianerna och sitt gifte ha levt i stort sett en indians liv. När den förste dansken i Minnesota, Charlie Borup, ville ha F. som kompanjon vid grundandet av den första banken där, nekade han. Han föredrog att fiska, jaga och ströva omkring i skogarna. — Ett monument över F. avtäcktes i St. Paul (Minn.) juni 1948 i närvaro av F:s ättlingar.

Författare

Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: L. J. Ahlstrom, Femtiofem år i vestra Wisconsin (1924); A. Benson & N. Hedin, Americans from Sweden (1950); W. Dellquest, A Swede and his squaw (The American Swedish Monthly, dec. 1938); H. Mattson, Minnen, 2:a uppl. (1891), s. 47; H. Nelson, The Swedes and the Swedish Settlement in North America (1943); O. N. Nelson, History of the Scandinavians and succesful Scan-dinavians in the United States, 1, 2. edit. (1900), s. 395 f.; E. Norelius, De svenska luterska församlingarnas och svenskarnes historia i Amerika (1890), s. 759; A. E. Strand, A History of the Swedish-Americans of Minnesota, 1 (1910); The Swedish element in America, 1 (1931), s. 122, 136; Year-book of the Swedish Historical Society of America, 10, 1924—25 (1925), s. 21, 54—56. — Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius, Gråbo.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Fahlström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14995
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Fahlström, urn:sbl:14995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se