Falck och Falk, släkter



Band 15 (1956), sida 111.

Biografi

Falck och Falk, släkter. Släktnamnet F. börjar i Norden förekomma redan under medeltiden. Namnet bars t. ex. av en känd dansk adelssläkt Falk, besutten bl. a. i Skåne; till denna hörde den förnäma och rika fru Ida Pedersdatter Falk (d. 1399) till Gladsax, vilken först äktade Thorkel Nielsen (Bing), sedan riddaren Johan Snakenborg (d. 1389), av den då även i Sverige spridda, ursprungligen mecklenburgska ätten. Hon var särskilt intresserad av heliga Birgitta. I sitt ryktbara testamente 1398 (tr. i sv. övers, av A. Törngren i Skånes hembygdsförbunds årsbok 1932; jfr Personhist. tidskr., 33, 1932, s. 187) ihågkom hon Vadstenaklostret samt skänkte till Lunds domkyrka det bevarade altarskåp (se E. Wrangel, Konstverk i Lunds domkyrka, 1923, s. 20—23), som stod på högaltaret ännu vid 1870-talets slut och nu åter flyttats dit. Denna ätt Falk är genealogiskt behandlad i Danmarks Adels Aarbog, 9, 1892.

I Sverige förekommer namnet i varje fall flerstädes på 1500-talet och bars tidigt av helt skilda släkter samt blev småningom mycket vanligt, vilket det ännu är. En rad äldre släkter med namnet äro i litteraturen i hög grad hopblandade med varandra (jfr nedan på olika artiklar, s. 116, 133, 139). Här är endast anledning redogöra för några få mera kända släkter F., varvid erinras om, alt stavningen ofta vacklat mellan skrivning med -ck eller -k. Vid slutet av kombinationen Falk införes en gemensam översikt med dels dopnamn i bokstavsföljd, dels släktnamn, ordnade i bokstavsföljd efter landskap eller orter.

1. Bekant från 1500-talet är framför allt biskopens i Skara, slutligen i Linköping Erik Falcks (d. 1570) släkt, som nedan (s. 116 —133) är särskilt behandlad. Allt tyder på att den utslocknade redan på 1600-talet.

2. Till slutet av 1500-talet kan även följas Kalmarsläkten Falck (Falk), till vilken bl. a. hörde diplomaten Peter Simonsson Falck (d. 1622). Om denna släkt se nedan s. 133—139. Den fortlevde ännu vid 1700-talets början.

3. Svårighet möter att släktidentifiera vissa 1600-talspersoner med namnet Falk (Falck) i Narva samt stamfadern för adliga ätten Falkenfelt. Några personer F. i Narva torde dock på grund av det säregna namnet Zacharias kunna föras till Kalmarsläkten F. (2 ovan); se vidare nedan s. 135.

En person, som icke kan säkert genealogiskt inpassas är Erik Johansson Falk (Falck), som blev präst i Narva. Han var östgöte, vilket framgår av lokalbestämningen »ostrogothus» på hans krigsmansvisa, tr. 1626 i Uppsala. En latinsk dikt (Oratio de otio...), som han tryckte där 1627 och som är daterad 10 juni s. å., är tillägnad bl. a. en rad östgötapräster — i Vreta, Norrköping, Risinge, östra Husby och Dagsberg — varför man förmodligen har att söka hans ursprung i dessa trakter och detta samhällsskikt. Oden anger i »östgötars minne», att han skulle blivit student i Uppsala 1608. Från det året finnas inga studenter i universitetsmatrikeln men väl under 1607 en Ericus Joh. Ostrogothus. Det synes dock vara otillåtligt att identifiera den omkr. 1626—27 verksamme östgötastudenten med en studerande inskriven omkr. två årtionden dessförinnan. Någon Ericus Johannis Falk finnes emellertid ej i matrikeln, varför han troligen tagit sitt tillnamn som student. Odens uppgifter om hans födelseår och faderns yrke verka lika otillförlitliga och sakna i varje fall bevisvärde.

E. J. F. blev 1638 kyrkoherde i svenska och finska församlingarna i Narva och prost i Allentaken (ej domprost). Han dog i Narva 1645 (ej 1641, som uppgives hos Recke-Napiersky). En son till honom Johannes Erici Falk blev 1662 student i Åbo och tryckte 1667 en oratio där (Lagus, 1, s. 91). Ingen verklig bevisning föreligger, för att E. J. F., såsom Jully Ramsay och Elgenstierna uppge, varit far till majoren Simon Eriksson Falkenfelt (d. 1675 i Riga); dennes fadersnamn, som är bevisbart, ger möjlighet till en sådan filiation men heller ej mer, och övriga bevis saknas tills vidare; jfr nedan s. 135. Ätten Falkenfelt utdog omkr. 1705.

4. Den enda introducerade svenska adliga ätten Falck utdog 1637 med stiftaren, ryttmästaren vid Östgöta kavalleri Peder Svensson, 1626 adlad Falck. — Denna släkt har intet samband med den finska adliga ätten Falck, som härstammar från mönsterskrivaren vid Upplands reg. Per Falck (d. 1753), senare mantalskommissarie i Nyslotts län. Hans sonson senatorn, verkliga statsrådet Anders Henrik Falck (f. 1772, d. 1851) adlades i Finland 1830. Ätten fortlever där; om släkten jfr Genos 1953.

5. Östgötasläkten Falck, vars äldre led hopblandats med flera andra släkter F., behandlas nedan s. 139—145.

6. Till en stockholmsk borgarsläkt Falck hörde bl. a. bryggaråldermannen Johan Falck d. ä. (d. 1742) och hans söner bryggarmästaren Carl F. (d. 1764) och politiborgmästaren i Stockholm Pehr F. (d. 1782). En gren blev med Pehr F:s söner 1770 adlad med namnet Falkenstedt. Om släkten se nedan s. 145—147.

7. En småländsk släkt Falck härstammar från bergsfogden Johan Andersson Falck (d. 1704). Dennes son kronobefallningsmannen, slutligen bergsfogden i Tabergs bergslag Abraham F. (f. 1693, d. 1753) var gift två gånger. I sitt första äktenskap med Agneta Mobeck hade han bl. a. sönerna fil. magister Johannes F. (f. 1723, d. 1783), kyrkoherde i Agunnaryds sn (Kron.), Gustaf Abraham F. (f. 1725, d. 1804), liksom fadern bergsfogde i Tabergs bergslag, Magnus F. (f. 1726, d. 1795), häradshövding i Västra härad, samt Abraham F. (f. 1727, d. 1776), kyrkoherde i Sandseryds sn (Jönk.). Den sistnämnde, g. m. Beata Christina Gyllensvärd, var fader till landssekreteraren i Jönköpings län Harald Johan F. (f. 1769, d. 1830).

Son till bergsfogden G. A. F. var Adam Abraham F. (f. 1770, d. 1852), häradshövding i Tjust och titulär lagman, g. m. Helena Petronella Falck (dotter av brukspatron Johan Falck av Västervikssläkten, se s. 114 [nästa nedan, 8]).

8. Falck (ibland Falk), släkt från Västervik, härstammar från dykerikommissarien, handlanden och skeppsredaren där Olof F. (f. omkr. 1708, d. 3 mars 1771 i Västervik), som avlade burskapsed 2 april 1750. Han betalade då burgäld med 10 dlr, vilket visar, att han ej var infödd i staden (där födda betalade 5 dlr). O. F. var ledamot av Sjömanshusdirektionen där 1765—70. Vid sin son Johans dop kallas han löjtnant. Sonen Johan F. (f. 28 sept. 1751 i Västervik, d. 10 okt. 1814) blev student i Uppsala 1768, avlade 2 dec. 1776 borgared i Västervik som handlande. Även han var redare på 1790-talet. Han tillhörde Sjömanshusdirektionen från 1783 till i varje fall 1797 (möjl. till 1808). Han var brukspatron på Brusaholms (Bruzaholm) järnbruk i Ingatorps sn (Jönk.). Tillika ägde J. F. Kilmare gård i Gladhammars sn (Kalm.). I sitt gifte med Ulrica Christina Maechel (f. 1761, d. 1825; dotter av handlanden och rådmannen i Väslervik Didric Jacobsson Maechel) hade han bl. a. sönerna Johan Fredrik F. (f. 1787, d. 1837), som övertog faderns affärsrörelse, och Per August F. (f. 1798, d. 1847), som blev häradshövding i Ingelstads, Järrestads (Krist.), Ljunits och Herrestads (Malm.) häraders domsaga. Äldste son till den sistnämnde var fördelningsläkaren i Malmö, med. doktorn och kir. magistern Johan Henrik August F. (f. 1825, d. 1901), på sin tid en mycket känd Malmö-läkare, tecknad av C. F. Lindahl i, för att vara av denne författare, mycket välvilliga ordalag. Även som administratör visade han stor förmåga vid fälttjänstövningarna 1884 och 1889 (Edholm). Enligt generalorder deltog han som läkare i dansk-tyska kriget 1864 på danska sidan och var med vid Dybböl och Als. Han var även stadsfullmäktig i Malmö. Från J. H. A. F. härstammar släktens äldre linje; den yngre utgår från hans bror distriktsveterinären Per Fredrik Didrik F. (f. 1826, d. 1897), vars äldste son var fältläkaren Johan Torsten Leonard F. (f. 1855, d. 1952[1]). Båda släktgrenarna fortleva.

9. En skånsk släkt Falck härstammar från tegelmästaren Peter Falck i Södra Mellby (Krist.). Dennes son prästmannen Magnus F. (f. 1744, d. 1809) är en förgrundsfigur i den sydsvenska herrnhutismens historia. Redan som ung mottog han starka religiösa intryck, som sedan fördjupades och gjorde M. F. till en energisk, gärna hörd väckelsepredikant, skildrad av Pleijel. Under 1770-talets första hälft tjänstgjorde M. F. i Visseltofta och Verum och spelade därunder en viktig roll i den herrnhutiskt färgade väckelse, som vid denna tid bröt fram i Västra Göinge. Efter tjänstgöring senare i Andrarum, kom M. F. 1779 som adjunkt till Riseberga, där han verkade vid kyrkoherden S. Arsenius' sida. Sedermera adjunkt i Örsjö och Torsjö blev M. F. 1793 kyrkoherde i Barkåkra och Rebbelberga. Han vann där stort förtroende och stöddes av bl. a. familjen Stjernswärd på Engeltofta. Tre av M. F:s söner blevo präster, nämligen kyrkoherden i Ravlunda Petrus Samuel F. (f. 1788, d. 1849), prosten och kyrkoherden i Välinge magister Jonas Magnus F. (f. 1790, d. barnlös 1870) — förmögen och känd bl. a. som donator av stipendier till Lunds universitet — samt prosten och kyrkoherden i Gladsax, teol. doktorn och fil. magistern Josef Rudolf F. (f. 1797, d. 1877). Den sistnämnde var riksdagsman i prästeståndet 1859, 1862 och 1865. Han hade flera söner, bl. a. advokatfiskalen vid flottan Wilhelm Theodor F. (f. 1840, d. 1905) och den som klassiker och botanist kände fil. doktor Carl Martin Alfred Immanuel F. (f. 1844, d. 1871), e. o. amanuens vid Lunds univ.-bibliotek. Brev till dr Alfred F. finnas i handskriftssamlingen där.

En fjärde son till kyrkoherde Magnus F. var Johan Anders F. (f. 1792, d. 1852), som fick burskap som handlande i Göteborg 1814. Han verkade som sådan och som grosshandlare (bl. a. delägare i firman Ungewitter & Co.) där 1814—52 och var även kommunalt verksam. Han var gift två gånger, med två systrar Prytz, döttrar av grosshandlaren Gustaf Rudolf Prytz. J. A. F:s son i andra giftet grosshandlaren Gustaf Magnus F. (f. 1838, d. 1900) var delägare i nämnda firma Ungewitter & Co. 1861—80 och ensam ägare 1880—1900. Den tid han var delägare hade han som kompanjon sin kusin Magnus Erland F. (f. 1832, d. 1922), en son av kyrkoherden P. S. F. (se ovan). År 1880 grundade M. E. F. egen firma, M. E. Falck, som han innehade 1880—1913; var stadsfullmäktig i Göteborg 1878—1902 och ordf. i fattigvårdsstyr. 1878—97.

10. Om de släkter, som helt eller i huvudsak stavat sitt namn Falk, se översiktsartikeln nedan s. 157 f.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: 

1. 2. 3. Sköldebrevssaml. (supplik av Simon Eriksson, senare Falkenfelt), RA. — E. J. F:s anförda tryckalster. — M. Akiander, Bidrag till kännedomen om evangelisk-lutherska församlingarne i Ingermanlands stift (1865), s. 67- I Colliin, Sveriges bibliografi, 1600-talet, 1:1 (1942), s. 256; K. G. Odén, Östgötars minne (1902); J. F. v. Recke & K. E. Napiersky, Allgemeines Schriftsteller- und Gelehr-tenlexicon der Provinsen Livland, Esthland und Kurland, 1 (1827); CG Warmholtz, Bibliothece historica sveo-gothica, 6 (1791); Åbo akademis studentmatrikel, 1, 1640–1740, utg. av V. Lagus (1891); C. Öhlander, Bidrag till kännedom om Ingermanlands historia och förvaltning, 1, 1617—1645 (1898), s. 203.

4. 5. 6. 7. J- A Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637—1857 (1909); C. Sjöström & V. Ljungfors, Smålands nation i Lund 1668—1921 (1922)-G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne, 7 (1932).

8. Utdrag ur kyrkoböckerna och stadsarkivets handlingar i Västervik av framlidne redaktör Helge Åkerman. — L. Dalgren, Västerviks historia, 2. Tiden 1719—1932 (1933); E. Edholm, [nekr. över J. H. A. F.] (Tidskr. i militär hälsovård 1901); [C. F. Lindahl], Svenska millionärer, af Lazarus, 8 (1903), s. 42 —46; Svenska släktkalendern, utg. av G. Elgenstierna, 13, 1943; Sveriges läkarehistoria, 4:e följden, 2 (1932); [V. Örnberg], Sv. slägtkalender, 4, 1888 [Mæchel]. 

9. Otryckt uppsats om Magnus F. i Barkåkra av Thomas Ehde (hos kyrkoadjunkten Th. Ehde Guldsmedshyttan). — S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne 3–4 (1856–57); L Löfström, Prosten Falck i Gladsax (Lunds stifts julbok 1952); H Pleijel, herrnhutismen i Sydsverige (1925); The Royal Bachelor's Club 1769–1944 (1947); C. Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); dens. Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682—1832) (1897); dens. Skånska nationen... 1833—1889 (1904).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig uppgift, 2017-02-06


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falck och Falk, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15008, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15008
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falck och Falk, släkter, urn:sbl:15008, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se