Meriter

Falck, Wendela Lovisa Ulrika Andersson, f. 6 aug. 1854 i Säter, d. 10 april 1926 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: majoren Johan Gottfried Andersson och Märta Lovisa Falck. Elev vid konstakademien 25 aug. 1875–1882; genomgick Gymnastiska Centralinstitutets lärarinnekurs 1883–85; lärarinna i gymnastik vid Wallinska skolan i Stockholm 1887–96 och vid Anna Sandströms skola där 1888–1910; vik. gymnastiklärarinna vid Gymnastiska Centralinstitutet 1896, ordinarie 1899–1914. – Ogift.

Biografi

Wendela F. började sin utbildning med sju års studier vid konstakademien. Hon hade utpräglade konstnärliga och estetiska anlag, som senare skulle sätta sin prägel på hennes gymnastiska verksamhet, och framträdde även som genre- och porträttmålarinna. År 1883 sökte hon inträde vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) och genomgick den då nya kvinnliga lärarinnekursen. Hon antogs 1887 som lärarinna i gymnastik vid Wallinska skolan och 1888 vid Anna Sandströms skola, båda flickläroverk i Stockholm. Genom denna dubbla verksamhet har hon kommit att tillhöra pionjärerna för kvinnogymnastiken i vårt land.

De femton år (1899–1914) W. F. var ordinarie lärarinna vid GCI sammanföllo med en utpräglad uppgångstid för den pedagogiska gymnastiken i Sverige och bilda en höjdpunkt i hennes gymnastiska bana, varunder hennes konstnärliga talanger för teckning och utpräglat plastiska formsinne fingo tillfälle göra sig gällande i de i sitt slag banbrytande teckningar hon gjorde av friskgymnastikens för män övningsförråd. Därigenom underlättades i avsevärd grad den gymnastiska undervisningen. Vid slutet av 1890-talet hade det länge stått klart, att denna och därmed hela den fysiska fostran behövde uppfriskas genom tidsenligare läroböcker och instruktioner, där den gymnastiska bilden finge komma till full rätt som ett komplement för att levandegöra den alltjämt lika nödvändiga beskrivande texten. Man hade i huvudsak fått nöja sig med Hjalmar Lings visserligen klassiska men nu föråldrade arbeten, som utkommit i många upplagor: »Tabeller för Gymnastiska Centralinstitutets pedagogiska lärokurs» (1866) och »Tillägg» (1869) jämte hans figurer till rörelseförrådet (tills. 2.000 teckningar). Gymnastiska figurer hade alltså använts före Wendela F:s tid. Två nya faktorer hade nu framvuxit inom den fysiska fostran: kvinnogymnastiken och idrotten. Den förra krävde med sina friare rörelseformer, som utgjorde komplement till den formbundna, korrektiva gymnastiken, andra uttrycksmedel.

År 1892 tillsatte K. M:t en kommitté av sju ledamöter för att utarbeta ett gymnastikreglemente för armén och flottan. Det största arbetet anses ha gjorts av läraren vid GCI, dåv. kaptenen C. C. A. Silow, som med sin stora gymnastiskt-pedagogiska erfarenhet noga utmejslade detaljerna i varje rörelse och ställning. Efter tio år kunde kommittén framlägga resultatet av sitt segslitna arbete. År 1902 utkom »Handbok i gymnastik för armén och flottan», ett av den lingska gymnastikens standardarbeten. Åt Wendela F. hade anförtrotts uppdraget att illustrera det. Hon berättar själv om sitt arbete: »Med mycken tvekan mottog jag det mig erbjudna uppdraget... Förfaringssättet var, att de gymnastiska ställningarna först fotograferades, sedan skisserades, varefter dessa skisser i varje detalj, som rörde gymnastik, granskades av den kommitté, som för Handbokens tillkomst var utsedd. Skisserna rättades ibland två å tre gånger, innan de tuschritades, och även då hände, att dessa måste omritas». Hon underställde även sina teckningar konstnärlig kritik och fick f. ö. gott stöd i sitt arbete av GCI:s föreståndare, professor L. M. Törngren. Inalles rörde det sig om 500 figurer.

År 1905 utkom Törngrens »Lärobok i gymnastik för folkskollärare- och folkskollärarinneseminarier» (4:euppl. 1916), även detta ett standardarbete i lingsk gymnastik. W. F. hade åtagit sig illustreringen, så mycket hellre som hon därför kunde tillgodogöra sig material och erfarenhet från det förra arbetet. Den nya handboken har 300 teckningar utförda efter annat maner men med samma prägel av konstnärlig inlevelse och anatomisk exakthet. Med den svenska gymnastiken ha hennes teckningar gått ut över världen, och man återfinner dem i den utländska facklitteraturen. Genom dessa i sitt slag fulländade bilder har hon rest sig ett bestående minnesmärke inom den lingska gymnastiken. Till denna var hon en hängiven beundrare. P. H. Ling och hans verk voro för henne något heligt. Lings fornnordiska ideal voro också hennes, och hon hade ett utvecklat plastiskt formsinne. Hennes originella och viljestarka personlighet, hennes entusiasm, dramatiska kommando och lyriska språk gjorde, att hon fick eleverna med sig, och hon fick i sina truppers gymnastikuppvisningar fram en avvägning och elegans, som visade, att hon framför allt var konstnär.

Författare

Gustaf Moberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sånglekars vara eller icke vara inom skolan. Inledningsföredrag den 11. 2. 1905 (Tidskr. i gymnastik, 1905, s. 8–13; även sep. utg. Sthm s. å.). – Tekla Carlson. * 13. Aug. 1848 f 12. Aug. 1908. Minnesteckning (Tidskr. i gymnastik, 1909, s. 872–877; även sep. utg. Sthm s. å.). – Genmäle och reflexioner med anledning av Major J. C. [bör vara: J. G.] Thulins svar å min i häft. 5 »Tidskrift i gymnastik» 1922 införda kritik över »De Thulinska väggplanscherna». (Rubr.) Sthm 1923. 8 s. – Dessutom smärre bidrag, yttranden, diskussionsinlägg och polemiska artiklar i Föreningen G. C. I:s förhandlingar och årsskrift samt Tidskrift i gymnastik.

Utgivit: Flickornas yrkesutbildning. Arbetsfält och utkomstmöjligheter. Uppgifter saml. och utg. av Fredrika-Bremer-Förbundets byrå. Sthm 1924. 55, (1) s. & omsl. (Tills, med A. Thorstenson.)

Källor och litteratur

Källor: G. Frostell, Folkets hälsa (1926); Handbok i gymnastik för armén och flottan (1902); O. Holmberg, Den svenska gymnastikens utveckling (1939); Sally Högström, Wendela A:son Falck f (Svenska gymnastiken i in- och utlandet, nr 1, 1926); Karin Karling, Wendela A:son Falck f (Tidskr. i gymnastik, h. 3, 1926); Kungl. Gymnastiska Centralinstitutets historia 1813–1913 (1913); Hj. Ling. Tabeller för Gymnastiska Centralinstitutets pedagogiska lärokurs (1866) jämte Tillägg... (1869); G. Moberg, Svenska gymnastikens märkesmän (1920); dens., Svensk gymnastik och andra kroppsövningar (Verdandis småskrifter, 265, 1923); dens., Den svenska skolgymnastikens inre historia (Sv. gymnastikdirektörsförbundets kongress, 1928), s. 28; Svenskt porträttgalleri, 20 (1901); M. Uhlin, Den svenska gymnastikens dekadens (1911); C. A. Westerblad, Ling, hans betydelse och hans verk (1907); dens., Den svenska gymnastikens historiska innebörd, 1–2 (1946; = W:s Ling, tidshistoriska undersökningar, 4:1–2).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wendela Lovisa Ulrika Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15036, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Moberg.), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15036
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wendela Lovisa Ulrika Falck, urn:sbl:15036, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Moberg.), hämtad 2024-04-27.