Fant, släkt



Band 15 (1956), sida 334.

Biografi

Fant, ursprungligen österbottnisk präst- och lärdomssläkt. Äldste säkert kände stamfadern är bonden Eric Hindersson Fant på Fant hemman i Staversby, Mustasaari sn (Södra Österbotten), 1594—1619, i Voitby 1620. Olika teorier finnas om hans härstamning. Möjligen kan Eric Hindersson ha fått namnet genom gifte med Mårten Andersson Fants änka i Staversby. Eric Hindersson hade sönerna Thomas, bonde i Voitby, och Michel Fant (f. omkr. 1588, d. 1658 eller 1659 i Vasa). Denne blev handlande i Vasa, där han bodde i varje fall från 1627. Åren 1655 och 1657 fraktade han på egna skutor krigsfolk till Stockholm. Han bedrev en mycket omfattande inrikes handel och ägde en betydande förmögenhet; en mängd rättegångar fördes efter hans död för indrivande av fordringar i olika orter. Han innehade jämte rådman Herman Jesenhaus beckbruk på Melmölandet utanför Vasa; hans arvingar avstodo bruket, som vållat stora tvister, till ett bolag av stadens äldre borgare 1693. I gifte med Anna Ericsdotter hade Michel F. bl. a. tre söner, varav den ene, Isac F., dog 1664 som student i Åbo. Av de övriga blev Andreas F. (d. 1691) kyrkoherde i Lillkyro (Södra Österbotten). Dennes son kapellanen i Vasa, senare i Kvevlaks Michael F., dog i Kemi 1714 på flykt undan ryssarna. M. F:s. son Christoffer F. (f. 1702, d. 1752) blev grosshandlare i Stockholm (burskap 4 dec. 1739); hans gren utdog på manssidan med sonen, hovkamreraren Johan Fredric F. (f. postum 1752, d. 1811).

Den fortlevande släkten stammar från handlanden Michel F:s (d. 1658) son Eric Michelsson F. (f. omkr. 1640, d. 1704 i Vasa). Han var handlande och rådman i Vasa. Dennes äldre son, kyrkoherden i Pedersöre och Jakobstad fil. magister Eric F. (f. 1672, d. 1729), efterlämnade döttrar. Hans bror fil. magister Michael F. (f. 1676, d. 1746) var kyrkoherde i Malaks (Södra Österbotten) men flydde till Sverige hösten 1713, tog sig tillbaka julen s. å. men flydde i febr. 1714 för andra gången till Sverige, där släkten nu kvarblev. Själv blev han 1716 kyrkoherde i Alfta i södra Hälsingland (Gävleb.). Han var gift två gånger. Med Maria Wargentin, handlandedotter från Åbo, hade han bl. a. sönerna Carl F. (f. 1716, d. 1784), kyrkoherde i Knutsby och Faringe i Uppland samt prost — om vars gren se nedan — och magister Michael F. (F. 1), kyrkoherde i Eskilstuna, Kloster och Fors, känd som själasörjare och predikant. M. F:s son var den bekante historikern professor Eric Michael F. (F. 3). Kyrkoherden i Alfta Michael F. (d. 1746) hade även barn i sitt andra gifte med Elisabeth Helsingia, domprostdotter från Borgå, bl. a. sönerna magister Georg Michael F. (f. 1727, d. 1805), kyrkoherde i Väster Lövsta (Vm.) och prost, stamfader för släktens yngre linje (se nedan), och den framstående domprosten i Västerås och riksdagsmannen magister Johan Michael F. (F. 2), som var barnlös i sina två giften.

Prosten Carl F. (se ovan) hade bl. a. sönerna bankokommissarierna Eric F. (f. 1761, d. 1840; ogift) och Carl F. (f. 1763, d. 1843); den senares gren utdog på manssidan 1863. Bror till bankokommissarierna var kyrkoherden i Skepptuna och Lunda (Sth.), prosten, magister Michael F. (f. 1760, d 1823), vars gren utdog på manssidan 1871.

Av den nu levande släkten härstammar äldre linjen från historikern professor E. M. F: s (se ovan; F. 3) son provinsialläkaren (på Gotland 1817; i Lidköping 1830) och tituläre assessorn Elis Michael F. (f. 1787, d. 1845), som hade förtjänster om barnmorskereglementet. En sonsons son till denne var kamrer Karl Holger F. (f. 1888, d. 1954) i Stockholm. Holger F. gjorde samlingar om sin släkt och var medförfattare (jämte K. Hedman) till den i Genealogiska samfundets i Finland årsskrift, 10, 1926 (tr. 1927), publicerade genealogien över släkten. Efter kamrer H. F: s död tillhöra hans nämnda anteckningar Genealogiska föreningen och förvaras bland dess samlingar i Riksarkivet. En yngre bror till läkaren Elis M. F. var Carl Johan F. (f. 1798, d. 1875; ogift), som blev magister i Uppsala 1821 och docent i politik 1823. Han ingick 1822 vid Uppsala universitetsbibliotek, där han blev ordinarie amanuens 1830, titulär vice bibliotekarie 1833 och ordinarie 1847 samt 1858, vid 60 års ålder, bibliotekarie och chef. Han hade visat sig ha goda idéer i det praktiska biblioteksarbetet och vaket intresse för bibliotekets krav, men hade genom sin timida och fridsamma natur svårt att göra sig gällande (Annerstedt, 1921; Walde). Vid sin utnämning till chef var han redan till åren kommen och kunde därför ej göra några större insatser för biblioteket. Han fortsatte emellertid arbetet på bytesförbindelsernas utvidgande, och biblioteket inträdde 1859 i den av överbibliotekarien professor C. J. Caesar i Marburg ledda Akademischer Tauschverein, varigenom det kom i förbindelse med över 30 utländska universitet. Om hans befattning med de gustavianska papperen se D. Almqvist (i Personhist. tidskr. 1941—42). Under C. J. F:s tid förvärvades 1860 Göran Wahlenbergs och greve C. G. Oxenstiernas boksamlingar. På en yngre generation verkade »Calle F.» som »en liten, förtorkad gubbe» (Hamilton). Hans papper finnas i Uppsala univ.-bibliotek, liksom brev från honom, bl. a. till J. H. Schröder (22 st., 1830—57, sign. G 263 c).

Släktens nu levande yngre linje utgår från prosten Georg Michael F. (se ovan). I sitt första gifte med rådmansdottern från Gävle Christina Johanna Garberg hade denne sonen magister Georg Fredric F. (f. 1768, d. 1823), docent i historia vid Uppsala univ. 1796; han var även skolman. Han blev kyrkoherde i Trefaldighets-församlingen i Uppsala 1807, prost 1809 och kyrkoherde i Väster Lövsta (Vm.) 1814 efter sin bror prosten magister Andreas Michael F. (f. 1763, d. 1813; ogift), som förut varit docent i teologi i Uppsala och rektor vid Katarina skola i Stockholm. I gifte med Margareta Sophia Leijel hade Georg Fredric F. tre söner. Den äldste av dessa kyrkoherden i Vänge (Upps.), kontraktsprosten Georg Gustaf F. (f. 1807, d. 1874) äktade en Carl Jonas Love Almquists halvsyster. Deras son fil. doktor Carl Georg F. (f. 1844, d. 1910) var rektor för realskolan i Mariestad; hans gren lever. Bror till kontraktsprosten G. G. F. var kyrkoherden i Järlåsa (Upps.) Fredric F. (f. 1809, d. 1865), fader till bl. a. direktören för åkerbrukskolonien Hall Carl Fredrik Michael F. (F. 4). Son till denne är fd. borgmästaren i Nyköping 1917—31 och i Stockholm 1931— 49 Gunnar Michael Fredriksson F. (f. 1879, d. 1967), verksam även för bl. a. teatern (se Sv. män och kvinnor, 2, 1944). Brorsöner till denne äro skådespelarna Georg (George) Fredrik Michael F. (f. 1916, d. 1998) och Carl Henrik Michael F. (f. 1923), den senare även regissör.

En tredje bror till prosten G. G. F. och kyrkoherden Fredric F. var Johan Eric F. (f. 1815, d. 1869). Han blev magister i Uppsala 1839, kyrkoherde i Sala 1853 och kontraktsprost s. å. Han var även riksdagsman 1855—56 och led. av bankorevisionen 1864. Mest känd är han genom sitt tills. m. A. T. Låstbom utgivna arbete »Upsala ärkestifts herdaminne» (3 bd, 1842—45), som dock är ett av de sämre herdaminnena. Han utgav även »Upsala ärkestifts matrikel 1850» (tr. s. å.). Av hans barn var sonen fil. doktor Carl Johan Michael F. (f. 1851, d. 1915; ogift) lektor i franska och engelska i Östersund och Västerås, slutl. lektor i tyska och franska vid Göteborgs h. realläroverk (från 1908). En yngre bror till denne, direktören vid länsfängelset i Stockholm Erik Fridolf Laurentius F. (f. 1854, d. 1908) var fader till bl. a. arkitekten Erik Johan F. (F. 5).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Kamrer Holger Fants släktanteckningar (se ovan). — D. Almqvist, De gustavianska papperens öppnande (Personhist. tidskr., 41, 1941—42); C. Annerstedt, Förteckning å Upsala universitetsbiblioteks ledare. .. (Uppsala universitets biblioteks minnesskrift 1621—1921, tr. 1921); H. Fant & K. Hedman, Släkten Fant i Sverige och Finland (Geneal. samfundets i Finland ärsskr., 10, 1926); Hugo Hamilton, Hågkomster (1928); H. Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism 1680—1772 (Sv. kyrkans hist., 5, 1935); J. Prom & E. T:son Uggla, Svensk juristmatrikel 1950 (1950); O. Walde, De svenska bibliotekens historia (S. Dahl, Bibliotekshandbok, utg. av S. E. Bring, 2, 1931).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fant, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15133, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15133
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fant, släkt, urn:sbl:15133, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se