Carl Joseph Fast

Född:1822-10-08 – Fuxerna församling, Älvsborgs län (i Lilla Edet)
Död:1850-11-13 – Kina (i Fu-chou)

Präst, Missionär


Band 15 (1956), sida 378.

Meriter

Carl Joseph Fast, f. 8 okt. 1822 i Lilla Edet, Fuxerna sn (Älvsb.), d. 13 nov. 1850 i Fu-chou, Kina. Föräldrar: prosten Carl Friedrich Fast och Sara Christina Malmstedt. Elev vid Göteborgs storskola ht 1833, vid gymnasiet där 1838; student vid Lunds univ. 7 febr. 1842; elev vid Lunds missionsinstitut 5 juli 1847, avgångsex. 2 okt. 1848; teor. teol. ex. i Lund 18 dec. 1847; prakt. teol. ex. där 16 juni 1848; prästvigd där 18 juni s. å.; vigd till missionär där 2 okt. s. å.; missionär i Kina 1849—50. — Ogift.

Biografi

Joseph F. hade vuxit upp i ett fromt prästhem i Fagered, dit familjen flyttade kort efter F:s födelse, men han blev under skoltiden i Göteborg ganska likgiltig för kristendomen trots god konfirmandundervisning av lektorn N. Beckman 1839. Även när han kom till Lund på nyåret 1842, var hans andliga läge delsamma. Det var först under en svår nervfeber sommaren 1842, som hans syn ändrades och han fick tanken att bli präst. Under sommaren 1843 predikade han hos sin farbroder, prosten Wilhelm Fast i Förslöv och Grevie i Skåne. Efter att ha tillbringat hela året 1844 i hemmet, där han predikade i hemförsamlingen och hjälpte sin äldre broder Johan Fredrik med den skolpension i Fagered, denne som ämbetsbiträde åt sin fader grundat, inskrev han sig 1845 i teologiska fakulteten. Till riktig andlig klarhet kom han genom ett samtal med en, som han själv säger, »aktningsvärd och av mig innerligen högaktad och älskad lärare», varmed säkerligen avses Peter Fjellstedt, som då efter slutad missionsgärning hos Baselmissionen verkade i Sverige som denna missions ombud. F. började åhöra Fjellstedts föreläsningar vid det av Lunds missionssällskap hösten 1846 startade missionsinstitutet. Han fördes så in i missionens sammanhang på ett begynnande sätt och kom i början av 1847 att läsa föregående års oktober- och novembernummer i den av Fjellstedt utgivna Lunds missionstidning med artikeln »Är det rätt?». Denna artikel, som med utgångspunkt från von Weltz' missionsupprop på 1650-talet var en stark appell, gav honom de första tankarna på att bli missionär. Fjellstedt tänkte närmast sända honom till Baselmissionen, för att han skulle gå ut i dess tjänst, men vid ett besök, som Peter Wieselgren gjorde i Lund i maj 1847, inspirerade denne honom att gå ut som Lunds missionssällskaps missionär. F. ansökte därför att bli intagen i Lunds missionsinstitut, vilket beviljades den 5 juli. Ute bland missionsvännerna väckte F:s inträde vid institutet mycken glädje, och gåvor inflöto för hans underhåll både nu och senare. I febr. 1848 anhöll han om missionssällskapets kallelse till missionär, så att han kunde bli ordinerad. Styrelsen biföll hans anhållan och utverkade K. M:ts tillstånd att prästviga honom i Lund för Göteborgs stift. Trefaldighetsdagen den 18 juni förrättades hans prästvigning i Lunds domkyrka av biskop V. Faxe.

Det missionsfält, som i särskild mening just då var på modet, var Kina. Genom freden i Nanking 1842 hade det förut stängda landet avträtt Hongkong till England och öppnat fem hamnstäder för mission. Den djärve och stort planerande Kinapionjären, tysken K. F. A. Gützlaff hade redan 1833 börjat mission i Kina men kunde efter freden ännu ivrigare än förut propagera för mission här. Bland de medarbetare, han lyckades få ut, märktes Theodor Hamberg, den förste svenske missionären i Kina. Även Fjellstedt var helt gripen av Gützlaffs väldiga planer att med hjälp av kinesiska medarbetare snabbt evangelisera hela Kina. Han införde från 1848 Gützlaffs- och Hambergsbrev och annat Kinamaterial i Lunds missionstidning och förberedde så beslutet, att F. skulle gå till Kina.

Under sommaren 1848 vistades F. en tid i hemmet i Fagered, där hans broder nu efter faderns död 1847 var vicepastor. I juli höll F. missionstal i det närbelägna Kalv (Älvsb.), vars herde, förre Sibirienmissionären, prosten Cornelius Rahmn han troligen som student besökt, och förmodligen i det likaså närbelägna Våthult (Jönk.), där F:s vän Josef Bexell var ämbetsbiträde och dennes far Daniel komminister. Även i Allerum i Skåne predikade F. mission.

Den 25 aug. fick F. av K. M:t på Lunds missionssällskaps anhållan tjänstledighet för missionstjänst under fem år med rätt att räkna prästerliga tjänsteår.

Den 2 okt. »vigdes» F. till missionär efter avgångsexamen från Lunds missionsinstitut. Akten ägde rum i biskopshuset på grund av Faxes ålder och skröplighet men åtföljdes av gudstjänst i domkyrkan, där Fjellstedt och F. talade. Det var den första missionärsinvigningen i Sverige över huvud. Efter avskedsgudstjänsten reste F. till England för att studera medicin som förberedelse till verksamheten i Kina. Där träffade han bl. a. missionsbiskopen Smith i Hongkong, vilken tillrådde honom att arbeta i staden Fu-chou i provinsen Fu-kien. Tillsammans med Lunds missionssällskaps andre missionär Anders Elgqvist (se SBL, bd 13, s. 315 ff.) avreste han den 5 juli 1849 från England och ankom den 18 okt. till Hongkong. Färden var stormig och strapatsrik, bl. a. fick F. sitt i London med stor omsorg utvalda bokförråd förstört. I Hongkong sökte de upp sin landsman Hamberg. Denne hade redan våren 1848 fått underrättelse, att F. skulle komma ut som missionär. På dennes inrådan började F. studera mandarinspråket och begav sig den 11 dec. enligt biskop Smiths tidigare råd till Fu-chou. Han fick fara med ett engelskt krigsskepp till Amoy och därifrån med ett engelskt handelsfartyg till floden Min. Sista sträckan, fem mil uppför floden, fick han färdas i en förhyrd roddbåt.

I Fu-chou blev F. i jan. 1850 vänligt mottagen av amerikanska missionärer och fortsatte sina språkstudier på ort och ställe. Allt såg ganska ljust ut. När Elgqvist i mitten av aug. 1850 kom dit upp, fröjdade han sig över F:s språkkunskaper. Man ansåg tiden mogen att starta en missionsstation. Sedan de en tid bott i ett buddhist-kloster, lyckades de efter stora svårigheter och med stöd av engelske konsuln få hyra ett hus.

Så skulle då den svenska Kinamissionen definitivt grundas. För att hämta nödiga pengar till hyra måste missionärerna fara nedför Minfloden till ett engelskt fartyg, som låg för ankar ett gott stycke från staden. De hyrde en båt med kinesiska roddare, men på återfärden 13 nov. 1850 blev deras båt överfallen av kinesiska rövare. F. blev genast dödligt sårad. Han föll över bord och omkom, medan Elgqvist lyckades rädda sig. Då Elgqvist inte ensam orkade föra den knappt påbegynta verksamheten vidare, innebar F:s död slutet på den första svenska missionen i Kina.

F. ägde de bästa förutsättningar för missionärens kall. Han hade en god intellektuell utrustning, en stark viljekraft och en fast grundad luthersk tro. Ett yttrande i ett brev till Josef Bexell 20 okt. 1848 är belysande för hans fromhetstyp: »Håll du dig tryggt vid Nohrborg, Schartau och de andra gamla kära gubbarna, men allt i allom Kristus.» Han hade en hög uppskattning av den lutherska kyrkan och dess bekännelseskrifter och en realistisk syn på Kina som ett svårarbetat fält.

Författare

Herman Schlyter.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Af skeds-Tal (i Lunds domkyrka) (Lunds Missions-Tidning 1848, s. 178—481). ¦—¦ Några drag ur missionären Fästs lefwernesbeskrif-ning (ibid. 1849, s. 24—25, 43—44, 58—60). — Utdrag ur bref fr. missionären Fast (ibid. 1850, s. 51—54). — Bref från C. J. Fast (ibid. 1850, s. 115—119, 126—127). — Utdrag ur missionär Fästs Dagbok (ibid. 1850, s. 187—188, 1851, s. 7—14).

Källor och litteratur

Källor: Fuxerna förs:s födelsebok 1822 och husförhörslängd 1813—1831, Landsarkivet i Göteborg; Lunds missionssällskaps protokollsbok 1845—1920, vidimerad avskrift av K. M:ts skrivelse den 25 aug. 1848 och brev från V. Faxe: Lunds missionssällskaps handlingar, Göteborgska nationens ... i Lund matrikel 1820—86, Theologiska facultetens i Lund prot. 1827—47, LB; brev från F. till P. Wieselgren, Göteborgs stadsbibliotek; brev från F. till Josef och Daniel Bexell, hos kyrkoh. W. Bexell, Borgholm. —¦ G. Anshelm, Vårt första missionsförsök i Kina (1919); dens., Peter Fjellstedt, 2 (1935); [A.] Elgqvist, Brev från missionär Elgqvist (Lunds missionstidning 1851), s. 26—28, 50—57; E. Alfr. Jansson, Cor-nelius Rahmn (1951); G. W. Lindeberg, Ett sekel i missionens tjänst (1945); H. Schlyter, Karl Gutzlaff als Missionär in China (1946); dens., Theodor Hamberg, den förste svenske Kinamissionären (1952); dens., Mission •— kyrka — sällskap (Sv. teol. kvartalskrift, 1954, s. 16—30); C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669—1906 (1907); C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne (1885); O. Thulin, Växjö stift i missionsperspektiv (1953); G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne, 5 (1931). — Nekrolog i Post- o. Inrikes-tidningar 1851, nr 83.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Joseph Fast, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter.), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15154
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Joseph Fast, urn:sbl:15154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter.), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se