Ernst Fredrik Fastbom

Född:1871-01-01 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1940-10-06 – Oscars församling, Stockholms län

Författare, Skådespelare, Regissör


Band 15 (1956), sida 381.

Meriter

Fastbom, Ernst Fredrik, f. 1 jan. 1871 i Stockholm (Nik.), d. 6 okt. 1940 där (Osc). Föräldrar: bleckslagarmästaren Per Fredrik Fastbom och Johanna Mathilda Eriksson. Debut som skådespelare på Folkteatern i Stockholm 1892; engagerad där 1892–1904, 1906–10 och 1926–27; knuten till Södra teatern 1910–26, även gästspel bl. a. på Vasateatern; anlitad av Radiotjänst (Per Lindberg) som regissör, författare och skådespelare 1926–39; vice ordförande i Svenska teaterförbundet 1924–40. – Pjäsförfattare, regissör.

G. 6 april 1895 i Stockholm (Nik.) m. Amanda (Mandis) Sofia Charlotta Larsson, f. 12 aug. 1875 i Stockholm (Maria), dotter av kontoristen ;Carl Gustaf Larsson och Sofia Augusta Lindmark.

Biografi

Under hela sin uppväxttid arbetade F. som springpojke hos Fritzes hovbokhandel i Stockholm för att 21-årig göra sin scendebut på Folkteatern. Med sin fantasi och goda gestaltningsförmåga blev han redan från början flitigt utnyttjad och kunde ibland ha ett tiotal olika roller i en enda revy. Hans litterära ambitioner togo sig uttryck i en enaktare 1897, snart följd av den första helaftonspjäsen »Förbjuden lycka», där han själv spelade fiskar Wick- ström, en av hans många levande rospiggstyper. Med sin perfekta dialekt och torra humor var han speciellt lämpad för dem och hade också rika tillfällen att studera originaltyperna under sina sommarvistelser på Yxlan i Stockholms skärgård. De flesta av hans pjäser ha också motiv därifrån. Sommarmånaderna där har han skildrat i sin lilla självbiografiska novellsamling, »När livet leker» (1916).

Förutom ett kort gästspel på Vasateatern i en burlesk pjäs, hade F. varit på Folkteatern i sammanlagt sexton år, då han hösten 1910 av Ranft knöts till Södra teatern. Ranft fick därigenom äganderätten till F:s kommande produktion (han brukade skriva en pjäs per sommar) ; till de tidigare verken innehade Folkteatern äganderätten på fem år. Till F:s mest kända folklustspel höra »Halta Lena och Vindögda Per» med ett tämligen magert innehåll men nästan klassiska bondkomedityper, »Min ska du bli», »Jag gifta mig – aldrig», »Skeppar Johans pojke» samt den omåttligt populära dramatiseringen av Esther Blenda Nordströms »En piga bland pigor». Över huvud taget var pjäsernas innehåll ganska schablonmässigt, men genom den utmärkta figurskildringen kom F. att fortsätta på August Blanches och Frans Hodells linje. Pjäserna spelades flitigt på landsortsturnéer; bl. a. inköpte Karin Swanström »En kärlekssaga». Även i Norge och Finland voro F:s pjäser populära, och genom tidningsnotiser fick författaren veta, att hans alster också spelades bland svenskbefolkningen i Chicago och New York. Han fick inbjudan att komma dit och spela den egna repertoaren, men var alltför hårt engagerad för att under högsäsongen kunna resa bort på så lång tid.

Till F:s favoritroller hörde Jonason i »Jag gifta mig – aldrig» och Westerberg i »En kärlekssaga». F. hade mycket stark ambition och tillvaratog alla de möjligheter rollen kunde tänkas ge, bredde gärna på men höll alltid måttan. Något publikfrieri skattade han aldrig åt. Hans repertoar var otroligt stor och omfattade flera hundra olika roller. I E. Norlanders revyer på Södra teatern under vårsäsongerna voro hans entréer täta, och han hörde till ensemblens pålitligaste glädjespridare. Hans egna pjäser gingo ofta mycket länge; »Halta Lena och Vindögda Per» spelades t. ex. 135 gånger mellan oktober 1910 och mars 1913.

Under sina senare år, särskilt under Per Lindbergs tid, anlitades. F. av Radiotjänsts teateravdelning både som regissör, skådespelare och författare. Han skrev några radiopjäser, »Den gamla kåken», »Julafton» och »En omtänksam väninna», samt gjorde också radiobearbetningar av såväl tidigare egna som andras verk. – Inom skådespelarnas föreningsliv var han ivrigt verksam, bl. a. som en av grundarna av teaterorden T.S.O:s Stockholmsloge 1919 och sedan dess kamrer samt som vice ordförande i Svenska teaterförbundet. – Om F. inte varit skådespelare, hade han förmodligen ägnat sig åt målarkonsten, som i stället blev hans förnämsta hobby.

Bland sina kolleger var F. känd som en ambitiös och fantasirik aktör, över huvud taget mångbegåvad. Han var en utmärkt arbetskamrat och en fin, försynt och anspråkslös människa, som alltid var redo att hjälpa, där han kunde.

Författare

Gertrud Björklund.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: När livet leker. Glada sommarminnen från Skärgården. Sthm 1916. 175, (1) s. – Påskäggen. Lustspel i en akt. Sthm 1931. 20 s. & omsl. (Amatörteatern [Fritze]. 11). 2. uppl. 1933.

Källor och litteratur

Källor: Drottningholms Teatermuseums biblioteks klippsamling. – F:s skrifter. – G. Nordensvan, Svensk teater och svenska skådespelare, 2 (1918); S. Torsslow, E. F. (Svenska män och kvinnor, 1944); G. Valentin, Operett och revy i Sverige (Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld, 1943). – Nekrologer i dagspressen. – Meddel. av regissör C.-O. Sandgren och skådespelaren O. Winnerstrand, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Fredrik Fastbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15156, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Björklund.), hämtad 2020-11-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15156
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Fredrik Fastbom, urn:sbl:15156, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gertrud Björklund.), hämtad 2020-11-30.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se