Feif(f), släkt



Band 15 (1956), sida 507.

Biografi

Feif (Feiff, ibland — oriktigt — Pfeif), ursprungligen skotsk släkt. En tidig förekomst av namnet i Sverige är, då Hans Feiff den 25 november 1624 blev borgare i Göteborg. Från 1620-talet möter namnet också bland Stockholms borgerskap och än mer från 1630-talet. Sålunda framträda de tre kända borgarna Jacob Feif, David F. och Donat F., vilka i riddarhusgenealogierna anges som bröder och söner av handlanden i Montrose (Skottland) Alexander F.; uppgifterna härröra från ett i riddarhusgenealogien åberopat, av magistraten i Montrose den 4 juli 1628 utfärdat bördsbrev för Jacob F. Uppgifterna om de olika grenarnas inbördes släktskap styrkes av deras respektive dopnamnsbruk.

A. Äldsta linjen. Borgaren i Stockholm Jacob F. (d 16 mars 1658 i Stockholm, Nik.) var en anlitad, betydande och ansedd affärsman. Redan 1625 äktade han Catharina Olofsdotter (d. 1644, efter den 25 juni, jfr PHT, 1923, s. 11 f.), dotter av borgmästaren i Stockholm Olof Andersson. Hennes farmor var syster till ärkebiskop P. Kenicius, och själv tillhörde hon den bekanta släkt, som sedan tog namnet Törne (med adliga grenar av olika namn; jfr Forsstrand, s. 52). Efter första hustruns död gifte J. F. om sig 1646 med en annan borgmästardotter, Elsa Grundel, men skilde sig 1648, emedan hustrun sex månader efter vigseln nedkommit med ett barn, som han icke ansåg vara sitt (Stockholms rådhus o. råd, 2, s. 312). Jacob F. är väl identisk med den Jacob »Feef», som 1627 verkställde utbetalningar för rikskanslern Axel Oxenstiernas räkning (AOSB, 1:3, s. 576). År 1629 var Jacob F. en av arrendatorerna av utrikes tullen (Kammarkollegiets prot., 1) och framträdde 1631 vid ett riksrådssammanträde som en av direktorerna för det nybildade Skeppskompaniet. Då man i rådsdiskussionen (26 okt.) 1632 nämnde det pris han givit för humle, var han väl redan nu bryggare. Som sådan möter han i Kammarens protokoll t.ex. 1635, då han på slottet i Stockholm skulle leverera till kronans behov och hovförtäringen 20 tunnor öl i veckan, och 1642 (ibid., 3), då han skulle leverera 3.000 tunnor öl. I litteraturen anges han som bryggarålderman. Efter sin förste svärfar borgmästaren Olof Anderssons död köpte J. F. hans malmgård på Södermalm nyåret 1628, utvidgade den 1632, idkade här sin bryggerihantering, men sålde gården jämte bryggeriutensilierna 1647 till Louis De Geer (Dahlgren, s. 80). Från 1645 finns ett brev bevarat från J. F. till Axel Oxenstierna. Jacob F. var 1648 (10 juni) inkallad i rådet för att ge råd mot kaperierna i »Västersjön». Han var så ansedd, att han vid 1649 års riksdag insattes, jämte borgmästaren Nils Nilsson och två rådmän, som riksdagsman för Stockholm i borgarståndet. Även i rådsprotokollen 1651 och 1652 figurerar J. F. av olika anledningar. Han köpte 1655 stenhus vid Österlånggatan (de Brun, s. 40). I sitt första gifte hade han sonen Peter F. (f. 1635, d. änkling — möjligen den kommissarie F., som begrovs 1711, se Örnberg, 12, s. 207), som var kramhandlande i Stockholm och 1661 äktade Maria Hoff (d. 1683), dotter av vinskänken Casten Hoff (efter vilken restaurangen Castenhof fick sitt namn). P. F. hade fyra söner, av vilka tre adlades 1705, nämligen: a) släktens mest betydande man, slutligen statssekreteraren och presidenten Casten F. (d. 1739; se nedan), som 1715 blev friherre F. men själv slöt sin ätt på manssidan; b) Peter F. (f. 1675, d. 1736), som blev vice amiral 1730, chef för Stockholmseskadern 1731 samt amiral och amiralitetsråd 1736; c) Johan F. (f. 1682, d. 1738, ogift), kapten vid Livgardet, som blev fången vid Poltava 1709, satt i Tobolsk och hemkom 1718. Castens, Peters och Johans bror Jacob F. (f. 1663, f omkr. 1702, således innan bröderna adlades) började som guldsmedslärling men ingick i armén som fänrik 1694 och blev kapten vid Tyska livreg. till fot 1699. Den adliga grenen fortsattes av Peter F: s son Carl Fredrik F. (f. 1722, d. 1795), som blev konteramiral 1783 och vice amiral vid örlogsflottan 1793. Hans son överstelöjtnanten Carl Donatus F: s (f. 1759, d. 1808) ene son slöt den adliga ätten F. på manssidan 1856.

B. Mellersta linjen. Borgaren i Stockholm David F. är föga känd. Han fick burskap 26 aug. 1633 och nämnes i Kammaren 1635 (Kammarkollegiets prot., 1), då han anklagas för att ha låtit kronan betala sig två gånger för samma sak och dömdes att återbetala; frågan figurerar dock i Kammarens protokoll ännu 1637. Han var inkallad för överläggning i riksrådet 1641 (23 mars). I rådsprotokollen namnes s. å. (4 nov.) med viss kritik hans försök att åstadkomma import från England, och 1647 var man tydligen mycket missnöjd med honom — han hade då en tvist med borgmästare och råd i Stockholm, överståthållaren, riksrådet Knut Posse, uttalade (26 nov.), att han aldrig hört »värre och oförskämdare man». Vid sammanträdet 10 dec. s. å. frågade drottning Kristina, »vad man skall göra med Veifen». Rådsprotokollen visa, att diskussionen länge fortsatte, i viss mån under meningsbrytningar, medan David F. satt i fängelse, men tydligen har han i hög grad ådragit sig höga vederbörandes ovilja (i rådet avhandlat sista gången 24 april 1648). David F. hade bl.a. två söner: 1) Henric F. (f. 1635, var d. maj 1694), en känd guldsmed, som utskrevs ur läran 1659, blev mästare 1666 och ålderman 28 nov. 1683 (Upmark) och hade guldsmedsbutik vid dåv. Norrmalmstorg (nuv. Gustav Adolfs torg) vid hörnet av Regeringsgatan (Hallendorff, s. 49); 2) David F. (f. 1644, d. 1695), handlande i Stockholm och brukspatron på Sörbyholm i Fellingsbro (Ör.). Söner till Henric F. voro a) Salomon F. (d. 1724), guldsmed (omtalas i skråprotokollen senast 8 maj 1723), stadsuppbördsman; han hade tomt vid Prästgatan (Bring, 1949, s. 147); b) Henric F. (f. 1683, d. 1755), primariekämnär i Stockholm 1720 och rådman 1727—53. Han var g. m. en syster till de bekanta bröderna Anders von Hylteen och frih. Samuel von Hylteen. Bland deras barn var överjägmästaren i Nyköpings län Samuel F. (f. 1723, d. 1798, ogift; Samzelius, s. 321), som slöt den mellersta släktlinjens äldre gren. — Handlanden och brukspatronen David F. (d. 1695, se ovan) hade i gifte med Anna Cleophas bl.a. sonen Jacob (Davidsson) Feiff (f. 1679, d. 1736), som blev en känd handlande i Stockholm (burskap 17 okt. 1707), riksdagsman i borgarståndet 1726—27 samt en verksam kommunalpolitiker (Boëthius, bl.a. s. 100). Han tillhörde de högst beskattade bland de vanliga handlandena (ibid., s. 136). J. F. var även ledamot av växelkontoret. Vid nämnda riksdag satt han i ekonomi- och kommersedeputationen (SRA, 2:2, s. 522). Hans maka Eva Insenstierna (som var gift just med Jacob Davidsson F., inte med Jacob Donatsson F. som Elgenstierna anger) var brorsdotter till J. F: s faders kusin guldsmedsåldermannen Donat F: s (se nedan) hustru. J. F. och Eva Insenstierna hade sonen livdrabanten Jacob F. (f. 1730, d. ogift 1757), som slöt mellersta släktlinjens yngre gren på manssidan.

C. Yngsta linjen. Borgaren i Stockholm (burskap 23 sept. 1633) Donat F. (begr. 19 okt. 1652 där, Nik.) var sidenkrämare 1652 (Samf. S:t Eriks årsbok 1907, bil., s. LX); han bodde 1646 vid Själagårdsgatan (Hallendorff, s. 49). D. F. var gift två gånger och hade barn i båda giftena. I senare giftet var han bl.a. fader till: a) Donat Feiff d. y. (dp 15 maj 1648 i Stockholm, Nik., f där 1709, själaringn. 23 juni, Nik.) kom 1661 i lära hos Raimund Faltz (se Faltz) i Stockholm, blev gesäll 1670, var utrikes i 11 år, anmälde sig vid Stockholms guldsmedsämbete 1681 och blev mästare 1682. Han blev ålderman 1698 (Upmark, s. 69) och fick burskap 26 maj s. å. Han var bland dem, som figurerade som vittnen på 1690-talet i processen om det stora juvelsveket i Riksbanken (Hallendorff, s. 41, 49 f.), och blev slutligen Riksbankens värdie. Han köpte 1690 en gård i hörnet av Västerlånggatan och Salviigränd. — b) Carl Feiff (f. 1649, f 1720), som blev rådman i Stockholm 1683 och var fullmäktig i borgarståndet för Stockholm vid utskottsmötet 1710. Den senare hade bl.a. sonen Jacob F. (f. 1683, d. 1740), ryttmästare, som i sitt gifte hade döttrar.

Guldsmedsåldermannen Donat Feiff d.y. (se ovan) hade i sitt gifte med Maria Insen inte mindre än 18 barn. Av dessa märkas följande: a) Donat F., som 1727 adlades med namnet Adlerstolpe (f. 1685, d. 1729), riddarhuskamrerare. Vid hans död var det en ganska stor balans i riddarhuskassan (HSH, 37, s. 451); ätten utgick med en son 1765. — b) Jacob (Donatsson) F. (f. 1691, d. 1738), handlande i Stockholm (burskap 30 aug. 1725), fader till kramhandlanden i Stockholm Abraham F. (f. 1737, levde 1785). — c) Christopher F., 1719 adlad Ehrensparre (d. 1767), slutligen överstelöjtnant (se Ehrensparre, SBL, 12, s. 350). Han var, utanför äktenskapet, fader till Carl Christoffer Gjörwell (se denne). Släktgrenen Ehrensparre utdog 1785.

Denna släkt F. utdog på 1700-talet. Även en annan släkt F. fanns (Örnberg, 12, s. 214 ff.).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: kyrkoböcker, bouppteckningar, mantalslängder, tänkeböcker, Han-delskollegii prot., SSA. — Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden (1933); Göteborgs stads borgarelängd 1621—1864, utg. av E. Långström (1926), s. 29; Handlingar rörande Skandinaviens hist., 37 (1856), s. 451; Kammarkollegiets protokoll, utg. gm S. Hedar, 1—3 (1934—41); Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:3 (1900); Sv. riksdagsakter, ser. 2, del 2 (1914); Sv. riksrådets protokoll, 2, 8, 10, 12, 15 (1880, 1898, 1903, 1909, 1930). — J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637—1857 (1909); B. Boethius, Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719—1815 (1943); S. E. Bring, S:t Eriks bryggeri på Åsögatan ... 1676—1910 (1939), s. 43 (Jacob F., f 1736); dens., Anders och Pehr Bjurholms bryggerier (1949), s. 147; F. de Brun, Vinstugor och värdshus i Stockholm i början av 1600-talet (Samf. S:t Eriks årsbok, 1922), s. 40; Herman Campenhausens dagbok 1641—1653, utg. av G. Carlquist (Personhist. tidskr., 24, 1923), s. 11 f.; E. W. Dahlgren, Louis De Geers hus i Stockholm (Samf. S:t Eriks årsbok, 1919), s. 80; C. Forsstrand, Ätten Törne. En borgmäslarsläkt i gamla Stockholm (Samf. S:t Eriks årsbok, 1906), s. 52; A. Garfvé, Fellingsbro sockens historia, 2:a uppl. (1926), s. 328; C. Hallendorff, Det stora juvelsveket i riksbanken (Samf. S:t Eriks årsbok, 1929); J. Kleberg, Amiralitetskollegium — Marinförvaltningen .. . 1634—1934 (1934); A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920—21); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); H. Samzelius, Jägeristaten (1915); E. Sjöstrand, Mynt- och bankpolilik under haltväldet 1738—1764 (1908); P. Son-dén, Rikskansleren Axel Oxenstiernas brefväxling ... (1907); Stockholms rådhus och råd, 2 (1915); S.-ö. Swahn, Amiraler och andra (1935); dens., Gårdar och människor i det gamla Karlskrona (1937); G. Upmark, Guld- och silver- smeder i Sverige 1520—1850 (1925); F. U. Wrangel, Stockholmiana, 1—4 (1912); [V. örnberg], Sv. ättartal, 12 (1898). — Meddel. av förste intendenten Carl Hernmarck.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15207
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Feif(f), släkt, urn:sbl:15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se