Olof Otto Hugo Johannes Feilitzen, von

Född:1854-06-24 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1887-01-19 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Språkforskare


Band 15 (1956), sida 548.

Meriter

5. Olof Otto Hugo Johannes von Feilitzen, son av F. 2, f. 24 juni 1854 i Stockholm (Jak.), d. 19 jan. 1887 där (Hedv. El.). Mogenhetsex. vid Nya elementarskolan i Stockholm 19 maj 1873; student vid Uppsala univ. 28 maj s.å.; fil. kandidat där 28 jan. 1878; fil. licentiat 29 maj 1883; disp. pro gradu 14 nov. s.å.; docent i romanska språk vid Uppsala univ. 18 dec. s.å.; fil. doktor där 31 maj 1885. — Innehade utländska ordnar. — Ogift.

Biografi

Hugo von F. tillhörde den generation av yngre språkforskare, som omkring 1880 införde de nya, »junggrammatiska» metoderna i Sverige. Efter att ha skaffat sig en grundlig och allsidig utbildning i romansk filologi hos W. Foerster i Bonn samt Gaston Paris och Paul Meyer i Paris disputerade F. 1883 på en utgåva av en fornvallonsk text, »Li ver del juise», med utförlig grammatisk kommentar och förordnades till docent i romanska språk. Tillsammans med Carl Wahlund utgav han 1886 första häftet av en diplomatisk edition av »Les Enfances Vivien», för vilken han utformat planen och samlat större delen av materialet. Publikationen, som slutfördes av Wahlund 1895, mottogs av den utländska fackkritiken med de varmaste lovord (»marquera une date dans l'histoire de la mise au jour de nos chansons de geste», G. Paris i Romania 1886). F. utgav även »La Vie Sainte Julienne» (1885), en omarbetad upplaga av T. Hagbergs italienska grammatik (1882) och »Öfningar i franskt talspråk» för skolbruk (två upplagor 1885, 1891). År 1885 fick han på rekommendation av Esaias Tegnér d.y. i uppdrag av den s.k. undervisningsfonden i Göteborg att hålla föreläsningar i romanska språk och litteratur och verkade där till mitten av höstterminen 1886. Han lär ha varit designerad till professuren i romanska språk vid den planerade högskolan i Göteborg (Vising, Cederschiöld). Vid sin död hade F. dels påbörjat, dels planerat en rad vetenskapliga arbeten, huvudsakligen av textfilologisk art. Ett par av dessa fullbordades sedermera med utnyttjande av hans efterlämnade material av andra forskare (»La plainte de la vierge», en fornvenetiansk dikt, utg. av A. Linder, Uppsala 1898, och »Cristal et Clarie», utg. av H. Breuer 1915).

F. var ingen renodlad filolog. Han hade starka estetiska och litterära intressen, introducerade Echegaray och de Amicis i Sverige, bl.a. i en längre essay om den förre i Ny svensk tidskrift, och översatte arbeten av dessa och andra spanska och italienska författare. Echegarays pjäs »Helgon eller vansinnig» uppfördes på Dramatiska teatern 1882 i F: s översättning. I ett par serier resebrev till Post-och Inrikes Tidningar, bl.a. från Egypten, där han tillbragte några månader 1884, gav F. prov på en betydande journalistisk talang. Han var även djupt musikalisk och tillhörde i Uppsala den Nyblomska kretsen. En kontrovers med Geijerstam ledde till, att den senare maliciöst avporträtterade F. som juristen Randers i Erik Grane (Johnsson).

F. hade en utpräglad vetenskaplig begåvning, ovanlig arbetsförmåga och uppslagsrikedom och var en skicklig pedagog. Nyrop kallar honom »den udmærkede svenske filolog der deswerre döde inden han fick indfriet alle de rige löfter han gav»; enligt W. Foerster var han »ein ausgezeichneter Romanist». Vid sidan av sin jämnårige kollega och konkurrent Vising ansågs han som den dåtida svenska romanislikens mest lovande namn.

F. var »ovanligt livlig, finkänslig och impulsiv» (Geijer). Helena Nyblom skildrar honom som »den älskvärdaste och mest anspråkslösa människa man kan tänka sig... Hans anspråkslöshet var så stor, att han nästan alltid började med att säga 'Förlåt'. .. Han var inte vacker. Han hade ett smalt, blekt ansikte med en rätt lång framålböjd näsa, och huvudet var nästan alltid något framåtlutat, medan han gick mycket fort, som om han alltid hade brått. .. Hans klädsel var en blandning av slarv och snobbighet.»

Den i en varm religiositet bottnande stoicism, med vilken han bar sin sista långa sjukdom (kräfta), gjorde ett djupt intryck på hans omgivning. F: s närmaste vänner bland kollegerna voro — utom C. Wahlund — H. Schück och A. Noreen samt Verner Dahlerup och Kr. Nyrop i Danmark.

Författare

Olof von Feilitzen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Hans brev till Wahlund och Noreen finnas i Uppsala univ.-bibi., till Esaias Tegnér d.y. och Fr. Wulff i Lunds univ.-bibi., till Dahlerup i K. biblioteket, Stockholm, och till Nyrop hos lektor Gunnar Skov i Roskilde. Korrespondensen med de finländska ungdomsvännerna Edvard Björkenheim (delvis publ. av Newman, se källor) samt bröderna Victor och Reinhold v. Wille-brand bevaras, den förra på Orisbergs gård i Finland, den senare i v. F: ska släktarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från det nordiska filologmötet i Kristiania (Pedagogisk tidskr., Årg. 17, 1881, s. 351—365; sign.: H. v. F.). — Bör studentkåren afgifva någon opinionsyttring i religionsfrihetsfrågan? Några anmärkningar af —I—. Upsala 1882. 2-1 s. — Arkivskolor och arkivväsende i Italien (Hist. tidskr., Årg. 2, 1882, s. 319—355; sign.: H. v. F.). — En modern spansk dramatiker, Don José Echegaray (Ny svensk tidskr. 1882, s. 398—121, 469—512). — Meddelanden om undervisningen i de italienska latinläroverken (Pedag. tidskr., Årg. 18, 1882, s. 290—302, 334—345). — Li ver del juise. En fornfrausk predikan. Akad. afh. Upsala 1883. (6), cxxxiii, (2), 72, 27, (5) s. — Om den italienska expeditionen till Patagonien och Eldslandet under ledning af löjtnant G. Bove (Ymer, Årg. 3, 1883, s. 77—93). — La vie Sainte Julienne, publ. d'aprés le MS. F. fr. 2024 pour les excrcices du séminaire de philologie romane de 1'Université cVUpsala. Upsala 1885. (2), 14 s. — Öfningar i franskt talspråk, sammanförda och bearb. Sthm 1885. (7), 140 s. 2:a uppl. 1891. — Les Enfances Vivien, Chanson de gesle publ. pour la premiére fois d'aprés les manuscrits de Paris, de Boulogne-sur-mer, de Londres et de Milan. Edition précédée d'une thése de doctorat par A. Nordfelt. Sthm [1886—J1895. (tills. m. C. Wahlund). li, 298, (5) s. (s. 1—88 utk. 1886). — Artiklar och recensioner i Nord. revy, Upsala, Upsala-Posten, Fyris och Post-och Inrikes Tidningar. Översatt: E. de Amicis, Från Italien. Sthm 1882. 104 s. (s. 3—6 biografi över de Amicis av övers.). — dens., En minnesvärd dag (Ny svensk tidskr. 1884, s. 211—219). — J. Echegaray, Helgon eller vansinnig? Drama. Sthm 1882. 139 s. — M. Pina Dominguez. Hala mig, herre! Komedi. Upsala 1882. 40 s. (övers, anon.) — G. Pierantoni-Mancini, Lydia. Autor. öfvers. från ital. af -n -s[= H. v. Feilitzen & A. Roosl. Sthm 1884. 148 s. — S. Farina, Intermezzo (Ny svensk tidskr. 1885, s. 129—135)., dens., En italiensk sjukling. Dramatisk revy skrifven för Ny svensk tidskr. (ibid. 1885, s. 345—353). — Aucassin och Nlcolett. Fornfransk fableaii (ibid. 1887, s. 368—100; omtr. i Världslitteraturen i urval och öfvers. red. af H. Schiick, Ser. 2, Sthm 1902, s. 77—113, även senare upplagor).

Utgivit: T. Hagberg, Italiensk språklära. 2:a öfvers. uppl. Upsala 1882. viii, 233, (1) s. (bearb. anon.)

Källor och litteratur

Källor: Gustaf Cederschiöld, Memoarer (handskr. hos familjen). — Aksel Andersson, Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872—1897 (1897); H. Breuer, Cristal und Clarie. Nach . . . Hugo von Feilitzens Entlehnungs-nachweisen hrsg. (Ges. fiir roman. Literatur, 36, 1915, s. lxxix—lxxx); P. A. Geijer, Hugo von Feilitzen (Ny svensk tidskr. 1887, s. 355—362); dens., Carl Wahlund (Studier i modern språkvetenskap, 5, 1914), s. xvi—xvii; M. Johnsson, En åttitalist, Gustaf af Geijerstam (1934); Ellen Lundberg-Nyblom, Från Fyrisån till Capris klippor (1931), s. 76; E. Newman, Edvard Björkenheim och den frikyrkliga väckelsen i Finland, 1 (Finska kyrkohist. samf. handl., 48, 1948); Helena Nyblom, Levnadsminnen, 2 (1922), s. 266—270; K. Nyrop, [rec. av] Studier i modern språkvetenskap, 1 (Nordisk tidskr., N. F., 12, 1899), s. 242; H. Pipping, Reinhold Felix v. Willebrand (Skrifter utg. av Sv. lilt.-sällsk. i Finland, 225, 1939), s. 7; Redogörelse för Kungl. universitetet i Upsala 1886—87 (1887); H. Schiick, [nekr. över J. Vising] (Fornvännen 38, 1943), s. 57; J. Vising, Minnesbilder (1938). — Nekrologer av W. Foersler i Göttingische gelehrte Anzeigen, 160, 1898, s. 649 ff., G. Paris i Romania, 15, 1886—87, s. 637, och i Hist. tidskr., 7, 1887, s. 99 f. — Personl. meddel. av framlidna proff. H. Schück och J. Vising.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Otto Hugo Johannes Feilitzen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15225, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof von Feilitzen.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15225
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Otto Hugo Johannes Feilitzen, von, urn:sbl:15225, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof von Feilitzen.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se