Biografi

Fernström, släkter. Namnet är tämligen vanligt och har brukats av ett flertal kända personer. Några släktkretsar kunna urskiljas.

1. Fernström, släkt från Filipstad, se släkten Fernow ovan s. 609 f.

2. Bokhandlaren, rådmannen i Skara Johan Gustaf Fernström (f. 1793, d. 1875) uppges i Skara husförhörslängd 1847–56 vara född i Tysslinge sn (Ör.) men har i födelseboken där ej kunnat återfinnas. Hans äldste son Carl August F. (f. 1831, d. trol. 1908) emigrerade våren 1850 till Nordamerika. Efter en upptäcktsfärd under sommaren s.å. till Minnesotas skogar och sjöar, som påminde honom om svensk natur, bosatte han sig tillsammans med två andra västgötska emigranter vid Hay Lake i Washington County, Minnesota. De uppförde där det första svenska blockhuset i Minnesota. År 1902 restes på denna plats ett monument med deras namn. C. A. F. begav sig emellertid snart till Kalifornien som guldgrävare och blev som äldre bankkassör i Lone Tree i staten Iowa. Bland rådman J. G. F:s yngre söner i hans andra gifte märkes civilingenjören Harald F. (f. 1852, d. 1927 i Eskilstuna Fors), som efter ingenjörsutbildning i Stockholm 1869 anställdes vid en metallfabrik i S:t Petersburg och 1872 hos Ludvig Nobel där. H. F. var 1875–77 knuten till det Nobelska naftabolaget i Baku, byggde firmans första fotogenfabrik där, var bl.a. några år överingenjör för ett rederibolag, byggde 1886 »Bakinska dockan» i Baku, knöts 1891 åter till Nobels som chefsassistent i Balakini och utförde 1900–05 naftaborrningar för en armenisk firma. Efter några års vistelse i Schweiz återvände han 1910 till Sverige och var till 1920 ritare vid Eskilstuna fabriks a.-b. En brorson till H. F., Eric Nils Conrad F. (f. 1878, d. 1944) var några år också anställd hos Bröderna Nobel i Baku men vid sin död bosatt i Anaconda, Montana, U.S.A. Hans yngre bror agronomen Erik Magnus F. (f. 1884, d. 1952) var 1917–30 disponent för Jädersbruk (Vm.).

3. Regementsintendenten Carl Fernströms (f. 4 aug. 1827 i Karlskoga, d. 30 maj 1915) yngre son Henning F. (f. 1857, d. 1932) emigrerade efter ingenjörsutbildning och praktik 1880 till Förenta staterna, där han snart knöts till järnvägsbyggena i Minnesota, Illinois, Iowa m.fl. stater, 1885–1900 var överingenjör vid Minnesota & Northwestern Railway och 1905 blev överingenjör vid Virginia Railway. H. F:s fackkunskaper rörande elektrifierade järnvägslinjer togos i anspråk av den kommission, som i Sverige förberedde övergången till elektrisk drift på de svenska statsbanorna. Han blev 1906 RNO och var 1907–18 svensk v. konsul i Norfolk (Virg.). H. F:s äldre bror Ivan Ernst F. (f. 1853, d. 1929), apotekare i Nora, senare i Västerås, hade sonen Bruno F. (f. 1891, d. 1962), läkare vid Härnösands lasarett sedan 1933. Han och hans hustru fil. kand. Tora F., f. Andersson (f. 1892, d. 1988) äro båda kända som amatörmålare.

4. Fernström, blekingesläkt, härstammar från Nils Fernström, som flyttat från Sverige till Bornholm och drev tunnbinderirörelse i Rönne. Han gifte sig med danskan Karen Kofoed. Deras son Alfred Kofoed F. (f. 1859, d. 1912) grundlade det numera största stenhuggeriföretaget i Norden. A. K. F. hade under resor till Blekinge för att köpa upp virke för faderns räkning fått klart för sig stenindustriens möjligheter där. Vid en hyrd bergfyndighet i Matvik började han med tillverkning av kantsten, som han visste skulle vinna avsättning på Bornholm (Moberg). Rörelsen gick bra, och han skaffade sig kontor i Karlshamn, inköpte 1885 en gård på Sternö (Blek.) och grundade s.å. firma A. K. Fernström. Efter ytterligare fastighetsköp på Sternö blev A. K. F. ägare till öns blåberg (blågrå syenit), vars sten blev efterfrågad över hela världen. Butiksfasaden på Empire State Building i New York liksom gravar i många länder äro prydda med granit från Sternö. Nya stenbrott i Blekinge, Bohuslän och även i södra Norge arrenderades eller köptes efter hand. Förutom gatsten och kajanläggningar levererades 1890 sten till Middelgrundfortet vid Köpenhamn, vilket betydde firmans genombrott. Skeppningarna ombesörjdes så småningom med egna båtar, och andra stora stenhuggerier i Blekinge lades under firman. Efter A. K. F: s död 1912 övertog chefen för kontoret i Berlin ingenjör Carl Fieber ledningen. I sitt äktenskap med Emma Hammar hade A. K. F. två söner, Alfred Eric Georg Kofoed F. (f. 1901) och Nils Holger William F. (f. 1904). Eric F. är verkställande direktör för a.-b. A. K. Fernström sedan 1932 och Holger F. i Svenska Granitindustri a.-b.

5. Fernström, släkt från Östergötland, härstammar från grenadjären Johannes Norr i Askeby sn. Hans son Karl Axel Fernström (f. 1860, d. 1942) var Svenska missionsförbundets missionär i Centralkina 1893–1927, då han avgick med pension och återvände till Sverige. Hans son är den kände tonsättaren John Axel F. (f. 6 dec. 1897 i Ichang, Hupei, Kina), violinist vid orkesterföreningen i Hälsingborg och från 1940 dirigent vid Sydöstra Skånes orkesterförening i Ystad, sedan 1954 vid Lunds orkester- förening; LMA 1953. Om hans rika musikaliska produktion, se Sohlmans musiklexikon. J. F. har också ägnat sig åt målning.

6. Bland de många bärarna av namnet F. finnas några svenskamerikaner utan påvisbart genealogiskt samband med någon av ovanstående släkter.

Frans S(egolsson) Fernström (f. 26 mars 1852 i Frändefors, Dalsland) var son till bonden Segol Ersson i Frändefors. Via Norge emigrerade han 1876 till U.S.A. och bosatte sig i mormonstaten Utah. Från sept. 1885 utgav han i Salt Lake City tillsammans med C. V. Andersson tidningen Svenska Härolden. I okt. 1900 startade F. F. (tills, med andra) Utah-posten, som några år senare övertogs av mormonkyrkan. Han var en av stiftarna av Scandinavian Building Society, kallades 1891 att tjänstgöra som förste rådgivare hos biskopen och var 1897—1911 medlem av stadens råd. F. S. F: s dödsår är okänt.

Bröderna Fritz Olof Fernström (f. 10 jan. 1883) och Erik Ferdinand F. (f. 20 aug. 1888, d. 39 juli 1986) äro födda i Stora Kopparbergs sn och ha tillsammans 1926 startat California Fruit Wrapping Paper Mills Inc. (numera Fernström Paper Mills) i Pomona (nära Los Angeles) i Kalifornien. Erik F. hade redan 1920 grundat pappersfirman Fernström & Co. a.-b. i Stockholm och under en resa i Kalifornien fått uppslaget att grundlägga en fabrik där för tillverkning av silkespapper för fruktomslag. Äldre brodern Fritz F., som 1911 emigrerat till U.S.A. och varit banktjänsteman i Minneapolis och Oakland, blev den nya firmans styrelseordförande och ekonomiske chef. Bröderna ha alltsedan dess samarbetat i pappersbranschen. Fritz är medintressent i Fernström & Co. i Stockholm och i Fernström Paper Co., Pomona, representant för bl.a. Vargöns pappersbruk och Skönviks a.-b. Erik F. är bosatt växelvis i Stockholm och i Kalifornien, medan Fritz är bofast i San Francisco. Fernström Paper Mills är den största firman i sitt slag på Stilla havskusten. År 1948 blev F. O. F. vice ordförande i Svenska handelskammaren för Amerikas Förenta stater. Han har frikostigt understött svenska kulturinstitutioner i U.S.A. och bl.a. donerat fem tusen dollar till upprättandet av en professur i skandinaviska språk vid Berkley University i Kalifornien.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

2. Källor: Husförhörslängd för Skara 1847–56, Landsarkivet, Göteborg; O. R. Landelius' Utlandssvenska saml., SBL:s bibl. – Alnarps matrikel... 1862–1933, utarb. av Sigfrid Andersson (1935); A. B. Benson & N. Hedin, Americans from Sweden (1950); I. A. Bonnier, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1900, 1 (1920); Svenska män och kvinnor, 2 (1944); Sv. teknologföreningen 1861–1936, 1–2, red. av G. Indebetou & E. Hylander (1937).

3. Källor: O. R. Landelius' Utlandssvenska saml., SBL:s bibl. – Sv. teknologföreningen 1861–1936, 2, red. av G. Indebctou & E. Hylander (1937); Sv. konstnärslexikon, 2 (1953); Sveriges apotekarhistoria, utg. af A. Levertin, C. F. V. Schimmelpfennig & K. A. Ahlberg, 3 (1923-25); Sveriges läkarehistoria, 4:2, red. av A. Widstrand (1932).

4. Källor: Ove Moberg, Stadens utveckling under demokratiens och industrialismens tidevarv  (Karlshamns historia 1863–1949, 4, 1950); Vem är det 1955 (1955).

5. Källor: Sohlmans musiklexikon, 2 (1952); Sv. folkrörelser, 2 (1937); Sv. män och kvinnor, 2 (1944); Sv. konstnärslexikon, 2 (1953); Vem är det 1955 (1955).

6. Källor: O. R. Landelius' Utlandssvenska saml., SBL:s bibl. – A. B. Benson & N. Hedin, Americans from Sweden (1950); J. Bonggren, Dalslänningar i Amerika (Hembygden 1927); E. Skarstedt, Pennfäktare (1930); Vem är det 1955 (1955).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fernström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15268, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-09-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15268
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fernström, släkter, urn:sbl:15268, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-09-28.