Edvard Erdmann

Född:1840-10-31 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1923-09-08 – Nacka församling, Stockholms län (i Salsjö-Duvnäs)

Geolog


Band 14 (1953), sida 29.

Meriter

2. Edvard Erdmann, son till E. 1, f. 31 okt. 1840 i Stockholm (Nik.), d. 8 sept. 1923 i Saltsjö-Duvnäs, Nacka (Sth.). Elev (5 klasser) i Nya elementarskolan i Stockholm till 1856, vid Slöjdskolan (Konstfackskolan) där 1857–58; praktik vid Bolinders mekaniska verkstad 1858; ord. elev vid Teknologiska institutet (Tekniska högskolan) 1858–61 (avgångsex. från fackavd. för kemi); bitr. geolog vid Sveriges geologiska undersökning 1861; ord. geolog 1870 och tillika amanuens (museiföreståndare) 1871–1 nov. 1910; tf. souschef 1 april 1873–1 april 1874; led. av kommittén för lagstiftning angående stenkolsgruvor 1884–85; fil. hedersdoktor i Uppsala 24 maj 1907; k. fullmakt som tjänsteman då Sveriges geologiska undersökning 1910 ställdes på ord. stat. RVO 1880; RNO 1895; Iqml 12 :e storl. 1910; Fysiografiska sällskapets i Lund minnesmedalj i guld 1917.

G. 17 nov. 1868 i Stockholm (Tyska) m. Agnes Josefina Zetterström, f. 23 jan. 1848 i Gävle, d. 2 okt. 1923 i Stockholm (Kat.), dotter av vinhandlanden Johan Ferdinand Zetterström och Gustava Kathrina Bergman.

Biografi

På egen bekostnad företog E. 1872 en studieresa till Tyskland, Schweiz, norra Italien och Österrike, varvid han bl. a. besökte ett flertal glaciärer i Alperna. År 1875 gjorde han med statsbidrag en tre månaders vetenskaplig resa till Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, England och Skottland för att studera dels glaciala bildningar, dels anordningarna i geologiska museer m. m.

E. var en skicklig samlare, ordnare och beskrivare av det geologiska primärmaterialet. Någon teoriernas man var han icke. Han hade en mångsidig och grundlig kännedom om Sveriges geologi. Hans flit och arbetsförmåga voro synnerligen stora, och han ådagalade mycket framstående museimannaegenskaper. De av honom utgivna geologiska kartbladen i skalan 1: 50 000 (9 st.) i serien av sådana över mellersta och södra Sverige voro mönsterkartblad för sin tid. Så gott som utan all hjälp av andra ordnade han Sveriges geologiska undersöknings hastigt växande samlingar och skapade verkets välordnade och instruktiva museum (då inrymt i huset Mästersamuelsgatan 44, Stockholm), som fick allmänt erkännande och flitigt besöktes av allmänheten. Ända till 1890 hade han att jämte den krävande verksamheten som museiföreståndare tjänstgöra som kartbladsgeolog.

En annan mycket viktig del av E:s mångsidiga och betydelsefulla livsverk utgöres av hans mångåriga och omfattande geologiska arbeten i Skåne. Han hade sedan 1867 arbetat med kartbladen Hälsingborg och Landskrona och fick 1871 i uppdrag att upprätta en berggrundskarta över Skåne samt att särskilt undersöka de skånska stenkolsförande områdena. Redan 1872 förelåg hans första beskrivning över Skånes stenkolsförande formation, med bl. a. en geologisk översiktskarta över Skåne. En andra, betydligt utvidgad beskrivning utgav han 1887, och 1909–15 kom hans huvudpublikation, den stora monografien »De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande», som av fackmännen erhållit enstämmiga lovord. Genom E:s arbeten klarlades för första gången, vilken viktig roll förkastningar spela i Skånes och Sveriges geologiska byggnad. Av stor betydelse var också det av E. 1872 påvisade förhållandet, att den postglaciala landsänkningen i Skåne icke var ännu pågående, vilket dittills antagits, utan att den tvärtom efterträtts av en senare landhöjning.

I sin egenskap av museiföreståndare planlade och anordnade E. .Sveriges geologiska undersöknings deltagande i ett betydligt antal (22 st.) större utställningar ej blott i Sverige, utan även i utlandet (bl. a. världsutställningarna i Wien 1873, i Philadelphia 1875, i Paris 1878 och 1900, i Chicago 1893). I flera av dessa fall författade han omfattande redogörelser för de utställda föremålen och Sveriges geologiska undersöknings verksamhet. Förnämliga pris vittnade om den skicklighet» med vilken E:s arbetsinsats gjorts.

E. var 1871 en av stiftarna av Geologiska föreningen i Stockholm, var dess sekreterare och redaktör för dess förhandlingar 1873–76 och ordförande 1882, 1888 och 1897. I en mängd kortare uppsatser och diskussionsinlägg i samma tidskrift upptog han till behandling mera speciella iakttagelser, som han gjort vid kartläggningen.

Vidare märkes E:s intresserade insats, särskilt i yngre år, för den geologiska vetenskapens popularisering. Redan 1869 utkom arbetet »Om bergolja», 1872 följt av »De allmännaste af Sveriges berg-och jordarter» (2:a uppl. 1875), en av Patriotiska sällskapet prisbelönt tävlingsskrift. Mest bekant torde hans lärobok »Populär geologi» (1874; 2:a uppl. 1876) ha blivit. Han författade även större delen av de geologiska artiklarna i Nordisk familjeboks 1:a och 2:a upplagor och medarbetade i Gustav Sundbärgs »Sveriges land och folk». I detta samband kan även nämnas, att han läsåret 1870–71 bestred undervisningen i praktisk geologi i den dåvarande privata »Läroanstalten för landtbrukare» i Stockholm. Vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 var E. prisdomare. – Efter E. äro uppkallade dels rät-liasfossilet Tancredia Erdmanni från Skåne, dels. Edvardglaciären på Spetsbergen.

Ända in i det sista ägnade E. intresserat arbete åt de uppgifter, som han tidigare sysslat med. Det har sagts om honom, att det förefaller otänkbart, att han någonsin kunnat ha någon ovän. Det var synbarligen en glädje för honom att få hjälpa andra till rätta ur svårigheter och trångmål, och hans hjälpsamhet räckte till för alla. Ett lyckligt led i hans allvarliga strävan att upprätthålla ett gott kamratskap mellan geologerna inbördes voro de uppskattade skämtskrifter (mångfaldigade i övertryck och i regel illustrerade) som han under pseudonymen En Elak författade till ett antal festligheter och märkesdagar inom den geologiska kamratkretsen.

Författare

Nils Zenzén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från E. finnas i Uppsala univ.-bibliotek, liksom ett flertal brev från honom i Vetenskapsakademiens bibliotek (63 från åren 1883–1920 till A. G. Nathorst, andra till A. Atterberg, G. Holm, A. E. Nordenskiöld, m. fl.).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord till upplysning om bladet »Lindsbro». Sthm 1865. 07 s., 1 pl.-bl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, [Ser. Aa], N:o-14). – Några ord till upplysning om bladet »Nyköping». Sthm 1867. 106 s., 1 pl.-bl., 1 geol. kartbl. (ibid., [Ser. Aa], N :o 23). – Om bergolja, dess förekomst, tillgodogörande och användning. Sthm 1860. VIII, 120 s. – Några ord. till upplysning om bladet »Baldersnäs». Sthm 1870. (4), 118 s., 1 pl.-bl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, [Ser. Aa], N:o 35; tills. m. D. Hummel). – Några ord till upplysning om bladet »Rydboholm». Sthm 1871. 42 s., 1 geol. kartbl. (ibid., [Ser. Aa], N:o 44). – De allmännaste af Sveriges berg- och jordarter, lättfattligt beskrifna, hufvudsakligen med afseende på deras användandeinom landthnshållningen. Täflingsskrift, prisbelönt 1872 af Kongl. patriotiska sällskapet. Sthm 1S72. (8), 94 s. & omsl. (Omsl.: Smärre skrifter, föranledda och prisbelönta af Kongl. patriotiska sällskapet, N:o 7.) 2:a uppl., genomsedd och förbättrad. 1875. (6), II, 119 s. & omsl. – Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation. Sthm 1872. 4:o. (8), 87 s., 5 kartbl. (Sveriges geol. undersökning, [Ser. O, N :o 3]). – Bidrag till frågan om Skånes nivåförändringar (Geol.. fören. förhandl., Bd 1, 1872–74, s. 93–104, 2 pl.-bl.). – Fosforsyrehaltigt. konglomerat (ibid., Bd 1, 1872–74, s. 205—206). – Fossila ormbunkar funna i Skånes stenkolsförande formation (ibid., Bd 1, 1S72–74, s. 203—204). – Graptolith delvis omsluten af en svafvelkisboll (ibid., Bd 1, 1872—74, s. 204–205, 1 pl.-bl.). – Iakttagelser öfver moränbildningar och deraf betäckta skiktade jordlager i Skåne (ibid., Bd 1, 1S72–74, s. 210–233, 6 pl.-bl.; även sep.). – Om-borrning efter stenkol (ibid., Bd 1, 1872–74, s. 130–138, 2 pl.-bl.). – Om den geologiska beskaffenheten af trakterna kring Tågarp, Eslöf och Ystad (ibid., Bd 1, 1872–74, s. 139–147, 1 pl.-bl.). Även särsk. utg. tills. m. föreg. under titeln : Om stenkol och stenkolsborrningar i Skåne. Tvenne föredrag. .. Sthm 1873. 22 s., 4 pl.-bl. – En rullstensås i Stoby socken, Skåne (Geol. fören. förhandl., Bd 1, 1872–74, s. 123–125, 1 pl.-bl.). – Deseription de la formation carbonifére de la Scanie. Éd. abrégée . . . Trad. J. H. Kramer. Sthm 1873. 4:o. (4), 38 s. (Sveriges geol. undersökning, [Ser. C, N:o 4]). – Bidrag till kännedomen om de lösa jord-aflagringarne i Skåne. 1—3 (Geol. fören. förhandl., Bd 2, 1874–75, s. 13–23, 2 pl.-bl., s. 101—116, 1 pl.-bl.; Bd 6, 1882—83, s. 425-434, 3 pl.-bl.). – Geologiska väggtaflor. Sthm 1874. Fol. 6 pl.-bl. (Enl. Sv. bok-katalog för åren 1866—1875, Sthm 187S.) 2:a uppl. 1875 [Förklarande text:] Kortfattad framställning af" jordklotets bildning samt af de olika berg- och jordlagrens uppkomst, läge och beståndsdelar. 38 s. – Kolhaltig blodstensmalm från Norbergs bergslag (Geol.. fören. förhandl., Bd 2, 1874–75, s. 535–537). – Nya fyndorter för s. k. strut-mergel i Skåne (ibid., Bd 2, 1874–75, s. 49). – Om stenkolslagren i Skåne (P. T. Cleve, Om stenkol, 2:a uppl., Sthm 1874, s. 61–90, 1 kartbl.). – Populär geologi (jenite mineralogi). En framställning af jordytans sammansättning, bildning och fortfarande omgestaltning, med afseende särskildt fästadt vid svenska förhållanden. Sthm 1874. VIII, 189 s. 2 :a uppl. 1876. VIII, 202 s. – Zinkblende funnet i Skånes stenkolsförande formation (Geol. fören. förhandl., Bd 2, 1874— 75, s. 48). – Förkastningar i sand (ibid., Bd 3, 1876–77, s. 286–288). – Iakttagelser rörande krosstensgrus med glacierstenar (ibid., Bd 3, 1876–77, s. 393–399; Bd 4, 1878–79, s. 34—43). – Några iakttagelser rörande lagerföljden i den s. k. slottskullen vid Åhus i Skåne (ibid., Bd 3, 1876–77, s. 169–175, 1 pl.-bl.). – Om stenarne och jordens byggnad. (Mineralogi och geologi) (Lärobok i naturkunnighet, under medverkan af fiere lärare utg. af F. Sandberg, 1, 1876, s. 199— 232). (Omtr. ibid., 2:a uppl. 1877, 3:euppl. 1879, 4:e uppl. 1885, 5 :e uppl. 1891.) – Profil genom en rullstensås (Geol. fören. förhandl., Bd 3, 1876–77, s. 141–144, 1 pl.-bl.). – Beskrifning till kartbladet »Brefven». Sthm 1878. (2), IV, 86 s., 3 pl.-bl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. Aa, No: 63). – Bidrag till kännedomen om rullstenars bildande. Ett geologiskt experiment (Geol. fören. förhandl., Bd 4,1878–79, s. 407–417,1 pl.-bl.). – Iakttagelser rörande »Contorted drift» och bergarter med »inneslutna» brottstycken (ibid., Bd 4, 1878–79, s. 222–227). – Meddelanden från djupborrningar i Skåne. 1* (ibid., Bd 4, 1878–79, s. 272–276). – Om porösa rullstenar bestående af genomvittrad orstenskalk (ibid., Bd 4, 1878–79, s. 331–335). – Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige (Nord. tidskr., 1, 1878, s. 123–164; även sep. – Ett par hjelpinstrument för geologer ra. fl. (Geol. fören. förhandl., Bd 5, 1880–81, s. 558–563, 1 pl.-bl.). – Fragment ur Geologiska föreningens historia, med anledning af dagens betydelse hastigt upptecknade af E. E. och ännu snabbare tryckta af A. B. Mötet 13 maj 18S0. Åt minnet af A. E. Nordenskiölds återseende i föreningen egnas detta vigtiga arbete af fabrikanterna. (Rubr.) [Sthm 1881] Fol. (3) s. (Undert.) – Färgförändring hos fältspat i följd af ljusets inverkan (Geol. fören. förhandl., Bd 5, 1880–81, s. 634–637). – Geologiska föreläsningstaflor, profiler m. m. framstälda efter en ny idé (ibid., Bd 5, 1880–81, s. 498—500). – Iakttagelser rörande strandbildningar. 1* (ibid., Bd 5, 1880–81, s. 422–434). – Jernoxid-bildningar i lager tillhörande rätiska formationen i Skåne (ibid., Bd 5, 1880–81, s. 249—258, 1 pl.-bl.). – Beskrifning till kartbladet »Helsingborg». Sthm 1881. (2), IV, 160 s., 1 kartbl., 1 pl.-bl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. Aa, N:o 74). – Beskrifning till kartbladet »Landskrona». Sthm 18S1. (2), II, 53 s., 1 geol. kartbl. (ibid., Ser. Aa, N :o 75). – Geologiska bilder. [Kamratkarikatyrer.] [Sthm] 1881. Tv. 4:o. Titelbl., 11 pl. (Tr. i 10 ex.) – Uppgifter om jordskalf i Sverige åren 1846—1869 (Geol. fören. förhandl., Bd 6, 1882–83, s. 752–773, 1 kartbl.). – Betänkande och förslag till stadga angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter, afgifna den 13 juni 1885 af dertill i nåder förordnade komiterade. Sthm 1885. 74, (3) s. (Undert. föret, såsom ledamot.) – Extranummer till det ett hundrade häftet af Geologiska föreningens i 'Stockholm förhandlingar. Ett postglacialt tryckfenomen åstadkommet på ovanligt kort tid och framlagt till makroskopisk granskning vid artificiel belysning torsdagen den 4 mars 1886, kl. omkr. 10 e. m. af förf., geolog. Sthm [1886], 23 s. & omsl. (Anon.) – Beskrifning öfver Skånes stenkolsfält och -grufvor jemte redogörelse för derur vunna ämnens beskaffenhet och användning. H. 1.* Sthm 1887. 4:o. (4), 124, (4) s., 7 kartbl., 3 tab. (Sveriges geol. undersökning, Ser. C, N:o 65). – Om djupborrning med diamantborr för sökande efter stenkolstillgångar i Schweiz (Geol. fören. förhandl., Bd 9, 1887, s. 58–65). – Några uppgifter om meteorer sedda i Sverige åren 1846–1869 (ibid., Bd 10, 1888, s. 419–440). – Beskrifning till kartbladet Askersund. Sthm 18S9. (4), 100 s. 1 kartbl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. Aa, N:o 84). – Huru böra kartbladsserier lämpligast förvaras och anordnas för enskilt bruk? (Geol. fören. förhandl., Bd 11, 1889, s. 73–76). – Beskrifning till kartbladet Grisslehamn. Sthm 1895. (2), 54 s., 1 kartbl., 1 geol. kartbl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. Aa, N:o 111). – Brottstycken m Geologiska föreningens och några dess ledamöters lif och verksamhet. . . öfverlemnade vid Geologiska föreningens 25-års-fest å Hotel Rydberg den 15 maj 1896 af En Elak. Sthm [1896]. 4 :o. (16) s. & omsl. (Omsl.: Geologiska brottstycken. Tillfällighetsskämt af En Elak.) (Pseud.) — Sveriges geol. undersöknings utställning vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 (Geol. fören. förhandl., Bd 19,1S97, s. 389–440, 1 pl.-bl.). Även siirsk. utg. Stbna 1897. 54 s., 1 pl.-bl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. C, N :o 174). – Djupborrning efter vatten inom Östergötlands silur-område (Geol. fören. förbandi., Bd 20, 1898, s. 329–335). – Om ädelstenar och andra mineraliska ämnen använda till smycken och prydnadsföremål m. m. (ibid., Bd 21, 1899, s. 416—508, 3 pl.-bl.; äveii sep.). – Geologi (Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok ... utg. av G. Sundbärg, Sthm 1901, s. 33–48). – Svafvelkristaller bildade på och i kvartar lera (Geol. fören. förhandl., Bd 23, 1901, s. 379–390). – Stalagmit- och pisolitartade bildningar i Höganäs stenkolsgrufva, Skåne (ibid., Bd 24, 1902, s. 501–507). – Gellersta-gossen [G. B,. Gellerstedt] eller en sjuttioårings lefnadssaga mer eller mindre sannfärdigt skildrad i ord och bild af En Elak... Sthm 1904. (16 s.) (Pseud.) – En ny svensk fyndort för mineralet pyrofyllit (Geol. fören. förhandl., Bd 27, 1905, s. 412–£13). – Sveriges geologiska undersökning och den praktiska riktningen af dess verksamhet (ibid., Bd 29, 1907, s. 444–453). – Fynd af torf på Kattegatts botten (ibid., Bd 30, 1908, s. 221–231). – Femtioårsbok eller hopplock af skämt och allvar, förf. och vid ett festligt geologsamkväm till firande af S. G. TJ:s halfsekelminne år 1908 framlagd af En Elak. Sthm 1908. (2), 29, (3), 21 s., 3 pl.-bl., 1 tab. & omsl. (Omsl.: Sveriges geologiska undersökning. Femtioårsbok. Inre titel: Sveriges geologiska undersöknings första halfsekel. Minnesord och anteckningar af Edvard Erdmann.) – Sveriges geologiska undersöknings museum. Innehåll och planteckning. Sthm 1908. 8 s., 1 pl.-bl. (Undert). [Ny uppl.] Vägledning... museum. Förteckning öfver därvarande samlingar jämte plan utvisande dessas fördelning. 1911. 14 s., 1 pl.-bl. – Explanation of the geological map of Skåne. Sthm 1910. 40 s., 2 kartbl. & omsl. (Omsl.; [11 :e internationella geologkongressen, Sthm 1910.] Guides des excursions en Suéde. 37.) – Axel Fredrik Lindström. [Nekrolog] (Geol. fören. förhandl., Bd 33, 1911, s. 401–405; sign. E. E.). – De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande. Geologisk och teknisk beskrifning. [Text och] atlas. Sthm 1909—15. 4:o & Fol. Text. 1911–15. XIV, 560, 24, (1) g., 1 tab., 9 kartbl. Atlas 1909–15. (4) s., 11 kartbl., 6 pl.-bl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. Ca, N:o 6). – Göran Gellerstedt. [Nekrolog] (Geol. fören. förhandl., Bd 85, 1913, s. 215–217). – The coal resources of Sweden (The coal resources of the world, Vol. 3, Toronto 1913, s. 1123–1137, 1 kartbl.; sammanfattning av artikeln ibid., Vol. 1, 1913, s. XCVIII–XCIX). – C. J. O. Kjellström. [Nekrolog] (Geol. fören. förhandl., Bd 36, 1914, s. 111—113). – Elis Sidenbladh. [Nekrolog] (ibid., Bd 36, 1914, s. 385–388). – Henrik Santesson. [Nekrolog] (ibid., Bd 38, 1916, s. 191–195). – Sveriges geologiska undersöknings museum, dess första anläggning samt tillväxt, iijnehåll och utseende m. m. före flyttningen till Freskati 1915. Sthm 1916. (6), 31, (S) s., 21 pl.-bl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. C, N ;o 265 = Årsbok, 9, N:o 1). — Ernst Ulffers. [Nekrolog] (Geol. fören. förhandl., Bd 41, 1919, s. 521–523). – Albert Blomberg. [Nekrolog] (ibid., Bd 44, 1922, s. 532–534). – Eugéne Svedmark. [Nekrolog] (ibid., Bd 44, 1922, s. 52S—531). – Dessutom smärre referat och diskussionsinlägg i Geol. fören. förhandl. samt artiklar i Nord. familjeboks l:a och 2:a uppl. – I KB finnes dessutom: Gåtor och charader, samlade och utg. af E. E–. Sthm 1S54. Tv. 16:o. (1), 7 bl. (Privattr.; sign.).

Översatt: A. Geikie, Geologi. Sthm 1876. (4), 162, (2) s. (Naturvetenskapernas första grunder. 5).

Källor och litteratur

Källor: Nikolai förs:s i Stockholm födelsebok 1840, SSA; Heliga Trefaldighets förs :s i Gävle födelsebok 1848; Tyska förs :s i Stockholm vigselbok 1868, Katarina förs:s i Stockholm dödbok 1923; Edvard Erdmanns matrikel över Sveriges geologiska undersöknings tjänstemän, handskr. i detta verks arkiv. – A. Gavelin, E. E. (Geol. fören. förhandl., 46, 1924); Inbjudning till filosofie doktors promotion i Uppsala domkyrka den 24 maj 1907 (1907) ; Svenska teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylander, 1–2 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard Erdmann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Zenzén.), hämtad 2019-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15323
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard Erdmann, urn:sbl:15323, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Zenzén.), hämtad 2019-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se