Carl (Charles) Johan Erickson

Född:1852-06-21 – Hudene församling, Älvsborgs län
Död:1937-03-07 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Seattle, Washington)

Byggmästare


Band 14 (1953), sida 54.

Meriter

Erickson, Carl (Charles) Johan, f. 21 juni 1852 i Hudene sn (Älvsb.), d. 7 mars 1937 i Seattle, Washington, U. S. A. Föräldrar: hemmansägaren Jonas Ericsson och Cajsa Bengtsdotter. Lantbrukare; emigrerade till U. S. A. 1880; byggmästare i Minneapolis (Minn.) till 1889; överflyttade då till Seattle; byggmästare och entreprenör där; utförde schaktningsarbeten från 1904; ordf. i styrelsen för Erickson Investment Co.; anlade U. S. A.-flottans torrdocka vid örlogshamnen Bremerton 1909–11; fartygsbyggare; järnvägsbyggare. RVO 1911.

G. 23 juni 1877 i Jällby sn (Älvsb.) m. Anna Erika Larsdotter, f. 7 april 1852 där, t ovisst när, dotter av hemmansägaren Lars Andersson och Anna Maria Larsdotter.

Biografi

När E. var tio år gammal emigrerade hans far, som var hemmansägare i Hudene i norra Västergötland, till U. S. A. Han slog sig ned i Minnesota och deltog i nordamerikanska inbördeskriget. E. kvarstannade dock ännu i flera år i hemlandet, ägnade sig åt lantbruk och gifte sig 1877 med en bonddotter i grannsocknen. År 1880 följde han sin fars exempel och bosatte sig med sin familj i Minneapolis i Minnesota. Här etablerade han sig så småningom som byggmästare.

E. sökte sig dock snart längre västerut. Hela nordvästra U. S. A. var vid denna tid statt i jäsande utveckling. E. hade vid ett besök i staden Seattle (Wash.) förvissat sig om möjligheterna där för en företagsam byggmästare och överflyttade 1889 dit. Seattle hade 1884 nåtts av Norra pacifikjärnvägen. Staden har en utomordentlig hamn, nu U. S. A:s tredje i storleksordning vid Stillahavskusten, ett vackert läge på ett backigt näs och ett sunt klimat. E. ägnade sig här liksom i Minneapolis åt byggnadsverksamhet, byggde (ägde även tidvis) hotell och affärshus och åtog sig på entreprenad arbeten av de mest skiftande slag, bl. a. uppförde han 1897 för regeringens räkning det stora fyrtornet i Westport. På grund av den kuperade terrängen i Seattle voro stora schaktnings- och utfyllnadsarbeten nödvändiga under stadens raska utveckling. Från 1904 åtog sig E. huvudsakligen sådana utjämningsarbeten, bl. a. vid Queen Anne Hill, där inte mindre än 50 gatukvarter iordningställdes. För detta ändamål anskaffade han en dyrbar uppsättning av maskiner, bestående av ångskyfflar, lokomotiv, räls, m. m. Den av E. grundade firman utförde även stora kloakanläggningar i Seattle.

I dec. 1908 erhöll E. sitt kanske största uppdrag, anläggandet för amerikanska statens räkning av fyra torrdockor vid örlogsstationen i Bremerton ej långt från Seattle. E. åtog sig det omfattande arbetet för 1 650 000 dollar men hade svårigheter att ställa den nödvändiga borgen. Hans borgensman, en rik Seattleköpman, dog just innan kontraktet skulle underskrivas; men E. lyckades få borgen av över 100 svenskar med fast egendom i Seattletrakten. För anläggningen av jättetorrdockan utnyttjade han sina maskiner från schakt-ningsarbetena i Seattle och fick också arbetet färdigt på bestämd tid. Under första världskriget åtog sig E., likaledes för statens räkning, byggandet av ett tiotal stora stålfartyg för fraktfart till en kostnad av över två miljoner dollar per styck. Det var första gången han försökte sig som fartygsbyggare. Till E:s mångsidiga verksamhet hörde också järnvägsbyggen, uppförande av sågverk m. m. Olympiclinjen av Milwaukeejärnvägen mellan Port Townsend och Clallam Bay utfördes av honom.

Framstående affärsman och därtill mångsidig och energisk intog E. helt naturligt en framträdande ställning bland svenskarna i Seattle. Han var en av grundarna av det svenska läroverket där, Adelphia College, och dess störste donator. En tid var han ordförande för Svenska republikanska klubben och under flera år ägare av Swedish Press i Seattle. Denna tidning sammanslogs senare med Pacific Tribune under namnet Svenska Pacific Tribunen men såldes 1914 av E. Han tillhörde Seattles baptistförsamling, donerade medel (100 000 dollar) till och var medlem av byggnadskommittén för dess kyrka. Vid 82 års ålder deltog han i baptisternas världskonferens i Berlin och gjorde samtidigt ett besök i Sverige. E. ägde omkr. 1910 säteriet Lindö (Runtuna sn) i Södermanland, där hans mor och två av hans döttrar även varit bosatta. E:s fader överflyttade mot slutet av sitt liv till sonen i Seattle.

Författare

Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Hudene förs:s födelsebok 1852; Jullby förs:s födelsebok 1852 och vigselbok 1877. – A. B. Benson & N. Hedin, Americans from Sweden (1950); S. Lofgren, Some Swedish business pioneers in Washington (American Swedish historical foundation. Year book 1947), s. 64; E. Skarstedt, Washington och dess svenska befolkning (Seattle 1908), s. 339 ff.; dens., Torrdockan och dess svenske byggmästare (Valkyrian 1909). – Morgontidningen 30 okt. 1937 samt nekrologer i California Veckoblad, Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, Svenska Posten (Seattle), Sv. Pacific Tribunen. – Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius. Gråbo.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl (Charles) Johan Erickson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl (Charles) Johan Erickson, urn:sbl:15335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se