Meriter

Ericson, Johan (John) Ernst, f. 21 okt. 1858 i Skepptuna (Sth.), d. 16 april 1927 i Chicago. Föräldrar: handlanden och skräddaren, landstingsmannen Anders Ericsson och Sophia Johansdotter Lind. Elev vid högre allm. läroverket i Uppsala 1870–73, vid lägre allm. läroverket i Norrtälje 1873–75; ord. elev vid Teknologiska institutet (Tekniska högskolan) i Stockholm 1876–80, avgångsex. från fackavd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1 april 1880; anställning i Stockholm 1880; emigrerade till U. S. A. och ankom dit juli 1881; ingenjör vid Toledo-Cincinnati-S:t Louis-järnvägens byggnad i Illinois 1881–82; brokonstruktör hos Hopkins & Co., S:t Louis, sommaren 1882; biträdande ingenjör vid Förenta staternas kanalarbeten i Illinois hösten 1882–våren 1884; ritare vid stadsingenjörskontorets vattenavdelning i Chicago 1884; biträdande ingenjör där 1886–89; bitr. chefsingenjör för vattenledningsbyggnader i Seattle (Wash.) 1889–90; bitr. ingenjör vid Chicago dräneringskanal 1890–92; bitr. ingenjör vid Chicago ingenjörsavdelning 1892–93; första bitr. stadsingenjör i Chicago 1893–97; stadsingenjör 6 juli 1897–1927. Led. av kommittén för Public improvements 1903; ordf. i kommissionen för hamn och underjordiska järnvägar i Chicago 1911–14, ordf. i Sv. ingenjörsföreningen i Chicago 1912, 1914 och 1918. RVO1kl 1909.

G. 1) 1888 m. Inez Lydia Malmgren, f. 1872 i Chicago, 13 febr. 1893, dotter av dekoratören Anders Frederick Malmgren och hans hustru Lydia Elisabeth Sellgren; 2) juni 1896 med första hustruns syster Esther Elisabeth Elvira Malmgren.

Biografi

Efter civilingenjörsexamen 1880 hade John E. en kortare tids anställning i Stockholm, innan han sommaren 1881 emigrerade till Nordamerika. Där erhöll han omedelbart arbete som ingenjör vid Toledo-Cincinnati-S:t Louis-järnvägen och därefter vid det statliga kanalbygget mellan Illinois och Mississippi. Från 1884 var E., endast med ett kort avbrott som ingenjör vid planläggandet av Seattles vattenledningsverk, till sin död knuten till Chicagos stadsingenjörskontor, från början som ritare och biträdande ingenjör, från 1897 som stadsöveringenjör.

Sin huvudinsats kom E. att göra för lösningen av Chicagos vattenförsörjningsproblem. Staden, som under dessa år utvecklades till att omfatta 3 millioner invånare, hade inkorporerat en rad kringliggande samhällen, alla med olika system för vattenförsörjning. Hela vattenledningsverket befann sig i ett miserabelt skick, och Michigansjön tjänade både som tillförsel- och avloppscentral. Dessutom uppkom extra svårigheter vid isstockning i sjön. Genom utbyggandet av ett stort tunnelsystem och uppförande av en rad pumpstationer lyckades man under E:s ledning lösa de tekniska problemen, bl. a. lades en lång tunnel under själva sjöbotten. Dessa arbeten betingade en kostnad av omkr. 40 millioner dollars och gjorde genom sin omfattning och svårighetsgrad E. känd som en av Nordamerikas skickligaste kommunaltekniker.

Under E:s ledning utfördes över ett femtiotal brobyggen i Chicago. Han hade konstruerat en fällbro av speciell typ, som ej sammanföll med tidigare patent och därför besparade staden stora kostnader. E. uppgjorde även förslag till underjordiskt järnvägsnät och utgav härom ett arbete på över 1 000 sidor. E., som visade sig äga en betydande organisatorisk talang, omorganiserade under sin chefstid helt Chicagos stadsingenjörskontor. Han tillhörde ett flertal både lokala och allmänna ingenjörsföreningar samt höll även en rad föredrag och utgav broschyrer i vattenlednings- och tunnelfrågor. E. var ledamot av några av Chicagos svenska föreningar, gjorde omfattande resor i Europa och var känd för sin gästfrihet.

Författare

Birgitta Lager.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: The water supply system of Chicago. It's past, present and future. 1905. – Report on transportation subways for Chicago. 1–3. 1909. – Report on creosote block pavements. 1911. – Report on Chicago water works. 1913. (Samtliga enl. The national cyclopsedia of American biography, Vol. 16, 1918, s. 92.) – The water supply system in relation to the future Chicago. Chicago 1920. 25 s. (Enl. A catalog of books, represented by Library of Congress printed cards, Vol. 45, 1943.)

Källor och litteratur

Källor: Skepptuna förs:s födelsebok 1858, Landsarkivet i Uppsala. – En märkesman i Svensk-Amerika (Allsvensk samling 15 sept. 1926); Ernst W. Olson, The Swedish element in Illinois (1917).; dens. & M. J. Engberg, History of the Swedes of Illinois (1908); The national cyclopredia of American biography, 16 (1918), s. 91 f.; 0. P. Peterson, Sverige i Amerika (Chicago 1898); Svenska teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylander, 1 (1937). – Nekrolog i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 7 maj 1927. – Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. K. Landelius, Gråbo.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Ernst Ericson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15349
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Ernst Ericson, urn:sbl:15349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-11-09.