Aaby Arvid Wilhelm Ericsson

Född:1859-04-29
Död:1921-08-06

Riksdagsledamot, Arméofficer


Band 14 (1953), sida 193.

Meriter

Aaby Arvid Wilhelm Ericsson, f. 29 april 1859 i Jönköping, d. 6 aug. 1921 på Gåvetorp, Lekaryds sn (Kron.). Föräldrar: notarien i Göta hovrätt, vice häradshövdingen Johan Wilhelm Ericsson och Augusta Maria Ribbing; Skolstudier i Jönköping; mogenhetsex. där 19 maj 1877; volontär vid Smålands grenadjärbataljon 1875; elev vid krigsskolan 14 juli 1877; officersex. 26 okt. 1878; tjänstgjorde vid Svea livgarde s. å.; underlöjtnant vid Smålands grenadjärbataljon 15 nov. 1878; tjänstgjorde vid garnisonen i Karlskrona 1884 —85; löjtnant 11 juni 1886; led. av Kronobergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott från 1886, sällskapets sekreterare 1897 —1907 och vice ordf. 1910—21; led. av Kronobergs läns landsting 1887—1921 (vice ordf. 1913—17, ordf. 1917—21); genomgick utbildningskurs i fältarbeten vid pontonjärbataljonen 1888; genomgick detachementsövningar i Danmark 1893 och infanferiskjutskolan 1895; kapten i Smålands grenadjärkår 7 nov. 1898, vid Karlskrona grenadjärreg. 1 jan. 1902; genomgick taktisk kurs samt första arméfördelningens fältövningar s. å.; led. av riksdagens första kammare 1905—21 (suppl. i bevillningsutskottet 1906, i statsutskottet 1907, led. av jordbruksutskottet från 1910, dess vice ordf. 1915—21); led. av 1906 års dikningslagkommitté; major vid Karlskrona grenadjärreg. 8 febr. 1907, i reserven 18 juni 1909. RDDO 1893; RSO 1899; RVO 1902; LLA s. å.; Kronobergs läns hushållningssällskaps stora guldmedalj 1908; RNO 1911; KV02kl 1914; KVOlkl 1919. Inköpte Gåvetorps säteri med Åäng och Hökaryd i Lekaryds sn (Kron.) den 15 mars 1882.

G. 9 nov. 1883 i Jönköping m. Anna Hay, f. 8 okt. 1863 där, d. 5 mars 1947 på Gåvetorp, dotter av disponenten för Jönköpings tändsticksfabriks a.-b. Anders Bernhard Hay och Clara Elisabeth Sahlström.

Biografi

Aaby E. växte upp i en juristfamilj i Jönköping (jfr släktart.). Genom sin moder, som tillhörde den urgamla ätten Ribbings Ulfnäsgren, hade han förankringar i småländska herrgårdssläkter. Själv ingick E. på officersbanan och inköpte redan våren 1882 för 135 000 kr. den forna Steuch-Mörnerska och Angersteinska sätesgården Gåvetorp (Kron.), vars huvudbyggnad (som nyligen restaurerats av E:s son Arvid Aaby-E.) är vackert belägen vid Dansjöns strand. Köpeskillingen ansågs hög, då skogen var hårt åtgången och jordbruket under de sista åren, då gården tillhörde medlemmar av ätten Ehrenstråhle, gått tillbaka. Ekonomibyggnaderna voro dock i utmärkt skick och godset hade utvecklingsmöjligheter under god och framsynt ledning. Som E. just besatt klokhet och ungdomlig energi gick Gåvetorp en ljusare framtid till mötes. Hans ingifte 1883 i tändsticksdynastien Hay stärkte hans ekonomiska ställning. Vad jordbruket på Gåvetorp angår tog E. genast itu med täckdikning, kultivering och stenbrytning. Det tog lång tid, innan jorden kom upp i högre kultur, men de senare åren visade gården vackra veteskördar. Även skogsmarken skötte E. rationellt med kultivering, sådd och plantering. En särskild insats kom E. att göra inom tegelindustrien. På Gåvetorp fanns sedan gammalt ett tegelbruk för handformade tegel; verket drevs med s. k. hästvandring. E. byggde ringugn och sedan en eldsvåda 1908 härjat tegelbruket, ombyggde och moderniserade han det. Från en produktion av 100 000 handslagna tegel per år drev E. småningom upp tillverkningen till omkr. 3 000 000 årligen.

Den unge löjtnantens praktiska duglighet fäste snart uppmärksamheten vid honom, och hans krafter började tas i anspråk också för det allmänna. Redan 1886 insattes han i länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, tio år senare blev han sällskapets sekreterare och till slut dess vice ordförande, i vilken sistnämnda egenskap han praktiskt taget ledde sällskapets verksamhet. Under en följd av år var E. ordförande i länets nötkreaturspremieringsnämnd och nedlade därvid ett stort arbete på organiserandet av nötkreatursaveln inom Kronobergs län. Då på 1890-talet strävandena för svenska ayrshireaveln skulle ges fastare och enhetligare arbetsformer, blev E., vid sidan av E. O. Rietz och Wilhelm Flach, en av dem, åt vilka detta viktiga uppdrag anförtroddes. Han deltog i det förberedande arbetet med riksstamboken över svensk ayrshireboskap, vilket arbete ägde rum på Gåvetorp, och var en av inbjudarna, då Svenska ayrshireföreningen 1899 bildades. Han insattes omedelbart i dess styrelse, vars ordförande han de senare åren var. Även för fåraveln hyste E. livligt intresse. På hans initiativ bildades 1917 Svenska fåravelsföreningen, som redan från början utsåg honom till sin ordförande. När Kronobergs läns andelssvinslakteri bildats, blev E. styrelsens förste ordförande. E. var verksam även på fastighetskreditens område och insattes 1896 i den kommitté, som skulle granska ändamålsenligheten av Allmänna hypoteksbankens lånetyper. Vid hushållningssällskapens ombudsmöten företrädde E. en lång följd av år sitt län, redigerade tidskriften Svenska hushållningssällskapens qvartalsöfversigt 1900—05, vari han skrev ett stort antal osignerade artiklar, och fungerade vid upprepade tillfällen som ordförande vid ombudsmötena (»lantbruksriksdagar»). Han förstod att ge dessa möten större livaktighet och deltog i utarbetandet av nya, förbättrade stadgar.

Vid lantbruksveckan i Stockholm 1916 uppdrogs åt E. att leda mötets förhandlingar. Själv tegelbruksägare (se ovan) deltog E. 1909 i stiftandet av Sveriges tegelindustriförening (dess ordf. till sin död). Inom alla nu nämnda sammanslutningar nedlade E. som motionär, debattör och ordförande ett betydelsefullt arbete. Raskt och med stor skicklighet ledde han förhandlingarna vid sammanträdena, och vid festliga tillfällen kunde han utveckla en elegant vältalighet.

Av Kronobergs läns landsting, vars ledamot E. blev 1887, insattes han 1905 i riksdagens första kammare, i vilken han sedan kvarstod _ till sin död som ledamot av Nationella partiet. Ett särskilt arbete nedlade han i jordbruksutskottet och var ordförande i dess avdelning för behandling av utgifterna under nionde huvudtiteln, varigenom E. kom att utöva stort inflytande på jordbruksärendena. Till läggning och parti var han konservativ. I kammaren tystnade sorlet, när E. uppropades som talare. Med sprudlande humör och full av glada infall samt kvick som få var E. en ytterst slagfärdig debattör, i repliken ibland dräpande men samtidigt ridderlig i sin kritik. Han kunde stundom blixtsnabbt vända en pil tillbaka mot angriparen. När vid debatt om kvinnans rösträtt Theodor Adelswärd liknade E. vid Don Quijote, svarade denne snarfyndigt, att han accepterade liknelsen, ty, sade han, Don Quijote kämpade som bekant mot väderkvarnar, vilka utmärka sig för tre ting: de mala dåligt mjöl, de vända sig efter vinden och göra mycket väsen av sig!

E. såg ståtlig och bra ut, var glad och rättfram samt en charmerande värd. För smådetaljerna i truppofficerens dagliga tjänst saknade han intresse. Han var en god lanthushållare och bragte sin egendom i helt annat skick än förut samt har genom sin allmänna verksamhet både i länet och riksdagen, inom lanthushållning, kreaturs-avel, o. s. v., gjort utomordentliga insatser. Hans snabba, klara förstånd och lätthet att uttrycka sig, hans förmåga att sätta sig in i de små lantbrukarnas förhållanden, att delta med dem, ge dem råd och föra deras talan, orsakade, att E. överallt gjorde sig gällande. Hans personliga karaktär var gedigen och hans läggning i grunden religiös. Han hade starkt konstintresse — mostern Sophie Ribbing var ju målarinna — och var själv i yngre år icke främmande för pensel och palett. Med tanke på hans stora förtjänster kan det sägas, att sedan G. Wennerbergs och G. O. Hyltén-Cavallius' tid ha få personer betytt så mycket för Kronobergs län som majoren på Gåvetorp.

Författare

P. G. Vejde.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stambok öfver kor, qvigor ocb tjurar af oblandade raser inom Kronobergs län, utg. på uppdrag af dess bushållnings-sällskap. Ayrshirerasen. [1]—3. Wexiö 1892—1900. 1. 1892. 34 s. 2. 1898. 31 s. 3. 1900. 38 s., 4 pl.-bl. 2 :a omarb. och tillök, uppl. 1896. 61 s., 7 pl.-bl. — Fosterlandet. Föredrag, hållet midsommardagen å Ränneslätt. Eksjö 1901. 15 s. (Sign. A. E—n.) —¦ Några anteckningar till nötkreatursafvelns historia inom Kronobergs län och om de åtgärder, som af länets hushållningssällskap vidtagits till nämnda afvels förbättrande (Kronobergs läns hushållnings-sällskap 1814—1914, Wexiö 1914, s. 234 —284, 1 tab.). — Några minnen från 'hästafvelns historia inom Kronobergs län under de senaste 30 åren (ibid., s. 218—233, 9 pl.-bl.). —¦ Dessutom ett stort antal artiklar, de flesta osignerade, i Sv. hushållnings-sällskapens qvartalsöfversigt samt anföranden och motioner i första kammaren.

Redigerat: Svenska hushållnings-sällskapens qvartalsöfversigt. Provnr samt Årg. 1901—1905. Wäxiö 1900—1906.

Källor och litteratur

Källor: Tjänsteförteckningar, KrA; Handlingar och nrklippssaral. i Gåvetorps arkiv. — Rullor. — Hj. Falk, Kungl. Karlskrona grenadjärregeinente 1902 —1927 (1928) ; C. Hulthander, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792— 1892 (1892) ; Hvar 8 dag, 10 (1910) ; Kronobergs läns hushållningssällskap 1814—' 1914 (1914) ; Tegel, tidskrift för tegel- och lerindustrierna, 11, 1921, h. 8; P. G. Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929) ; dens., Gåvetorp och Gemmatorp (Norra Allbo hembygdsförenings årsbok 1931). — Meddel. av major Ragnar Aaby-Ericsson och doktor Arvid Aaby-Ericsson, Gåvetorp, m. fl.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Aaby Arvid Wilhelm Ericsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15359, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. G. Vejde.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15359
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Aaby Arvid Wilhelm Ericsson, urn:sbl:15359, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. G. Vejde.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se