Johan Erikson

Född:1862-05-21 – Everöds församling, Kristianstads län
Död:1938-09-17 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län

Författare, Botanist


Band 14 (1953), sida 379.

Meriter

Erikson, Johan, f. 21 maj 1862 i Everöds sn (Krist), d. 17 sept. 1938 i Karlskrona. Föräldrar: ladufogden Erik Jönsson och Maria Mauritzson. Mogenhetsex. vid h. allm. läroverket i Vänersborg 6 juni 1882; student vid Lunds univ. 19 sept. 1883; fil. kand. där 31 maj 1887; studerade vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän sommaren 1889; fil. lic. 14 dec. 1891; disp. pro gradu 25 maj 1892; fil. dr i Lund 31 maj s. å.; e. o. amanuens vid Lunds univ:s botaniska institution i sept. s. å.; genomgick provar vid h. allm. läroverket i Lund läsåret 1892—93; vik. adjunkt vid h. allm. läroverket i Örebro läsåren 1893—94 och 1894—95; vik. kollega vid lägre allm. läroverket i Söderhamn ht. 1895; adjunkt i naturalhistoria, kemi och fysik vid h. allm. läroverket i Västerås 30 okt. 1895; tjänstgjorde där ht. 1896; lektor i naturalhistoria och kemi vid h. allm. läroverket i Karlskrona 7 dec. s. å.; vik. lektor där 15—31 jan. 1897; tillträdde lektoratet 1 febr. s. å.; tjänstledig på grund av sjukdom från ht. 1905 t. o. m. 31 aug. 1910; avsked från 1 sept. 1910; led. av styrelsen för Blekinge musei- och hembygdsförbund från 1911. — Ogift.

Biografi

E. visade i folkskolan i Everöd så stort intresse för läsning, att han fick fortsätta skolgången vid Kristianstads läroverk. Både där och senare vid Vänersborgs läroverk gjorde hans studieanlag och flit honom till primus i klassen. Kommen ur små förhållanden nödgades han konditionera redan under gymnasieåren, och under studietiden i Lund (från 1883) bedrev han en omfattande undervisning, slutligen som ett slags privatakademisk lärare i botanik och zoologi.

Ers huvudstudium i Lund hade varit botaniken. Sedan han 1892 blivit fil. doktor, ägnade han sig åt lärarbanan. Efter fullgjord provårskurs tjänstgjorde han i tolv år på olika orter, från 1897 som lektor i Karlskrona, tills han 1905 såg sig nödsakad att begära tjänstledighet; den dubbla mödan med examensplugg i Lund och flitig läsning med yngre kamrater torde ha överansträngt honom, och med angripna nerver fick han vid blott 48 års ålder på egen begäran avsked med förtidspension. I läroverkets årsredogörelse betygades vid Ers avgång, att hans undervisning hade varit medryckande, uppburen av synnerligen gedigna kunskaper och besjälad av livligt vetenskapligt intresse. Livet igenom fortsatte E. också sina studier och forskningar.

Med stipendium från läroverkskollegiet i Karlskrona företog E. 1901—02 i pedagogiskt syfte en nära årslång studieresa till Tyskland, Schweiz, Luxemburg och Österrike, och i en utförlig berättelse har han skildrat resan och sina intryck av de naturvetenskapliga studiernas planläggning och bedrivande vid tretton högre läroverk i de besökta länderna. Som botanist gjorde han, delvis med understöd av bl. a. Vetenskapsakademien och Svenska turistföreningen, många färder inom Blekinge och Småland samt på Öland och Gotland, varjämte han bl. a. besökte Norge 1891 och Tyskland och Holland 1894.

E:s vetenskapliga produktion tillhör helt botaniken. Hans dok-torsspecimen föll inom växtanatomin och behandlade den inre bladbyggnaden hos de till ormbunkarna hörande lummerväxterna (släktena Selaginella och Lycopodium). I en utförlig studie över floran på »sanden», d. v. s. sandstranden, dynen och sandfälten, i de östskånska trakter, där han själv var född, har han organografiskt och växtana-tomiskt sökt förklara sandväxternas mer eller mindre xerofila prägel, och hans iakttagelser över vissa landörter, som genom riklig nederbörd hade tillfälligt, om ock för en längre tid, blivit submersa, d. v. s. under vattens växter, ha bl. a. visat, att bladen bli längre och smalare samt blomningen mer eller mindre undertryckt hos somliga arter, medan andra ej synbart förändras. E. var en skicklig florist och växtgeograf samt en skarp iakttagare och en utmärkt kännare av Sveriges flora, som han riktade med flera nya fynd. Han har i en rad mestadels populärvetenskapliga arbeten eller uppsatser skildrat växt- och djurvärlden på Ölands älvar och i Blekinge, bl. a. floran på Vämö och i Västra Mark, båda i Karlskrona, samt lämnat värdefulla beskrivningar av ön Jungfrun i norra Kalmarsund, Hallands Väderö, Hovs hallar på norra Hallandsås och Hanö m. m. I den förtjänstfulla biologiska läseboken »Bilder ur naturens tre riken», som E. sammanställde ur den rika litteraturen i ämnet, var han icke främst författaren utan samlaren, sovraren och ofta även översättaren av lämpligt material; till utgivandet av detta stora verk hade han uppmanats av kolleger vid det sjuttonde allmänna svenska lärarmötet i Malmö 1903. Ur hans rika produktion förtjäna dessutom nämnas praktverket, »Djurvärlden i ord och bild», den språkligt intressanta studien över »naturljud och djurnamn», biografier över Linné och Darwin samt de allmänt omtyckta artiklar med naturinnehåll han publicerade i Karlskrona-Tidningen och Blekinge Läns Tidning.

E. var en vederhäftig och underhållande författare samt en god stilist. I Karlskrona skattades han högt som populärföreläsare och ledare av svampexkursioner. Han nedlade även ett intresserat arbete t inom stadens vandrarförening. Den kunnige naturforskaren ägde en god humanistisk bildning med stor beläsenhet, särskilt inom skön- litteraturen. Han publicerade konstkritiker i karlskronapressen, och hans uppsats (1893) om Knut Hamsun kom denne att i ett brev hylla. E. som en av sina upptäckare. Personligen var E. ett stort original och en god, anspråkslös och älskvärd människa, som bäst trivdes. under strövtåe i naturen för att Ivssna och se.

Författare

Sigurd Lindman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från E. till bl. a. E. Lönnberg, A. G. Nathorst och .V. B. Wittrock finnas jämte två reseberättelser i Vetenskapsakademien samt 26 st. brev (1894—1916) i Henrik Hedlunds samling, Göteborgs stadsbibliotek[1].

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Krok, Th., Bibliotheca botanica suecana, 1925, s. 163. ff. Dessutom: En resa genom Holland. iStlbm 1898. 36 s. (Sv. folkets öreskrifter. N:r 28.) — Människans inälfsmaskar. Sthm 1900. 35, (1) s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter. 94.) 2:a övers, och tillök, uppl. 1919. 57 s. — Det öländska alfvarets naturförhållanden (Sv. turistföreningens årsskr., 1900, s. 66—88). -— En resa genom Tyskland, Schweiz, Luxemburg och österrike-TJngarn. 1—2. Karlskrona 1902—03. 4 :o 1. 14 s. 2. 29 s. (Bil. till Redogörelse för allm. läroverken i Blekinge. 1901/02, 1902/03; även sep.) — Om sambandet mellan djurnamn och djurläten. Karlskrona 1905. 4 :o 16 s. (Bil. till Redogörelse för Carlskrona högre allm. läroverk under läsåret 1904—1905.) — Runamo. En oerhörd vetenskaplig svindel (iSv. turistföreningens årsskr., 1906, s. 293—300). — Carl Linnseus, »botanisternas furste». 'Sthm 1907. 104 s., 1 portr.-bl. — De för jakt och fiske samt. fjäderfäaveln skadliga svenska rovfåglarna samt några av deras ej särdeles skadliga samsläktingar. Till hjälpreda vid utbetalande av skottpenningar utg. Lund 1907. 15 s. — Naturljud och djurnamn. En onomatopoetisk studie. Sthm. 1908. 124 s., 1 tab. — Charles Darwin, hans lif och verk. Sthm 1909. 151 s. — Djurvärlden i ord och bild. Ett hundra djur ur ryggradsdjurens provins med representanter ur alla dess klasser. Med text av Johan Erikson. Lund 1913. 4 :o-(8) s., 100 pl.-bl. — In memoriam. Nils Axel Vinge (Sv. botanisk tidskr., 1922, s. 128—129). — Hanö. En bio-geografisk skiss (Sveriges natur, 1930, s. 63—69; även sep.). — Artiklar i Karlskrona-Tidningen och Blekinge Läns Tidning.

Källor och litteratur

Källor: Karlskrona stadsförs :s dödbok 193S. — Inbjudning till... filosofie-doktorspromotion ... i Lund... tisdagen den 31 maj 1892; Redogörelse för allmänna läroverken i Blekinge under läsåret 1896—1897 (1897) ; Redogörelse för Carlskrona högre allmänna läroverk läsåret 1910—1911 (1911). — Th. Krok, Bibliotheca botanica suecana (1925) ; E. Kölgren, Läroverksmatrikel 1908—1909-(1909) ; dens. & C. G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel 1914—1915 (1915) ; C. Sjöström, Vestgöta nation i Lund 1683—1910 (1911) ; G. Södöö, »De-gamla herrarna» (Blekingeboken, 27, 1949). — Karlskrona-Tidn. 21 maj 1917 och 20 maj 1922; Svenska Dagbl. 20 maj 1922; Blekinge Läns Tidn. 21 maj 1937, 19- och 24 sept. 1938.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Erikson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15419, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15419
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Erikson, urn:sbl:15419, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se