Gustaf Eriksson

Född:1789-08-04 – Marstrands församling, Västra Götalands län
Död:1865-02-15 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län

Skriftställare, Läkare, Översättare


Band 14 (1953), sida 186.

Meriter

1. Gustaf Eriksson, f. 4 aug. 1789 i Marstrand, d. 15 febr. 1865 i Norrköping. Föräldrar: stadskirurgen i Norrköping, assessor Adolph Ericsson och Justina Giinther. Elev i Marstrands trivialskola till 1800; erhöll privat undervisning till 1802; elev i Norrköpings trivialskola 1802—05; student vid Åbo akademi 10 juli 1805; extra underläkare vid sjukhusen under fälttåget i Norge april 1808— sept. 1809; bataljonsläkare vid Upplands reg. 1810; student vid Uppsala univ. s. å.; fil. kand. där 1811; fil. magister 15 juni 1812; teoretisk ex. i medicin 3 dec. 1814, praktisk ex. 13 maj 1815; disp. för att legitimera sig som sökande till professuren i ekonomi i Uppsala 1815; med. doktor där 16 juni 1817; led. av Sundhetskollegium 1818; kir. magister febr. 1819; stadsfysikus i Norrköping 17 mars s. å.— 1832; professors namn, heder och värdighet 4 febr. 1824; delägare 1825 jämte kir. magister Johan Gabriel Gollin och Johan Olof Lagberg i boktryckerifirman Collin & Co. i Mariefred, vilket tryckeri Collin 1828 flyttade till Norrköping; tryckeriet övertogs av E. ensam 25 april 1831 och drevs under firma N. Schmidt & Co., såldes juni 1833; erhöll 2 dec. 1828 tillståndsbevis på Norrköpingsbladet och 16 febr. 1830 å Den nyaste Journalisten; praktiserande läkare i Norrköping 1837; vik. provinsialläkare i Jönköping ett halvt år; stadsläkare i Norrköping 1838—55; utgav 1844—45 Östgöta Patrioten. Skriftställare och översättare. G. 1) 12 juli 1821 i Norrköping (Hedvig) m. Eva Sophia Klingspor, f. 3 juni 1796 på Mauritzberg, östra Husby sn (ög.), f 12 april 1830 i Norrköping (S:t Olai), dotter av ryttmästaren Gert Adolph Klingspor och Catharina Maria de Besche; 2) 16 nov. 1830 i Norrköping (Hedvig) m. (sin första hustrus syster) Fredrica Adolphina Klingspor, f. 11 juni 1793 på Mauritzberg, d. 21 okt. 1880 i Norrköping (S:t Olai).

Biografi

Gustaf E. var en på sin tid verksam och känd läkare och publicist med vidsträckta intressen. I Uppsala erövrade han såväl lagerkransen som medicine doktorshatten och speciminerade samtidigt för professuren i ekonomi. Redan när E. var barn, hade fadern flyttat från västkusten till Norrköping, och E. slog sig själv ned där som stadsläkare. Vid 35 års ålder erhöll han professors namn på hemställan av landshövdingen i Östergötlands län.

Den bekante läkaren, publicisten och personhistorikern Johan Gabriel Collin (se denne, SBL, 8, s. 731 ff.) inköpte i Mariefred ett tryckeri 1825, och E. blev, jämte brunnsintendenten J. O. Lagberg, delägare i denna firma. E. framträdde som översättare, bl. a. av den av honom beundrade Walter Scotts romaner, och talar i brev (30 mars 1825) till L. Hammarsköld om sin önskan att få Scott bättre presenterad för svensk publik än i tidigare översättningar, där »denne genialiske författare» illa tilltygats. E. var vid denna tid tydligen full av förläggarplaner. Samtidigt togo hans politiska intressen form av tidningsföretag, men på detta område fick den urkonservative E. föga framgång. Från stadsläkarbefattningen tog E. avsked 1832 och bosatte sig på en egendom utanför Norrköping för att uteslutande ägna sig åt tryckeriet, vilket Collin 1828 flyttat till Norrköping och som E. ensam inlöst våren 1831. Det tyder emellertid icke heller här på framgång, att E. redan sommaren 1833 sålde tryckeriet till den vida dugligare boktryckaren och bokhandlaren Abraham Bohlin i Örebro. E. sålde 1837 sin egendom, praktiserade en tid i Norrköping, vistades därpå som läkare i Jönköping men återtog 1838 stadsläkartjänsten i Norrköping. Han hade intresserat sig för nykterhetsrörelsen och utgav 1831 en liten skrift »Om bränvinet och dess missbruk». Ett större medicinskt arbete utkom 1838, »Anvisning till läkemedlens igenkännande och prof ning vid apotheksvisitationer». En recensent i Hygiea 1839 anklagade honom för alltför stort beroende av en utländsk farmakopéspecialist men ansåg likväl E:s bok som en välkommen hjälp och handledning.

Sina politiska intressen kunde E. icke släppa och utgav anonymt 1844 sina »Idéer i allmän politik rörande statsstyrelse, representation och lagstiftning» av »en orepresenterad medborgare». Han gjorde tillika 1844—45 försök med en ny tidning, Östgöta Patrioten, samt medarbetade i P. A. Wallmarks Post- och Inrikes Tidningar. För Wallmark klagade E. i en rad brev sin nöd: prenumerationen på Östgöta Patrioten täckte knappt tryckningskostnaderna, och allmänheten gillade tydligen ej E:s »allvarsamma och höga sätt att behandla sakerna» (8 febr. 1846). Ehuru konservativ pläderade E. i breven till Wallmark för det då diskuterade nya fängelsesystemet men var rädd offentligen framföra denna åsikt, då den råkade vara liberal. E:s .försök att få Wallmark att i recension fästa uppmärksamheten på E:s »Idéer» i representationsfrågan synes ha misslyckats. På 1850-talet sökte E. i stället stöd hos den stora förlagsfirman N. M. Lindh i Örebro, som han uppvaktade med en mängd förlagsförslag, klagande över att det materiella välståndet visserligen var i starkt stigande i Norrköping, »men det andeliga står, gunås!, ännu så lågt som vanligt». Med sin vanliga litterära entusiasm ivrade han nu för utgivande av en översättning av Chateaubriands »Mémoires d'outre tombe», »den bästa bok jag äger». E. var även intresserad för arbeten av Alexandre Dumas. E. klagade över sina minskade praktikinkomster och osålda boklager. Ett stort arbete synes E. under många år ha nedlagt på att få till stånd en svensk ordbok — han ogillade A. F. Dalins — men E. nådde aldrig fram till att förverkliga sina lexikonplaner. Han tog 1855 avsked från stadsläkartjänsten men fick bibehålla sin lön. I brev klagar han över avtagande arbetskraft och ekonomiskt betryck. Omkring 1860 sysslade han med ett filosofiskt-teologiskt arbete, »Om menniskan, betraktad i sitt förhållande till Gud, populär afhandling af en lekman», vilket trycktes anonymt 1861.

Det ligger en viss tragik över E:s splittrade livsgärning, där de mångfrestande intentionerna icke kommo att motsvaras av önskade resultat. Orsaken låg väl innerst hos honom själv. I breven framträder han som en lätt naiv och lättfångad entusiast, otålig och utan tillräckligt verklighetssinne. Hans översättarverksamhet vittnar emellertid om ovanlig orientering i utländsk skönlitteratur och därigenom om hans breda bildning. De sista åren tillstötte svår sjukdom (slaganfall 1862), och vid sin bortgång i hemstaden 1865 var han sedan länge en bruten man. Norrköpings Tidningar innehöll en kort men uppskattande minnesruna.

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Bengt Löw.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Strödda brev från E. finnas i K. biblioteket (jfr Källor), Vetenskapsakademiens bibliotek, Uppsala bibliotek och Göteborgs stadsbibliotek[1].

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputa-tionum . .. lidenianus continuatus, 1 (1S20) ; b) övriga arbeten: Om bränvinet och dess missbruk. Norrköping 1831. 42 s. — Årsberättelse, afgifven till Norrköpings måttlighets- ocb nykterbets sällskap och förening, på dess årssamman-komst d. 7 mars 1832. Norrköping 1832. 45, (1), 30 s. — Anvisning till läkemedlens igenkännande ocb pröfning vid apotbeksvisitationer; efter de nyaste och bästa författare utarbetad. Wexjö 1838. 354, (2) s. — Konsten att vara sjuk. En handbok för blifvande patienter. Jönköping 1S38. (2), 54 s. — Sjukdomsberättelse [om ett fall av gallsten] (Årsberättelse om Sv. läkare-sällskapets arbeten, 1839, tr. 1840, s. SO—SI). — Anmärkningar rörande det medicinska studium i Swerige. Norrköping 1841. 54, (1) s. — Om kallt wattens dietetiska anwändande och den Priessnitzska curmethoden. Anteckningar för läkare och bildade icke-läkare. Norrköping 1842. 12 :o. (6), VI, 156 s. — Idéer i allmän politik rörande statsstyrelse, representation och lagstiftning, med särskildt afseende på Sveriges samhällsförhållanden; af en orepresenterad medborgare. H. [1—]2. Norrköping 1844. 1. 128 s. 2.128 s. (Anon.) — Om menniskan, betraktad i sitt förhållande till Gud. Populär afhandling af en lekman. Örebro 1861. 35 s. (Anon.) — Artiklar i Aftonbladet, Post- och inrikes tidningar, Samlaren (Strängnäs) och Östgöta patrioten.

översatt: G. E. Lessing, Emilia Galotti. Skådespel, öfvers. Mariefred 1825. 115, (1) s. (övers, anon.) — J. W. v. Goethe, Theater. Bd .1*. Mariefred 1826. (2), 108, 114, (1) s. (övers, anon.) — W. Scott, Abboten, en forts, af Klostret, öfvers. D. 1—4. Mariefred 1826—27. 12 :o. 1. 1826. VIII, 195 s. 2. 1827. 242 s. 3. 1827. 247 s. 4. 1827. 221, (2) s. (W. Scotts romaner, H. 14—17; övers, anon.) — c. H. Dzondi, En ny och säker curmethod för den veneriska sjukdomen i alla dess former bekantgjord. På swenska utg. Mariefred 1827. (2), 106, (1) s. — K. W. F. v. Funck, Taflor ur korstågens tidehvarf. öfvers. D. 1—3. Mariefred, Norrköping 1827-^29. 1. 1827. 206 s. 2. 1S28. 299 s. 3. 1829. 335 s. (övers, anon.) — W. Scott, Nigels äf ven tyr. öfvers. D. 1—4. Mariefred 1827. 12 :o. 1. XLV, (1), 208 s. 2. 233 s. 3. 264 s. 4. 244. (2) s. (W. Scotts romaner, H. 18—21; övers, anon.) — A. Neander, Den christna religionens och kyrkans allmänna historia, öfwers. D. 1: Bd 1—3, D. 2: Bd 1. Mariefred 1828, Norrköping 1829—32. 1:1. 182S. 306, (2) s. 1:2. 1829. (4), 330, (3) s. 1:3. 1830. (4), 300 s. 2:1. (4), 352 s. (övers, anon.) — W. Scott, Canon-gatans krönika, öfvers. [Afd. 1:] D1. 1—3, Afd. 2: D. 1—4. Norrköping 1S28—30. 12 :o. 1:1. 1828. XXVI, 181 s. 1:2. 1829. 212 s. 1:3. 1829. 213, (1) s. 2:1. 1829. 207 s. 2 : 2. 1829. s. 3—225. 2 : 3. 1829. s. 3—212. 2:4. 1830. s. 5—216. (W. Scotts romaner. H. 26—32; övers, anon.) — [Aurore Dudevant], Lavinia. Af George Sand. Från franskan. Norrköping 1834. (2), 86 s. (Miniatur-bibliothek af utmärkte novellförfattare, H. 2[: 2] ; övers. anon. tills. m. O. V. Ringborg.) — [A. D. v. Binzer], Kallendorf. Berättelse af A. F. [!] Beer. H. 1—2. Norrköping 1835. 1. (2), 162 s. 2. 83 s. (Miniatur-bibliothek af utmärkte novellförfattare, H. 3^t[:l] ; övers, anon.) — L. H. Friedländer, Föreläsningar öfver medicinens historia, öfvers. Örebro 1843. XVIII, IV, 378 s.

Utgivit: Q. Horatius Flaecus, Opera omnia, notis illustrata a Frid. Guil. Döring. Norcopiae 1832. 437, (1) s. (Scriptores latini classici in usum scholarum. Ed. nova emendatior, T. 7; utg. anon.)

Redigerat: Östgöta patrioten. Norrköping 1844 2/12—1845 £6/12.

Källor och litteratur

Källor: Statsrådsprot. i ecklesiastikärenden 4 febr. 1824, RA; brev från E. till L. Hammarsköld (Ep. H 2:7), P. A. "Wallmark (Ep. V 4:6), N. M. Lindh (Ep. L 20:4), P. A. Huldberg (Ep. H 17), KB. — Promotionsprogram Uppsala 1812 och 1817. — G. E. Klemming & J. G. Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483—1883 (1883) ; V. Lagus, Åbo akademis studentmatrikel 1740—1S27 (1895) ; B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2 (1896) ; K. G. Oden, östgötars minne (1901—02) ; Sveriges läkarehistoria, 1 :a följden, 2:2, suppl. och nytt suppl. (1824, 1835, 1853), N. F. del 1 (1873).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15430, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Bengt Löw.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15430
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Eriksson, urn:sbl:15430, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Bengt Löw.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se