Meriter

Eriksson, Johan Albert Leonard, f. 15 nov. 1869 i Bettorp, Norra Möckleby sn, Öland, d. 31 aug. 1903 på Sabbatsbergs sjukhus, Stockholm. Föräldrar: hemmansägaren Erik Peter Larsson (f. 1843, d. 1928) och Kristina Andersson (f. 1847, d. 1892). Studier vid Kalmar läroverk 1883–91; korrekturläsare i Svenska Morgonbladet 1897 och efter ett par veckor i Svenska Dagbladet; redaktionell medarbetare där s. å.; medarbetare i Dagens Nyheter 1901. – Ogift.

Biografi

Sedan Albert E:s begåvning uppmärksammats av kyrkoherden i Norra Möckleby, sändes han fast överårig till läroverket i Kalmar, där han efter några år greps av 1880-talets strömningar, diktade och filosoferade, samlade yngre kamrater kring sig, kom i opposition till lärarna och efter hand försummade skolstudierna, som han måste avbryta. Han for då tillbaka till lantbruket på Öland som en vilken misslyckats. Fadern hade under tiden fått avträda gården till borgenärerna men arrenderade den i sonens namn. Den inre spänningen under Ers tre lantbrukarår utvecklade hans poetiska ådra. Han var tyst och till synes blyg i sällskap, spirituell och livlig i sina många brev till vännerna från skoltiden. Han började nu också läsa och översätta Nietzsche, tills vidare dock utan att finna förläggare. Några få av sina dikter fick han placerade i olika tidningar. I sept. 1894 reste E. till en yngre bror i Stockholm, vilken studerade vid konstakademien, och nu började en tid av svält och arbetslöshet, som han upplevde med en viss galghumor och som stimulerade hans diktning men försämrade hans hälsa. Han skaffade sig en klen försörjning med att skriva rent noter samt på dikter och översättningar.

År 1897, sedan E. kommit in i pressen, fick han ut en första samling Nietzschetolkningar, vilket fäste uppmärksamheten på honom, och han kunde lämna korrekturläsarplatsen för att inträda på utrikesavdelningen i Svenska Dagbladet. Han gav under de närmaste åren ut sina Nietzscheöversättningar, av vilka särskilt Zarathustra väckte intresse och kom ut i fyra upplagor. Så sent som 1950 skrev professor Olle Holmberg om E:s Zarathustraöversättning, att den vittnar om en trohet mot texten som vill vara fullkomlig: trohet mot dess mening, dess anda, dess rytm, dess melodi. Tonens orgelbrus är med men också lättheten och danslynnet.

Som kåsör under signaturen Bonjour nådde E. popularitet med sin eleganta, satiriska stil. E. medarbetade även i Söndags-Nisse samt skrev och redigerade första numret av Grönköpings Weckoblad. – Tuberkulosen, som redan skördat E:s båda bröder, segrade dock över hans ursprungligen kraftiga fysik, och sommaren 1903 fördes han till Sabbatsbergs fuberkulospaviljong, där han inom kort avled.

E:s dikter präglas av tidstypiska stämningar och elegant formgivning. Särskilt de öländska motiven visa god gestaltningskraft och självständighet, medan påverkan av samtida diktare kan konstateras i t. ex. de erotiska dikterna, hur äkta upplevelser dessa än bygga på.

Författare

Ernst L. Ekman.

Arkivuppgifter

Av E:s efterlämnade dikter och brev, som endast till en del tillvaratagits, har en betydande samling överlämnats av ölandsklubben i Stockholm till läroverket i Kalmar, medan en annan samling finnes hos E:s barndomsväns son, redaktör Ernst L. Ekman, Stockholm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Två dikter (Nord. revy, Årg. 2, 1S9G, s. 866–67). – Till August Strindberg (ibid., Årg. 5, 1899, s. 24–26). – Öländskt kvällslandskap (ibid., Årg. 5, 1899, s. 718–719). – Röde fribytaren (ibid., Årg. 5, 1899, s. 720). – En ölandsskald. Albert Erikssons dikter i urval jämte levnadsteckning [av Maj-Britt Baährendtz], Stlhm 1950. 84 s., 4 pl.-bl. (Acta oelandica. 9.) – Dessutom medarb. i Dagens Nyheter, Kalmar, 'Stockholms-Tidningen, Sv. Dagbladet (sign.: Hans Albåt, Bonjour) och Ny Illustr. Tidning.

Nietzsche-översättningar: Till mistralen. En dansvisa (Nord. Revy, Årg. 1, .1895, s. 281–283). – Sålunda talade Zarathustra. En bok för alla och ingen. Urval och öfvers. Sthm 1897. 122, (2) s., 1 portr.-bl. [Pullst. uppl.] Sålunda talade Zarathustra. En bok för alla och ingen, öfvers. D. 1–2. 1900. 1. 204 s. 2. 198 s. 2:a uppl. 1905. 345, (4) s., 1 portr.-bl. 3:e uppl. 1910. 328, (3) s. 4:e uppl. Genomsedd och bearb. af W. Peterson-Berger. 1913. 311, (1) s. – Till melankolien. Efter Friedrich Nietzsche (Nord. Revy, Årg. 3, 1897, s. 809–810). – Fallet Wagnér. Nietzsche contra Wagner. öfvers. Sthm 1898. 76 s., 1 rättelselapp. – Pia, caritatevole, amorosissima. På en grafvård på Campo santo vid Genua. Efter Fr. Nietzsche (Ord o. Bild, Årg. 7, 1898, s. 180). – Antikrist. Försök till en kritik af kristendomen, öfvers. Sthm 1899. 89 s. – Prins Fågelfri. Dikter. Fritt och ofritt återgifna. Sthm 1901. 96 s.

Källor och litteratur

Källor: Ovan nämnda handskrifter; E:s tryckta skrifter; otryckt levnadsteckning över E., författad av Ernst Ekman och förvarad hos förf. – Ernst Ekman, Skalden som glömdes (1906); levnadsteckning över E. av Maj-Britt Bsehrendtz i En ölandsskald, se Tr. arbeten ovan; Sv. journalistföreningen (1926), s. 17 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Albert L Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15434, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst L. Ekman.), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15434
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Albert L Eriksson, urn:sbl:15434, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst L. Ekman.), hämtad 2024-11-08.