Esberg (Esbergius, Esbergh), släkt



Band 14 (1953), sida 497.

Biografi

Esberg (Esbergius, Esbergh), släkt, härstammar från Andreas Laurentii Edsbergius (d. 1685), bondson från Edsbergs sn (ör.), hovpredikant hos Karl X Gustav 1658, kyrkoherde i Kumla och Hallsbergs församlingars pastorat (ör.) och kontraktsprost. I gifte med kyrkoherdedottern Clara Fogdonia hade han minst tre söner: Johan E. (se nedan), professor i Uppsala, superintendent i Visby, Zacharias E. samt Daniel E., collega i Örebro 1692 —94, som anges ha misskött sin tjänst.

Zacharias E. (f. 1666, d. 1708) blev magister i Uppsala 1685, huspredikant hos k. rådet greve Bengt Oxenstierna, ordinarie hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1690 samt tillika kyrkoherde i Riddarholmens i Stockholm och Bromma församlingar 1700. Han tillträdde våren 1701, blev teol. doktor i Uppsala 1705 och utnämndes 9 juni 1708 till biskop i Växjö stift. Emellertid avled Z. E., som då var i Medevi, samma månad och fick aldrig själv sin fullmakt. I sitt första gifte med Maria Eriksdotter Ångerman (helsyster till den bekante Johan Upmarck, adlad Rosenadier) hade Z. E. sonen Zacharias E. d. y. (d. 1734), kyrkoherde i Uddevalla och prost, riksdagsman i prästeståndet 1720. Omgift med Christina Benzelia, dotter av ärkebiskopen Erik Benzelius d. ä., hade Zacharias E. d. ä. i detta gifte bl. a. två söner, som 1751 adlades med namnet Bergenskjöld (Bergenschöld), nämligen bergsrådet i Bergskollegium Erik Bergenskjöld (f. 1699, d. 1769) och bankosekreteraren, hovrättsrådet i Svea hovrätt, vice presidenten Carl Henrik Bergenskjöld (f. 1700, d. 1799). Den förre av dessa bröder var även fullmäktig i Jernkontoret 1760—67, bergslagens deputerad 1759 och 1760 samt ägde Morgårdens bruk, Munkbo och Flatenbergs hyttor, Norrbärke sn (Kopp.). C. H. Bergenskjöld var före adlandet, således med namnet E., borgmästare i Sala samt riksdagsman i borgarståndet 1731 och 1734. Denna yngre gren slöt med C. H. Bergenskjölds son kammarherren Sachris Bergenskjöld (f. 1743, d. 1798), vilken som handsekreterare hos kronprins Gustav åtföljde denne på hans utlandsresa 1770 samt senare var kommissionssekreterare i Konstantinopel. Han anges som en förmögen man.

Bergsrådet Erik Bergenskjöld var fader till bergmästaren, titulärbergsrådet Eric Bergenskjöld d. y. (f. 1733, d. 1791), författare till ett i J. Johansson, »Om Noraskog», 1 (1875) tryckt känt arbete »Nora bergslag vid 1784 års slut». En brorson till denne var Erik Johan Bergenskjöld (f. 1785, d. 1865), som ingick i justitierevisionsexpeditionen 1803, blev protokollssekreterare 1810, expeditionssekreterare 1815, revisionssekreterare 1818, tf. justitiekansler 1819 och ordinarie sådan 1824. Han var landshövding i Örebro län 1835—56, som sådan intresserad bl. a. för folkundervisningen och nykterhetsfrämjandet. Denna gren utgick på manssidan med en hans son 1867.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637—1857 (1009) ; C. V. Bromander, Tre porträtt i Värmlands museum (Värmland förr och nu, 21, 1923; rör. Zacharias E. och bergsrådet E. Bergenskjöld) ; Lotten Dahlgren, En svensk herrgårdssläkt (1909) ; F. A. von Fersen, Historiska skrifter, 3 (1869), s. 49 (S. Bergenskjöld) ; K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, 4 (1901), s. 489 f.; G. Hellström, Stockholms stads herdaminne (1951),. s. 535 f. (om Zacharias E. d. ä.) ; K. F. Karlson, Blad ur Örebro skolas historia, 5 (1900), s. CCVII ff.; G. Lagerström & H. Erickson, Fullmäktige i Jernkontoret 1747—1947 (1947) ; C. Lönroth, TJr väckelserörelsernas historia i Närke under adertonhundratalet (1936; rörande E. J. Bergenskjöld) ; V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911) ; A. Westén, Svenska kongl. ihofcleri-ciets historia, 1:2 (1801).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Esberg (Esbergius, Esbergh), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15463, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15463
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Esberg (Esbergius, Esbergh), släkt, urn:sbl:15463, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se