Eskilssönernas ätt,



Band 14 (1953), sida 534.

Biografi

Eskilssönernas ätt, konventionellt släktnamn, som använts av N. G. Djurklou för att beteckna en medeltida frälsesläkt (vapen: sparre över blad), vars genealogi sedan ett par gånger behandlats av K. H. Karlsson. I nyare litteratur har ättens huvudgren under namnet Välingesläkten utretts av P. Sjögren (se vidare nedan).

De två äldsta kända släktmedlemmarna voro två bröder (Dela Gardiska archivet, 3, s. 176), Jöns Eskilsson och Tyke Eskilsson. Av dessa namnes Jöns Eskilsson i handlingarna 1373—1400. Han var med bland dem, som i brev från Nyköping 20 maj 1388 inkallade drottning Margareta och avgåvo trohetsförsäkran till henne samt deltog i Nyköpings möte 20 sept. 1396. Han nämnes som väpnare ännu 10 febr. 1397 (Styffe, Bidrag, 2, s. 47 f.) men som riddare 22 maj 1398, varför han förmodligen erhållit riddarslaget vid Eriks av Pommern kröning i Kalmar 17 juni 1397. Herr Jöns uppräknas som medlem av konung Eriks unionella råd 1 sept. 1398 (Suhm). Jöns Eskilsson var 1397 g. m. Ingeborg Bengtsdotter (örnfot). Han hade en dotter, Magdalena Jönsdotter, som blev g. m. danske väpnaren i Halland Torkel Pedersen Brahe (vars dotter i ett annat gifte blev stammor för svenska Braheätten).

Herr Jöns' bror Tyke Eskilsson är föga känd. Han namnes i brev 1379 och fråndömes samtidigt med brodern gods vid räfsteting i Västergötland 1397. Han var g. m. Gunhild Torkelsdotter (Barun). De hade barnen Torkel Barun, Jöns Tykesson (levde troligen 1444), Nils Tykesson (namnes 1414—33), lagman i Värmland, Elin, som blev birgittinsyster i Vadstena 1411 och dog 1448, samt sannolikt Kristina, g. m. danske väpnaren Niels Jensen Loupose och därigenom mödernestammor till ätten Posse (Sjögren). Lagmannen Nils äktade 1414 Ingeborg Björnsdotter (Vinge). Efter värmlandsgården Välinge har Tyke Eskilssons släktgren kallats Välingesläkten. Den torde ha utdött på manssidan med Torkel Baruns son väpnaren Nils Barun, som levde ännu 1489; denne hade två systrar. Lagmannen Nils Tykesson hade dottern Estrid Nilsdotter, g. m. norska riksrådet, riddaren Erik Sämundsson (Skunk), vilkas dotter Ingeborg Eriksdotter i sin tur äktade riksrådet Jöns Knutsson (Tre rosor). Jfr vidare släkttavlorna hos Sjögren i Personhist. tidskr. 1949 (s. 15) och densamme, Ätten Posse (s. 32).

Införandet på ättens stamtavla av en Jöns Tykessons son Karl Jönsson, som skulle varit stamfar för äldre Väsbyätten — så hos Djurklou och efter honom Annerstedt — är en gissning, för vilken inga som helst verkliga bevis lämnats. Väsbyätten bör därför, i varje fall i nuvarande forskningsläge, avföras från Välingesläktens stamtavla.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Pergamentsbrev, B. E. Hildebrands avskrifter för Svenskt diplomatarium, 4, RA; K. H. Karlsson, Biografiska anteckningar för medeltiden, Riddarhuset; C. Annerstedt, Svenska medeltidens frälsesläkter (X 58: a—h), UB. — Bidrag till Skandinaviens historia, utg. af C. G. Styffe, 2 (1864) ; Dela Gardiska archivet, utg. af P. Wieselgren, 3 (1832), s. 166, 176; Diarium Vazstenense (Scriptores rer. svec, 1:1, 1818), sv. övers. Vadstena klosters minnesbok (1918) ; C. A. Klingspor & B. Schlegel, Svenska slott. Engsö (1877) ; Släkten Tre rosors godsarkiv, utg. af K. H. Karlsson (Västergötlands forn-minnesfören: s tidskr., 2, H. 8—9, 1908) ; Svenska riks-archivets pergaments-bref, 2—3 (1S68—72) ; Sverges traktater, utg. af O. S. Rydberg, 2 (1883). — G. Djurklöu, Svenska släkter med sparren öfver ett blad till sköldemärke (Hist. tidskr., 11, 1891) ; K. H. Karlsson, Strödda genealogiska anteckningar, 4 (Sv* autografsällskapets tidskr., 2, 1889—97) ; K.-E. Löfqvist, Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid (1935), s. 251, 266; P. Sjögren, Handlingar ur släkten Posses arkiv (Personhist. tidskr., 47, 1949) ; dens., Ätten Posse, 1 (1950) ; P. P. Suhm, Historie af Danmark, 14 (1828), s. 649; Ingeborg Wilcke-Lindqvist, Bidrag till Tomtasläktens och äldre Väsbyättens historia (Personhist. tidskr., 50, 1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eskilssönernas ätt, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15481
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eskilssönernas ätt, , urn:sbl:15481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se