Estlander, släkt



Band 14 (1953), sida 634.

Biografi

Estlander, finlandssvensk kultursläkt, härstammar från en Henrik (d. före 1668), vars båda söner handlanden och redaren i Uleåborg Jacob Estlander och stadskassören där Johan Estlander (f. omkr. 1661, d. 1693) antogo släktens sedan så berömda namn. Den från Jacob härstammande äldre linjen, som huvudsakligen ägnade sig åt köpmansyrket i Uleåborg, synes ha utdött på manssidan vid 1700-talets slut. Den från Johan E. stammande, mera kända yngre linjen, utgår från Johans äldre son handlanden och tullinspektören i Uleåborg Henric E. (f. 1683, d. 1731) och dennes yngre son Jacob E. (f. 1713, d. 1785). Den sistnämnde, fil. magister i Åbo 1745 och prästvigd s. å., blev kyrkoherde i Lappfjärd (Södra Österbotten) 1752 och begynte därmed den släktserie av präster, som i 102 år skötte detta pastorat. Denne Jacob E. är släktens förste lärde medlem, känd för utmärkta kunskaper i teologi, grekiska och hebreiska samt ägare av ett aktningsvärt bibliotek, som ättlingen professor Ernst E. skildrat 1934. Jacob E:s efterföljare i Lappfjärd voro sönerna prosten, fil. magistern Rudolph Joseph E. (f. 1759, d. 1807) och kyrkoherden Isaac Eric E. (f. 1768, d. 1820) samt Rudolf E:s son kontraktsprosten, fil. magistern och teol. doktorn Jacob Jonas E. (f. 1785, d. 1854), som 1807 blev docent i litteraturhistoria vid Åbo akademi, sedan lärare i Uleåborg och konrektor i Vasa samt slutligen den siste av församlingsherdarna E. i Lappfjärd. Jacob J. E. förenade med utpräglat administrativt sinne en fin själsodling, var grundligt bevandrad i de antika språken och i Sveriges historia och litteraturhistoria. Släkten fortsattes, utom av Jacob J. E. själv, av hans båda bröder arkivarien i senaten och registratorn i dess ekonomidepartement, tituläre häradshövdingen Gustaf Eric Adolf E. (f. 1797, d. 1865) och kontraktsprosten, kyrkoherden i Vörå (Södra Österbotten), fil. magistern och fil. hedersdoktorn Carl Joseph E. (f. 1800, d. 1874), som var tf. teologie professor i Åbo 1829, lektor och gymnasierektor där och fick sitt nämnda pastorat 1839. Han var en rikt begåvad, för kyrka och skola varmt intresserad man, varom hans skrifter bära vittne. Brev från och till honom finnas i Åbo domkapitels arkiv, i Åbo akademis bibliotek och i Svenska litteratursällskapets i Finland ägo. Hans son assessorn och auditören Carl E. (f. 1852, d. ogift 1900) var en intresserad genealog.

Släktens mest berömda gren härstammar från Jacob Jonas E. Denne var fader till Finlands förste kirurgie professor, fil. magistern och med. doktorn Jacob August E. (f. 1831, d. 1881), slutligen titulärt statsråd, adlad 1879 (finsk adl. ätt nr 254) och fil. hedersdoktor i Uppsala vid jubelfesten där 1877. Denne Jacob E. – en skarpsinnig iakttagare, utmärkt klinisk lärare och skicklig operatör – var en europeiskt uppskattad medicinsk kapacitet och deltog även livligt i politiskt, kommunalt och allmänkulturellt arbete. Hans broder professorn i estetik och nyare litteratur vid Helsingfors univ. 1868–98, fil. jubelmagistern och fil. jubeldoktorn Carl Gustaf E. (f. 1834, d. 1910), titulärt statsråd och adlad 1898 (finsk adl. ätt nr 274), var en av det svenska Finlands i alla avseenden förnämsta kulturpersonligheter. En av stiftarna av Svenska litteratursällskapet i Finland 1885, var han dess styrelseordförande 1885–97 och dess hedersordförande från 1898. Han var tillika stiftare 1876 av Finlands äldsta i oavbruten följd på svenska språket utkommande tidskrift, »Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, politik och konst», vars utgivare han var 1876–86 och vid vars 25-årsjubileum 1901 en vacker medalj präglades över honom. Hans lärjunge Werner Söderhjelm skrev om honom, att C. G. E:s »namn representerar höjden av estetisk och moralisk kultur i Finland under långa tider» och att »ingen har genom sina omfattande kunskaper, sin genomförfinade bildning varit en mer utpräglad förmedlare av västerländsk bildning hos oss än han». Även inom Finlands konstliv intog C. G. E. en av hedersplatserna. Han hade ett osynligt politiskt ledarskap för den svenska nationaliteten i Finland. C. G. E:s gärning är tecknad i M. G. Schybergsons stora biografi över honom 1916 (»C. G. Estlander, levnadsteckning»).

Till svenskhetens främsta banérförare i Finland har man också att räkna dels Jacob A. E:s son Ernst H. E., dels C. G. E:s son Bernhard R. E. Av dessa blev Ernst Henrik E. (f. 1870, d. 1949) fil. mag. 1894, jur. utr. doktor 1900 och var 1908–45 e. o. professor i rättshistoria vid Helsingfors universitet. Han har varit en rakryggad kämpe för Finlands rätt gentemot ryska anspråk, en av förgrundsfigurerna i motståndsrörelsen »Kagalen» och en tid fördenskull förvisad från Finland. Sedan Finland blivit självständigt, har E. som ordförande i Svenska folkpartiets riksdagsgrupp (till 1924) framträtt som en av ledarna för den svenska politiken i Finland. Ernst E:s bror arkitekten Axel Gustaf E. (f. 1876, d. 1930), slutligen svensk medborgare, vann internationellt namn som båtkonstruktör. Han byggde bl. a. skärgårdskryssaren »Singoalla» och 6-metersyachten »Maybe». Gustaf E. var också skicklig seglare och blev 1898 finsk och europeisk mästare i hastighetsåkning på skridsko.

Vid Ernst E:s sida framträder som en av det svenska kulturlivets i Finland främste under längre tid hans kusin, C. G. E:s son skolmannen och historikern Bernhard Rudolf E. (f. 1863, d. 1931). Fil. magister i Helsingfors 1886 och filosofie hedersdoktor 1927 var Bernhard E. rektor vid Nya svenska läroverket i Helsingfors 1903–19 och vid Brandö svenska samskola (utanför Helsingfors) från 1922. Hans lärobok »Allmänna historien i berättelser», 1–3 (1893–1901, talrika uppl.) användes alltjämt även i Sverige. B. E:s storverk är det livfulla och översiktliga verket »Elva årtionden ur Finlands historia» (5 bd, 1919–30), omfattande tiden 1808–1918, ett av den nordiska historieforskningens yppersta från senare tid och till betydande del grundat på egna forskningar. Bekanta äro även hans biografier över »Eugen Schauman» (1924) och »Ernst Linder d. ä.» (1925). Jacob A. E:s ätt fortlever utom med Ernst E. också med barn till arkitekten A. G. E. Av C. G. E:s ätt ledde hans son bankdirektören Hans Hen-rik E. (f. 1869, d. 1921) från 1916 Helsingfors aktiebanks utveckling till storbank. I Finlands frihetsstrider på senare år ha även andra än förut nämnda ättemedlemmar gjort insatser. Bernhard och Hans E:s. bror bankdirektören fil. magister Carl Georg E. (f. 1873, d. 1936) tjänstgjorde 1918 vid vita högkvarterets finanskontor. Hans son kamrer Axel Gustaf Robert E. (f. 1899) har utrett hela släktens genealogi i en studie 1928. Som slutomdöme kan sägas, att släkten E:s insatser för den svenska kulturen och dess bevarande och utveckling i Finland varit av oskattbart värde.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: a) Hela släkten: R. Estlander, Släkten Estlander (Genealogiska. samfundets i Finland ärsskrift, 12, 1928). – b) Jacob E. (t 1785) i Lappfjärd: E. Estlander, Biblioteket i ett österbottniskt prästhem på 1700-talet (Arkiv för svenska Österbotten, 2, 1934). – c) om olika släktmedlemmar: T. Carpelan & L. Tudeer, Helsingfors universitets lärare och tjänstemän, 1–2 (1925); I. A. Heikel, Helsingfors universitet 1640–1940 (1940). – d) C. G. E.: även hans »Ungdomsminnen» (1918) och »Skrifter» (1914–25, i Sv. litt.-säll-skapets i Finland skrifter, bd 117, 125, 146, 158, 181) samt M. G. Schybergsons i. texten nämnda biografi »C. G. Estlander, levnadsteckning» (1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Estlander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15529
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Estlander, släkt, urn:sbl:15529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se