Biografi

Eurén, värmländsk släkt, som härstammar från hemmansägaren Per Bondesson i Östmarks by, Fryksände sn. Släktens genealogi är utredd av G. Anrep, vars uppgifter om de äldsta leden icke kunnat helt verifieras i kyrkoboksmaterialet. Av Per Bondessons söner var den ene Ericus Petri Frykbom, sedan Eurenius, slutligen Eurén (f. omkr. 1682, d. 1722), fil. magister i Lund 1716, skolmästare i Kristinehamn. I gifte med Christina Faxell, av den kända värmlandssläkten, hade han sonen Lars E. (f. 1719, d. 1778), som tjänstgjorde i Krigskollegium och 1744 blev faktor vid Söderhamns gevärsfaktori samt 1753 erhöll direktörstitel. Bland hans barn var apotekaren i Härnösand Nils E. (f. 1760, d. 1806). Denna gren utdog med den sistnämndes barn.

Skolmästaren E. E:s bror hemmansägaren i Fryksände sn (Värml.) Jöns Persson (d. 1745) var fader till Eric E. (f. 1722, d. 1793), som blev fil. magister i Uppsala 15 juni 1752. Han var lärjunge till Linné och uppehöll några år i Karlstad utan lön ett lektorat i naturalhistoria (Löfberg), men övergick, sedan han förgäves sökt erhålla lön, 1762 till lektoratet i grekiska och hebreiska där, som han behöll till 1787. E. E. undervisade även i franska. Hans »dagbok» 1722–62 är utg. av C. E. Nygren i »Värmland förr och nu» 1927. Den ger en intressant bild av E. E:s då moderna idéer och visar honom ej blott som ekonom i tidens stil utan också som entusiast för Rousseaus pedagogiska program. Eric E., som även var kyrkoherde och prost, var gift icke mindre än fyra gånger. I sitt andra gifte med Brita Aurivillia var Eric E. fader till prosten fil. magistern och teol. doktorn Magnus E. (f. 1763,d. 1824), riksdagsman 1817, som likaledes var lektor i Karlstad. Av dennes barn var häradshövdingen Justus Ludvig E. (f. 1806, d. 1885) fader till pedagogen fröken Elisabet Mathilda Vilhelmina E. (f. 1864, d. 1939). Elisabet E. utexaminerades från Högre lärarinneseminariet 1884, gjorde många utländska resor, var lärarinna vid Statens normalskola för flickor 1885–87, vid Lyceum för flickor 1887–92 och adjunkt vid Umeå folkskoleseminarium 1893–1904. Hon blev 1904 adjunkt och 1918 lektor i psykologi, pedagogik och svenska vid Folkskoleseminariet i Stockholm och avgick 1924. Hon skapade bl. a. sistnämnda seminariums bibliotek och var själv mycket beläst och mångsidig i sina kunskaper. Som lärarinna blev hon högt uppskattad. Hennes bror Ludvig Magnus E. (f. 1866, d. 1936) var borgmästare i Eksjö. En annan son till prosten Magnus E., bruksförvaltaren Carl Adolph E., var fader till bl. a. bandirektören David Magnus E. (f. 1843, d. 1899).

I sitt tredje gifte med Brita Christina Hvalström hade lektor Eric E. sonen Gabriel E. (f. 1767, d. 1806), protokollssekreterare i Inrikes civilexpeditionen 1786, kanslerssekreterare för Uppsala univ. från 1795 och från 1803 förste expeditionssekreterare i Inrikes civilexpeditionen. Han är särskilt känd som skicklig översättare av Kotzebues då så populära dramatiska arbeten. I Uppsala univ.-bibliotek finnas talrika brev från honom, bl. a. till C. D. Hierta (34 st., 1801–05, sign. G. 103) och C. P. Thunberg (29 st., 1795–1805; G. 300 h); några brev från E. till P. F. Aurivillius finnas i Vetenskapsakademien. G. E. var fader till hovpredikanten, pedagogen och riksdagsmannen Axel E. (se nedan; om hans barn se s. 674). Denna släkt E. torde vara utdöd; bidrag till dess historia finnas i Axel E:s i art. nedan nämnda samlingar i Uppsala univ.-bibliotek.

Författare

Källor och litteratur

Källor: Biographiea, RA. – Lektoren vid Garlstads gymnasium d:r Erik Euréns dagbok åren 1722–1762, utg. av O. E. Nygren (Värmland förr och nu, 1927). – G. Anrep, Sv. slägtboken, 2 (1872–74); V. Fevrell & Rut Gavelin, Elisabet Mathilda Vilhelmina Eurén (1864–1939) (Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam, 1943, s. 247 ff.); Walborg Hedberg & Louise Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); J. Kleberg, Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630–1865 (1930); N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924); D. Löfberg, Det nationalekonomiska motivet i svensk pedagogik under 1700-talet (1949); O. Sjöström, Verni-lands nation i Lund 1682–1907 (1908); Svenska teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylander, 1–2 (1937); Sveriges apotekarhistoria, utg. av A. Levertin, C. F. Y. Schimmelpfennig & K. A. Ahlberg, 3 (1923—1925).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eurén, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15538, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15538
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eurén, släkt, urn:sbl:15538, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.