Evert Hindersson

Född:troligen på 1530-talet
Död:levde ännu 1615

Köpman, Godsägare, Underlagman


Band 14 (1953), sida 719.

Meriter

Evert Hindersson (Efuert Hindrichson), f. troligen på 1530-talet, levde ännu 12 juni 1615 (enligt Norlander, men utan belägg, ännu 1624). Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Torsåker Henricus Erici och en dotter till bonden Måns Gullesson. Jordägare i Holms by, Överlännäs sn (V. norrl.) 1559; köpte 1574 jord i Sånga sn, senare även i Överlännäs sn; namnes som landsköpman 1562; underlagman i Jämtland 1565—71; underlagman i Ångermanland troligen 1573—omkring 1598.

G., men hustruns namn ej känt.

Biografi

Som son till den driftige prosten Henricus i Torsåker, vilken drev handel ända uppe i Torneå, kom E. tidigt att tillhöra sin hemtrakts storbönder. År 1559 var han hemmansägare i Holms by, Överlännäs sn, på Ådalssluttningen och ägde redan då nära halva byn. År 1573 var E. ensam bonde i byn och utökade snart ytterligare sin jordbesittning genom köp i sin egen socken och den angränsande Sånga socken. Därigenom lade han grunden till det sammanhängande jordkomplex, som sedan skulle bli Holms säteri, ett av Norrlands största och bördigaste jordagods. Vid sidan av jordbruket var E. tidigt landsköpman liksom fadern, morfadern Måns Gullesson och morbrodern Clemet Månsson. E. gjorde affärer med fogden och sålde till honom skinn för hovets räkning. Han kombinerade sina handelsresor bl. a. till och från Stockholm med forsling av kronans gods, han sålde stora partier fisk och köpte salt i stället och han ägde del i fartyg, som transporterade knektar från Narva. Enligt längd för Älvsborgs lösen 1571 var E. en förmögen man (23 kor, 27 hästar och ett ansenligt silverförråd).

Den 15 dec. 1564 fick Johan Siggesson till Svartingstorp Erik XIV:s brev på lagmansdömet i det av svenskarna s. å. ockuperade Jämtland. Att till ställföreträdare och underlaginan skulle utses någon från det angränsande Ångermanland var naturligt, och E. var säkerligen som tillhörande storbondeskiktet väl bekant i den några mil från Holm belägna kungsgården i Bjärtrå. E. tillträdde troligen sin tjänst 1565 och kvarstod sannolikt till dess Jämtland restituerades sommaren 1571. Han uppger själv (i brev 8 mars 1579 till Hogenskild Bielke), att han i sex år var domare i fiendelandet Jämtland och att han där blivit »fånged och antasted». Genom saköreslängdernas uppgifter kan man följa hans tingsresor i landskapet men utöver dessa längder och några enstaka kvittenser vet man intet om hans Jämtlandstid. I början av 1570-talet blev E. i stället underlagman i Ångermanland, från 1577 med Hogenskild Bielke som sin lagman. Enligt egen utsago (brevet 8 mars 1579) förde E. dombok, vilken dock ej är bevarad. I brevet till herr Hogenskild utber sig E. att liksom sina ämbetsbröder få befrielse från skatt. År 1582 (24 jan.) fick han också öppet brev på hemmanet Holm skattefritt. E:s domarverksamhet kan följas genom saköreslängder och synebrev.

Förutom tingsresorna i landskapet två gånger årligen på ungefär en månad vardera gången betroddes E. med åtskilliga uppdrag av överheten. År 1579 (17 juni) fick han tillsammans med fogden Hans Andersson, med vilken han synes ha samarbetat väl, order att mönstra och avlöna knektar, som skulle till Finland och Livland. Jämte fogden fick han 1583 (2 juli) uppbära klander av Johan III, därför att gästgivarskjutsarnas börda vid genomtågen ej utjämnats mellan socknarna. Med den nyanlagda staden Härnösand, efterföljare till de ångermanländska landsköpmännen, till vilka E. ju själv hörde, fick han en del att göra. Dels erhöll han 1585 (10 juni) och 1589 (1 maj) i uppdrag tillse, att bönderna på Härnön fingo ersättning för den jord de mist vid stadens anläggning, dels fungerade han som domare, innan stadens egen jurisdiktion trätt i verksamhet, och undertecknade jan. 1595 stadens saköresregister. Med ålderns rätt och kanske delvis med anledning av en del klander från en annan storbonde i trakten nedlade E. i slutet av 1590-talet sitt lagmansämbete. År 1598 namnes hans son Samson som hans efterträdare.

Två av hans söner voro präster. Flera av hans ättlingar kallade sig Zynth. En dotterdotter blev i sitt gifte med kamreraren Jöns Eriksson moder till Erik Dahlbergh.

Författare

Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Riksregistraturet, Hogenskild Bielkes samling, vol. 2 (brev från E.), Städernas besvär: Stockholm, RA; Landskapshandlingar: Ångermanland 1558—1613, Älvsborgs lösen 1571: Ångermanland, Älvsborgs lösen 1613: Norrland, KA. — Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer, 3:2 (1939), s. 677, 682; G. Thulin, Redogörelse för de ecklesiastika boställena, 2. Västernorrlands län (1906), s. XXVII, 227. —- J. Bromé, Jämtlands och Härjedalens historia, 2, 1537—1645 (1945) ; G. Bucht, Härnösands historia, 1 (1935) ; L. Bygden, Hernösands stifts herdaminne, 4 (1926—28) ; J. Konow, Fältmarskalken greve Erik Dahlberghs stamträd på mödernet (Samf. S:t Eriks årsbok 1917) ; J. Nordlander, Om uuderlagmanuen Evert Hindersson (Jämt- lands läns fornminnesfören: s tidskr., 5:2, 1911) ; dens., TJnderlagmannen Evert Hindersson på Holms gård, hans släkt och grannar (Norrländska saml, h 17 1943) ; N. H. Qvist, Ådalen, 1—2 (1943—46) ; S. Söderhielm, Stormors i Dalom möderne (Släkt och hävd, Nr 2—3, 1952). — Meddel. av läroverksadjunkten Birgit Ericsson, Stockholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Evert Hindersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15573
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Evert Hindersson, urn:sbl:15573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se