Fahlbeck, släkt



Band 14 (1953), sida 780.

Biografi

Fahlbeck, släkt. Många från Falun härstammande släkter ha upptagit familjenamn med förleden Fahl-, däribland denna. Den stammar från bergsmannen i Falun Hans Ersson, som kallade sig Fahlbeck och nämnes med detta namn första gången 1715. Namnets och släktens historia äro utredda i en ingående undersökning av Holger Rosman, »Anteckningar rörande slägten Fahlbeck» (handskr., hos prof. E. Fahlbeck, Lund), som emellertid sedan vidlyftigt och värdefullt kompletterats och korrigerats av professorerna Pontus och Erik Fahlbeck. Sådan den nu föreligger, är den grundad på vidsträckt arkivaliskt material ur Riksarkivet, Kammararkivet och lokala arkiv (kyrkoböcker, skattelängder, bouppteckningar, familje-arkivalier, m. m.); endast några korta utdrag äro förut tryckta i C. Sjöström, Göteborgs nation och Elgenstiernas släktkalender. Härtill komma släktsamlingar med utdrag ur eller avskrifter av kyrkoboksmaterial, bouppteckningar, m. m., gjorda av prof. E. F:s bror fil. kand. Hans Fahlbeck, Stockholm.

Av arkivalier i Falun (Gruvrättsprotokoll: smältetingsprotokoll 11 mars 1697, s. 6) framgår, att där 1697 fanns en bergsman Anders Fahlbeck, som var ensam ägare till Vikhyttan, en ugn bland Faluhyttorna. Om eller hur denne var släkt med de i den Rosman-Fahlbeckska utredningen nämnda personerna med patronymikon Ersson är ej klarlagt. Sistnämnda utredning anger nämligen bland Hans Erssons samtida vissa eventuella fränder (syskon) med fadersnamnet Ersson, resp. Ersdotter: släktskapen kan dock ej exakt visas. Sålunda funnos: a) timmerkarlen Erik Ersson (d. 1696) i Falun, far till avräkningsskrivaren Nils F. (d. 1763) där, som hade barn; b) gruvarbetaren Carl Ersson, som hade tre döttrar samt sonen Erik F. (d. 1789), fabrikör i Stockholm; c) Brita Ersdotter, g. 1) m. en Jonas, 2) m. bergsmannen Anders Andersson. Hon hade i första giftet en son Jonas Jonasson F. (d. mellan 1738 och 1742), vilkens son Erik F. bodde i Stockholm 1742, samt i andra giftet sönerna Erik F., murmästare i Västerås, Anders Andersson F., tunnbindare i Göteborg (burskap där 8 aug. 1732) samt en Johan Andersson F. (var död 1742). Vid 1740-talets början namnes i Falun en hantverkaränka Elisabeth F. som pietist (Linderholm, s. 315); hon torde vara identisk med en dotter till den nämnde Carl Ersson och blev sedan omgift Westberg.

Den först nämnde stamfadern för den från Dalarna stammande, sedan i flera generationer kända värmländska brukspatronssläkten, var bergsmannen Hans Ersson F., som hade två söner, av vilka den yngre, Henrik F. (f. 1715 i Kristinehamn), blev student i Uppsala 1737 men synes ha dött ung. Hans äldre bror Erik F. (f. 3 okt. 1703 i Falun, d. 4 juli 1782 å Kalhyttan, Färnebo sn, vid Filipstad blev bergsfogde i Värmland 1731, i Kronobergs län 1765 (genom tjänstebyte, som icke föranledde någon flyttning; fullmakt 1766) samt erhöll avsked 1766 med bergskamrerares titel. Han äktade 1735 Maria Elisabeth Holmstedt (f. 1717, d. 1773), dotter av brukspatron Anders Olofsson Holmstedt, Filipstad, i hans första gifte med Margareta Maria Montin. Huvudsakligen genom detta rika gifte blev Erik F. även brukspatron och förvärvade stora egendomar. Han ägde sålunda (enl. bouppt., Färnebo härads arkiv, hösttinget 1782) del i Kalhyttans egendom med Storbrohytte masugn jämte Mögsjö och Hektorshyttan (Färnebo härad), en fjärdepart i Falu gruva, vartill kommo hans andelar i Ransäters bruk. Han blev redan i slutet av 1740-talet delägare i Ransäters bruks övre hammare (1748 års hammarskattelängd, enl. N. Staf). Efter 1758 förvärvade han av Samuel Troilis arvingar mellanhammaren i Ransäter. Erik F. och makan hade sju barn, bl. a. döttrarna Anna Carolina F. (d. 1774), g. m. bergsfogden Sven Gumælius, och Maria Elisabeth F. (d. 1801 i Filipstad), g. m. brukspatron Jonas Låstbom, samt sönerna Anders och Erik F. Den yngre av dessa, Erik F. (f. 13 april 1755 i Filipstad, d. 5 dec. 1787 där), blev student i Uppsala 1768. Han var brukspatron och ägde, jämte brodern (se nedan), del i Kalhyttan, m. m., och dog ogift.

Släkten fortlever genom E. F:s (d 1787) bror Anders F. (f. 5 juli 1747 i Filipstad, d. 6 okt. 1809 å Kalhyttan). Han blev student i Uppsala 1760, auskultant i Bergskollegium 1765 och var bergsfogde i Värmland 1779–86. Mest är han känd som framstående brukspatron. Han ägde vid sin död en stor del av Kalhyttan, hälften av Mögsjö- och Hektorshyttan med gruvdelar i Persbergsfältet (Färnebo sn) och Nordmarksfältet (Nordmarks sn), allt eller det mesta tydligen arv (jfr fadern ovan), liksom hela Ransäters bruks mellanhammare (med underlydande hemman och skog 1810 värderad till 20 500 rdr specie) och fjärdepart i Falu gruva. Därutöver ägde Anders F. del i Jonsbols stångjärnsbruk (Visnums sn) samt Kilsby säteri (Kils sn), allt enligt bouppteckningen 1810 (Färnebo härads arkiv, vårtinget nämnda år). Vidare ägde han del i egendom i Filipstad, vilken jämte ovan nämnda andelar i Jonsbol och Kilsby tillförts A. F. i samband med hans gifte (jfr nedan). Anders F. har efterlämnat en längre, versifierad dagbok 1793–94 med skildringar ur brukslivet i Filipstad, anteckningar från ett par årtionden om bruksproduktionen, ävensom dagboks- och väderleksanteckningar intill sin död 1809 (orig. hos prof. E. Fahlbeck, Lund, som även äger två ståtliga pastellporträtt av bröderna brukspatronerna Anders och Erik F. och A. F:s fru). År 1778 äktade Anders F. i Filipstad Maria Lundgren (f. 1755, d. 1833 å Jonsbols västra bruk), dotter av den rike brukspatronen Johan Lundgren (d. 1794 i Filipstad) och Elisabeth Bjuggren samt omgift 1811 med biskopen i Karlstad O. Bjurbäck. Brukspatron Anders F. ligger begraven å Ransäters kyrkogård i särskilt uppbyggd gravkammare.

Anders F. och Maria Lundgren hade sex barn, därav tre söner. Den yngste, Johan (Jan) F. (f. 1786, d. 15 febr. 1814 på Kalhyttan), blev student i Lund 1806 och i Uppsala 1807. Han ingick i Kammarrätten och 1808 i Krigskollegium, där han blev kanslist 1809 men tog avsked 1810 och återvände till Värmland, där han blev brukspatron (jfr nedan). Han dog emellertid efter ett par år, ogift.

Av denne Johan F:s bröder var den äldste Erik Johan F. (f. 12 mars 1781 i Filipstad, d. 26 jan. 1823 där), som blev student i Lund 1799 och tog juridisk examen 31 maj 1802. Han inskrevs i Göta hovrätt sept. s. å., i Justitierevisionsexpeditionen 1805 och blev sistnämnda år även vice häradshövding. Han övertog vid faderns död 1809 bl. a. Ransäters bruks mellanhammare. Erik J. F. och hans bror Johan F. ville flytta mellanhammarens ena härd, i syfte att bättre utnyttja den hammaren tillhöriga skogen, vilket Bergskollegium beviljade 12 maj 1811. Då övriga bruksägare i Ransäter (B. G. och J. G. Geijer, m. fl.) protesterade, utbröt en strid, vilken gick till K. M:t, som emellertid godkände Bergskollegii resolution. Någon flyttning blev likväl ej av, vilket troligen stod i samband med Johan F:s plötsliga död 1814 (akter i Filipstads bergmästarearkiv, vol. Ransätersverken); saken är behandlad i stadsarkivarien N. Stafs manuskript »Ur Ransäters hammarverks historia». E. J. F. sålde nu 1814 Ransäters mellanhammare till P. A. Hülphers (den köptes 1819 av brukspatron Daniel Lalin). Vice häradshövding Erik J. F. blev sedan handlande i Filipstad, där han ägde hus. Han gifte sig 1811 med Anna Gustafva Ek, dotter av possessionaten Carl Johan Ek och brukspatronsdottern Catharina Elisabeth Allström. Makarna E. J. F. äro begravda på Filipstads nya kyrkogård.

Under Erik J. F:s tid smälte familjeförmögenheten starkt ihop och hans ende son Anders Johan F. (f. 1817, d. 1902) uppväxte, jämte tre systrar, i rätt knappa omständigheter. Duglig och energisk blev han emellertid en framgångsrik godsägare, som 1840—52 ägde Träfors bruk i Ölme sn (Värml.), där han även etablerade en lägre lantbruksskola, den första i sitt slag i länet. Skolan drevs av A. J. F. till 1851, då den överläts på en svåger och flyttades. Under 1860-talets jordbrukskriser blev A. J. F. allvarligt lidande, bl. a. på grund av felslagna egendomsaffärer. Även hans barn, t. ex. den sedan så bekante statsvetenskapsmannen, professor Pontus Erland F. (F. 2), fingo därför från ekonomisk synpunkt börja på nytt. I sitt gifte med Anna Charlotta Carlsson (dotter av kassören i Göteborg Anders Carlsson och Christina Maria Rudberg) hade Anders J. F. utom P. E. F. sonen Hans Erik F. (F. 1), känd skådespelare, två söner som emigrerade 1867–68 till U. S. A. och dogo unga 1869, den ene där, den andre på återresa, samt tre döttrar. En son till professor Pontus E. F. är statsvetenskapsmannen och juristen professor Felix Erik Erlandsson F. (f. 1893), Lund, som utövat ett omfattande vetenskapligt författarskap (se Lunds univ:s matrikel 1949–50), liksom han tidigare samtidigt verkat som affärsman i Stockholm (Handöls täljstensindustri) och kommunalman i Djursholm. Professor Erik F. äger vad som finns kvar av brukspatronerna F:s arkiv samt större delen av sin fader prof. Pontus E. F:s arkiv. Syskon till prof. Erik F. äro Märta Maria (Mary) Sofia F. (f. 1897, d. 1968[1]), g. 1920 m. professor Curt H. J. Weibull, Göteborg, samt fil. kand. Hans Reinhold Erlandsson F. (f. 1899, d. 1955[2]); om dennes släktsamlingar se ovan s. 780 f.

Brukspatron Anders F:s (d. 1809) andre son (vice häradshövding E. J. F:s bror) Anders F. (f. 1784, d. 1841) blev 1808 löjtnant vid Östgöta lantvärnsbrigad (Skjöldebrand, 3, s. 252 f.) av frivilliga deltagare i kriget i Finland och sedan brukspatron i Värmland. Han var lika litet som brodern E. J. F. någon ekonom — Kalhyttans egendom gick omkr. 1820 från släkten. Anders F. var gift med sin svägerskas syster (född Ek), föräldrar till Olof F. (f. 1814, d. 1884), bruksförvaltare och gruvägare. Av dennes barn levde till mogen ålder endast två döttrar. Olof F. hade emellertid en fosterson Carl Nilsson, som erhöll namnet Fahlbeck (f. 1853, d. 1910), bruksägare å Sunnansjö bruk, Grangärde. Son till denne är e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Karl Gillis Axel F. (f. 1896, d. 1976[3]), Kopparberg.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Falu stads arkiv, Falun; H. Rosmans av P. E. Fahlbeck och E. Fahlbeck kompletterade genealogi över släkten F., fil. kand. Hans Fahlbeeks saml. samt stadsarkivarien N. Stafs manuskript om Ransäter (se texten ovan s. 781, 783). —¦ Förteckning över studenter, som före 1813 vid Lunds universitet avlagt de i kungl. förordningen den 10 mars 1749 angivna akademiska kunskapsproven för inträde i rättegångsverken, utg. av J. E. Almquist (1939) ; Göteborgs stads borgarelängd 1621—1864, utg. av E. Långström (1926), s. 81; HA:s handl., 2 (1791), s. 611 ff.; Landshövdingeberättelser, Värmlands län, 1848—55. — J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637—-1857 (1909) ; Theofil Andersson, Värmlands kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903) ; Agnes Geijer & Bergliot af Geijerstam, Geijersgården i Ransäter, vägledning, 2:a uppl. (1952), s. 7 f.; J. Kleberg, Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630—1865 (1930) ; A. Lignell, Själfbiografiska anteckningar (Gamla studentminnen från Lund, utg. av E. Wrangel, 1918), s. 127; E. Linderholm, ¦Sven Rosén och hans insats i frihetstidens radikala pietism (1911), s. 315; C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669—1906 (1907) ; dens., Vermlands nation i Lund 1682—1907 (1908) ; A. F. Skjöldebrand, Memoarer, utg. av H. Schiick, 3 (1904), s. 252 f.; Sv. släktkalendern, utg. av G. Elgenstierna, 12, 1938. — Meddel. av urofessor Erik Fahlbeck, fil. kand. Hans Fahlbeck och stadsarkivarien Nils Stat.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt2017-01-04
2. Dödsår tillagt2017-01-04
3. Dödsår tillagt2017-01-04

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fahlbeck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15612, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-03-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15612
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fahlbeck, släkt, urn:sbl:15612, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2021-03-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se