Creutz, släkt



Band 09 (1931), sida 83.

Biografi

Creutz, gammal finsksvensk adelssläkt, som utgått ur det tämligen, talrika, till sitt ursprung. och sin sociala struktur föga kända östnyländska medeltidsfrälsets led. Det har stundom antagits, att de under medeltiden nära varandra bosatta ätterna Creutz och Poitz på svärdssidan skulle hava utgått från en och samma stam, men denna hypotes, som grundar sig på likheten i deras sköldemärken — ett andreaskors omgivet av fyra stjärnor —, kan icke dokumentariskt styrkas; i varje fall var minnet av en gemensam härstamning fullständigt utplånat redan år 1618, då de båda ätternas huvudmän tvistade inbördes om bättre rätt att föra andreaskorset i vapenskölden. Däremot är det ej osannolikt, att såväl släkten Creutz som släkten Poitz genom arv på kvinnolinjen kommit i besittning av den urgamla släkten Teets frälsemärke, en företeelse som ju ingalunda saknar motstycken på annat håll. Joh. Peringskiöld nämner såsom stamfader för ätten C. en viss Markus Smed i Sarvlaks by i Pernå socken i Nyland. Ifall vitsord kan skänkas denna i och för sig något misstänkta uppgift, representeras det följande släktledet av Lars Markusson, i andra, mer trovärdiga källor kallad Lars Mattsson, vilken levde ännu omkring 1490 och vid mitten av 1400-talet säges hava förvärvat frälse på jord i Sarvlaks, som blev den ena av ättens båda huvudgårdar. Under det följande århundradet företer ättens historia en jämförelsevis snabbt stigande kurva: dess huvudmän avrundade och mångdubblade sitt jordinnehav genom inlösen av samarva, genom köp och byten och tryggade därigenom sin sociala ställning. Samtidigt därmed ryckte de in på administrativa poster utanför den egentliga hembygden. Lars Mattssons son Knut Larsson (d. 1540) verkade såsom fogde i Sääksmäki härad i Tavastland, och dennes sonson Mårten Mattsson, kallad lille Mårten, (d. 1574), tjänade såsom skeppshövitsman 1561 och var senare i slottsloven på Tavastehus samt erhöll K. bekräftelse på ättens adelskap och sköldemärke 2 aug. 1569. Under Johan III: s långvariga ryska krig med dess starka förbrukning av dugligt folk på allehanda befälsposter i sydöstra Finland och i de baltiska provinserna vunno flera medlemmar av dittills rätt obemärkta frälsesläkter ett visst inflytande. Mårten Mattssons son Lars Mårtensson (d. 1599) deltog i 1580- och 1590-talens fejder, förde i juli 1593 befälet över den flotta, som avhämtade Sigismund från Danzig, och utsågs slutligen vid tiden för den stora kraftmätningen mellan hertig Karl och Sigismunds finska anhängare till befallningsman på Viborg. Slottet föll som bekant utan egentlig strid i hertigens hand i slutet av sept. 1599. Några dagar senare föll Lars Mårtenssons huvud för bödelsyxan; Sarvlaks, som enligt en samtida rannsakningslängd skövlats så grundligt av de förbitågande trupperna, att t. o. m. husen, dörrarna och skorstenarna huggits sönder, förklarades förbrutet till kronan. Lars Mårtenssons son Erengisle (Ernst) Larsson (d. 1635), vilken begynte använda släktnamnet Creutz, undertecknade den finska adelns trohetsförsäkran till hertig Karl 1602 och återvann sitt fädernegods, blev överste för Tavastehus infanteriregemente 1625, ståthållare i Dorpat 1627 samt landshövding i Norrland, Öster- och Västerbotten 1631. Han introducerades på riddarhuset 1625 och erhöll samma år i förläning Kasseritz hov i Rauge socken i Lifland; med sin hustru, hauptmannen Hans von Vegesacks änka Katarina Hess von Wichdorff erhöll han Kuuskoski eller Malma, nu Malmgård i Pernå socken, som alltfort är i hans ättlingars ägo. Med hans söner, riksråden Lorentz C. d. ä. och Ernest Johann C. d. ä. (se nedan 1 och 2), vilka båda erhöllo friherrlig värdighet 5 juni 1654, inträdde ätten i sin egentliga storhetstid. A) Med Lorentz C. d. ä:s söner Lorentz d. y., Johan och Carl Gustaf C. delade sig hans ättegren i tre grenar, a) Landshövdingen friherre Lorentz C. d. y. (se nedan 3) var stamfader till den äldsta grenen, som alltjämt fortlever såväl i Sverige som i Holland. Belgien och Förenta staterna. Bland dess talrika medlemmar märkes Lorentz C. d. y:s sonson envoyéen friherre Carl Johan C: (se nedan 7) b) Den andra släktgrenen grundades av riksrådet och presidenten Johan C. (se nedan 4), vilken upphöjdes till greve 31 dec. 1719. Hans ättegren fortlever både i Finland och i Sverige. En son till honom var landshövdingen i Österbotten greve Gustaf C. (f. 1683, d. 1746), vilken år 1743 var ordförande i den av ständerna tillsatta deputationen för de finska ärendenas reglering och sedermera efter fredsslutet nitiskt verkade för förbättrandet av förhållandena i sitt under krigsåren svårt härjade län; till följd av bestämmelserna i fredstraktaten av år 1743 förlorade han det stora godskomplexet Sippola norr om Fredrikshamn, jämte stamgodsen Sarvlaks och Malmgård den sista resten av de väldiga jordområden, som ättens medlemmar besuttit i Finland före Karl XI: s reduktion. Hans yngre broder majoren greve Carl C. (f. 1685, d. 1740) slog sig efter att ha tillbragt tolv år i rysk fångenskap ned på landet som jordbrukare och förvärvade 1728 från den äldre grenen Malmgård, som sedan förblivit i hans efterkommandes ägo. I Ryssland hade han gripits av den bland de svenska krigsfångarna spridda pietismen och ivrigt arbetat för sina landsmäns och ortsbefolkningens höjande i religiöst, moraliskt och kulturellt avseende. Denna verksamhet fortsatte han även efter återkomsten till Finland. Hans hem på Malmgård blev en stödjepunkt för den pietistiska rörelsen, som efter freden i Nystad fann stark spridning i södra Finland, ej minst bland adelsfamiljerna i östra Nyland. Son till greve Carl C. var kanslipresidenten greve Gustav Philip C. (se nedan 8). En kusin till denne, greve Lorentz Vilhelm C. (f. 1728, d. 1787) bidrog såsom ung löjtnant vid gardet till upptäckandet av hovets revolutionsplaner 1756 och belönades till tack därför med en överstefullmakt. Av den grevliga ättegrenens senare medlemmar bör nämnas landshövdingen Gustaf C: z' ättling i femte led, historikern och politikern greve Carl Magnus C. (f. 1821, d. 1893), under pseudonymen Maunu Malmanen känd såsom författare av ett par förtjänstfulla avhandlingar om Anjalaförbundet och om Nådendals kloster; under de konstitutionella idéernas vårbrytningstid i Finland på 1850- och 1860-talet gjorde han sig känd såsom en av de liberala strömningarnas främste representanter. Hans son, godsägaren greve Gustaf Filip C. (f. 1855, d. 1914), blev ett av de första offren för Bobrikovs utvisningsdekret år 1903. c) Den tredje släktgrenen, Täckhammarsgrenen, stiftades av generalen friherre Carl Gustaf C. (se nedan 5) men utdog med hans dotter Hedvig Eleonora C. (f. 1698, d. 1777). B) Presidenten friherre Ernest Johann C. d. ä:s ättegren utslocknade redan med hans son, riksrådet Ernst Johan C. d. y. (se nedan 6), vilken 14 juni 1731 upphöjdes i grevligt stånd men icke tog introduktion på riddarhuset.

Författare

Ragnar Rosén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: R. Häusens och Jully Ramsays genealogiska samlingar, Finlands statsarkiv. —¦ V. M. von Born, Beskrifning och historia om Sarvlaks egendom i Pernå socken (1898); G. Elgenstierna, Den introducerade sv. adelns ättartavlor, 2 (1926); J. Hedengren, Malmgård egendom i Pernå socken (1898); Kansallinen elämäkerrasto, 1 (1927); Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909—16). ¦— Se i övrigt, ang. greve Carl C. (1685—1740): M. Ruuth, Abraham Achrenius, 1—2 (1921—22); C. Fr. von Wreech, Wahrhafte umständliche Historie von denen schwedischen Gefangenen in Russland und Siberien (1725).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Creutz, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Rosén.), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15650
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Creutz, släkt, urn:sbl:15650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Rosén.), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se