Meriter

Cronander, Samuel, f. nov. 1719 (i Aringsås?, Skatelöv?), d. 10 apr. 1801 i Växjö. Föräldrar: bonden Arvid Jönsson ocb Märta Persdotter. Elev vid Växjö skola 10 dec. 1730 och vid Växjö gymnasium 1738; student i Lund 27 sept. 1742; disp. 8 apr. 1747 (Dissertatio juris ecclesiastici de legitima ministrorum ecclesiae vocatione; pres. D. Nehrman) och 5 maj 1748 (Dissertatio gradualis de jure nondum natorum; pres. J. Nelander); fil. magister 21 juni 1748. Amanuens vid Lunds universitetsbibliotek 9 apr. 1748; docent i fil. fakulteten 27 dec. 1748; talade på svensk vers å universitetets vägnar juli 1750 till firande av prins Fredrik Adolfs födelse och i nov. 1751 vid högtidlighållandet av Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas kröning; adjunkt i fil. fakulteten vid Lunds universitet 26 juni 1753; förordnad att förestå de teologiska stipendiaternas övningar 1757 och 1759; adjunkt i jur. fakulteten 24 jan. 1758; uppfördes på andra förslagsrummet till professor i ekonomien vid Lunds universitet 24 sept. 1758; tf. professor under professor J. H. Burmeisters frånvaro; v. borgmästare i Lund 1760; uppfördes på andra förslagsrummet till borgmästare i Lund 21 apr. 1761, på tredje förslagsrummet till akademisekreterare vid Lunds universitet genom K. brev 3 mars 1763 och på andra förslagsrummet till justitieborgmästare i Malmö 22 juli 1767; lektor vid Växjö gymnasium 21 nov. 1770 i ämnet grekiska enligt domkapitlets beslut 23 nov. 1770 (upphävt av K. M:t 11 apr. 1771); uppfördes på tredje förslagsrummet till professor i latinsk vältalighet och poesi vid Lunds universitet 13 mars 1771; eloquentiae et poeseos lector vid Växjö gymnasium 23 apr. 1771; erhöll av riksens ständers justitiedeputation löfte om prebendepastorat 6 juli 1772; avlade prästexamen 8 febr. 1772; prästvigd i Växjö 25 febr. 1772; talade på riddarhussalen i Stockholm 4 juni 1772 med anledning av Gustav III:s och Sofia Magdalenas kröning; sökte Tolgs pastorat 1772; andre teol. lektor vid Växjö gymnasium 1773 samt kyrkoherde i Öjaby och Härlövs församlingars pastorat 25 okt. 1773; uppförd på andra förslagsrummet till domprost i Växjö 17 juli 1774; förste teol. lektor 26 aug. 1775 men bibehöll efter enskild överenskommelse sitt gamla prebendepastorat; kontraktsprost i Norrvidinge kontrakt 1776; preses vid prästmötet 13—14 okt. 1778; kontraktsprost i Allbo kontrakt 1779; erhöll domkapitlets uppdrag att utarbeta ny psalmbok 1779; sökte Skatelövs pastorat 1779; uppförd på andra förslagsrummet till biskop i Växjö 5 sept. 1787; domprost därstädes med Nöbbele och Torsås församlingars pastorat som prebende 28 apr. 1789; kontraktsprost i Kinnevalds kontrakt 1789; uppförd på andra förslagsrummet till biskop i Växjö 27 aug. 1800. Jur. doktor vid jubelfesten i Lund 27 juni 1768; teol. doktor vid jubelfesten i Uppsala 6 juni 1793; LNO 1800.

Gift 7 mars 1775 med Katarina Maria Apiarie, f. 20 mars 1754, d. 5 okt. 1810, dotter till apotekaren Fredrik Vilhelm Apiarie i Växjö och 1804 omgift med häradshövdingen, lagmannen Johan Bergencreutz.

Biografi

C. var utgången från ett fattigt småländskt bondhem. Men på mödernet tillhörde han den berömda prästsläkten Wiesel, och att döma av en tillägnan i C:s första disputation synes prosten Samuel Wiesel, Samuel Ödmanns morfar, ha framträtt som C:s välgörare och möjliggjort hans studier. Dessa bedrev C. med stor grundlighet och ansågs redan tidigt som en lärd polyhistor. Med tiden erhöll han också doktorsvärdigheten inom tre fakulteter. Det vittnar även om hans anseende, att han vid flera officiella högtidligheter erhöll uppdraget att hålla högtidstalet. Särskilt det »lovtal», som han höll vid Gustav III:s och hans drottnings kröning år 1772, vittnar om en icke föraktlig poetisk begåvning. Det överträffar både i fråga om innehåll och form de många andra kväden, som vid samma tillfälle producerades ute i landet. P. Wieselgren förmedlar (i Biografiskt lexikon) en muntlig tradition, att C. ävenledes gjort sig känd för stor kvickhet och slagfärdighet. Å andra sidan fick han rykte om sig att vara särdeles knepig och slug, vilket torde ha uppkommit därigenom, att han under lundatiden måste livnära sig genom advokatverksamhet och i denna egenskap vann ett par mycket omtalade processer.

Trots de ovan nämnda förtjänsterna hade C. en sällsynt otur i befordringshänseende. Utan att vinna befordran nådde han två gånger förslag till professur i Lund, till borgmästartjänster och till biskopsbefattningen i Växjö och innehade därjämte förslag till akademisekreterare och domprost. Då den akademiska banan syntes vara stängd för honom, återvände han år 1771 till hembygden som lektor vid Växjö gymnasium. Vid sjuttio års ålder avancerade han slutligen till domprost i stiftsstaden. Enligt vad det samtida skvallret visste berätta, skall det ha varit biskop Olof Wallquist, som utverkat denna utnämning »såsom någon slags reconnaissance» för C:s uppträdande vid Wallquists befordran till domprost och biskop (S. Heurlin till J. K. Stricker 9 jan. 1788).

Som skolman torde C. icke ha utövat något större inflytande, även om han visade sitt intresse för skolan och den lärda bildningen genom att instifta ett premium och testamentera sin rikhaltiga boksamling till gymnasiebiblioteket. Däremot kom han på grund av omständigheterna att spela en viss roll i Växjö domkapitel. Särskilt var detta fallet under 1780-talet. Biskop O. Osander var nämligen gammal och orkeslös, och även domprosten J. Rogberg var försvagad av sjukdom. Därtill kom, att det rådde en stark animositet mellan dessa båda prelater. C. slöt sig till biskopen och blev den ledande själen i kapitlet i många fall. Under Osanders sista levnadsår förrättades t. o. m. prästvigningarna reellt av C. Biskopen deltog aktivt endast vid handpåläggningen. Efter Wallquists inträde i domkapitlet år 1787 förminskades C:s inflytande väsentligt. Som den kraftkarl Wallquist var blev han snart den allenabestämmande i alla frågor. C. skall enligt Wallquists egna uttalanden (i självbiografien) i början ha sökt motarbeta honom. Men han synes snart nog (såsom det framgår av hans brev till J. K. Stricker 10 nov. 1789) ha böjt sig för den viljekraftige biskopen.

Som vetenskaplig författare var C., ehuru mångsidig, skäligen obetydlig. I skriften »Wägwisare til Norje» sökte han i satirens form bekämpa den tilltagande lyxen och »intala våra medelstånd någon sparsamhet» men rönte därvid mothugg av den kände politiske pamflettskrivaren Daniel Helsingius. För sin skrift om cirkelns kvadratur rönte han i yngre dagar mycken smälek men utgav den det oäktat i utvidgad form ett trettiotal år senare. Som teolog och kyrkoman intog C. en konservativ hållning. Han åtnjöt stort förtroende bland ämbetsbröderna i stiftet, varom de båda biskopsförslagen buro vittne, men han synes icke ha utövat något större andligt inflytande på dem.

Författare

Hilding Pleijel.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och synodalavhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 2 (1779) & 5 (1780). — b) övriga skrifter: Under-dånigst fägne-qwäde, då öfwer Hans Kongl. Höghets, prints Fredrich Adolphs .. . födelse, Kongl. Carolinska academiens undersåtliga glädie den 27 julii 1750 tolckade,s... Hwar till musiquen är upsatt af Friedrich Kraus. [Lund 1750.] 4: o 1 bl. — Tanckar öfwer hildar-leken wid Ferbelin den 26 och 28 septemb. 1758. Sthm 1758. 4: o 2 bl. (Anon.) — Oförgripelige tankar om giftomanna rätten och de brott, som deremot begås, samt huru allmänna säkerheten fordrar, at desse med hårdare straff beläggas, i synnerhet då mö ifrån fader eller moder lackad och bortförd warder. Sthm [1761]. 4: o 20 s. (Anon.) — Billiga påminnelser wid Oförgripeliga tankar om giftomanna rätten och de brott, som deremot begås. Sthm [1761]. 4: o 4 bl. (Anon.) —¦ Frögde-qwäde, då Hans Kongl. Höghet. . . prints Gustafs . . . Sweriges . . , kron-prints och arf-furstes , . . födelsedag högtidligen firades på Stockholms slott den 25 jan. 1762. Sthm [1762]. 4: o 4 bl. — Wägwisare til Norje, efter et nyligen igenfunnit, åtta hundra åra gammalt isländskt manuscript, resandom och wettgirigom til tjenst, framgifwit af Hodosopho Scytha. Sthm 1762. 15 s. (Pseud.) [Följdskrift: [D. Helsingius], Påminnelser wid skriften kallad Wägwisare til Norje, ... framgifwen af Pehr Grannsynt. Sthm 1762. 15 s.] — Förklaring öfwer Wäg-wisaren til Norje, hwaruti tillika meddelas swar uppå Pehr Grannsynts Påminnelser . . . angående swenska fabriquerna, synnerligen de i siden, jemte nyttiga reflexioner uti yppighets och sparsamhets-läran, framgifwen af Hodosophus Scytha. Sthm 1763. 44 s. (Pseud.) — Schediasma de quadratura circuli, ex circuli et quadrati natura, vocatis in subsidium primis, quas philosophia habet, principiis, . continuo ratiociniorum nexu geometrice derivata. Sthm 1763. 4: o 4 bl., 36 s., 1 pl. — Underdånigste lof- och frögde-qwäde, då then aller durch-leuchtigste konungs och herres, Adolph Friedrichs. . . födelse-fest firades af Carolinska lärosätet d. 14 maji 1765... Lund 1765. Fol. 2 bl. — Underdånigst lof-tal öfwer Deras Kongl. Maj :ters, ... konung Gustaf den III: s och. . . drottning Sophia Magdalenas höga ... kröning, hållet på stora riddar-hus-salen i Stockholm den 4 junii 1772. Sthm 1772. 4: o 23 s. — Quadratura circuli ex primis, quas geometria excoluit, rationis principiis deducta. Linköping 1797. 4: o 80, (1) s., 1 pl.

Källor och litteratur

Källor: K. M:ts resolution 20 aug. 1760 (just.-rev. registr.), underd. skrivelser från Malmöhus läns landshövding 21 jan. 1761, 7 maj 1761 och 12 aug. 1767, från Lunds universitetskansler 24 jan. 1763 och odat. (ink. 24 mars 1763) samt från Växjö domkapitel 29 aug. 1774, 5 sept. 1787, 20 okt. 1788 och 27 aug. 1800, utskottshandlingar 1771—72 n:o 43, allt i RA; brev till Schering Rosenhane d. y., UB (sign. G. 231b); brev från och om C. i J. C. Strickers brevsamling, KB. — Handl. rör. åkianismen, utg. af .N. Lindgren (Handl. rör. prestmötet i Växjö 1867), s. 196 o. följ.; Växjö skolas matrikel 1651—1751, utg. av L. Larsson (1921); Växjö gymnasiematrikel 1653—1808, utg. av dens. (1925). — C. O. Arcadius, J. Franzén & E. A. Zetterqvist, Växjö stifts herdaminne, 1 (1921—23); A. U. Isberg s:r, Bidrag till Malmö stads historia, 2b (1900), s. 76; N. J. V. Scheutz, Biogr. anteckningar om lektorer vid Wexiö läroverk från gymnasii stiftelse 1643 till närvarande tid, 1—2 (1878—80); G. Sommelius, Lexicon eruditorum Scanen-sium, 2 (1788); O. Wallquist, Själfbiogr. anteckningar, utg. af J. Helander (1900); [P. Wieselgren], Samuel Cronander (Biogr. lexikon, 3, 1875).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Cronander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Pleijel.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15667
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Cronander, urn:sbl:15667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Pleijel.), hämtad 2024-04-23.