A Werner Cronquist

Född:1846-06-22 – Malmö stad, Skåne län
Död:1910-11-22 – Danderyds församling, Stockholms län (i Stocksund)

Gymnasielärare, Kemist, Slöjdskolelärare


Band 09 (1931), sida 236.

Meriter

Cronquist, Albert Werner, f. 22 juni 1846 i Malmö, d. 22 nov. 1910 i Stocksund, Danderyds församling. Föräldrar: boktryckaren och litteratören Johannes Cronquist och Anna Kristina Lundgren. Elev vid Landskrona 1. elementarläroverk 31 jan. 1857—vt. 1860, vid Malmö tekniska elementarskola ht. 1860—15 juni 1863 och vid teknologiska institutet 5 sept. 1863—7 juni 1866; företog, företrädesvis med offentligt understöd eller i enskilt uppdrag, ett stort antal utrikes resor, bl. a. till världsutställningen i Paris 1867 och flera senare utställningar, som Vetenskapsakademiens bysantinska stipendiat till Danmark, Tyskland, Holland, Belgien och England apr.—dec. 1871 samt till petroleumfälten vid Kaspiska havet 1904. Ledamot av teknologföreningen T. I. (från 1887 Svenska teknologföreningen) 5 dec. 1863 samt var där bl. a. ordförande ht. 1868, vt. 1870—1873 och 1878—79 samt v. ordförande 1875—77; biblioteksbiträde vid teknologiska institutet 1864 —66 och 1867—68; biträde vid allmänna industriutställningen i Stockholm juni—dec. 1866 och vid världsutställningen i Paris 1867; kemist och amanuens vid Sveriges geologiska undersökning jan. 1867—30 mars 1871; assistent i kemi vid slöjdskolan i Stockholm 1867; lärare i kemi och varukännedom vid privatläroverket Lärokurs för medborgerlig bildning 1 dec. 1867—1 apr. 1868; konsulterande ingenjör och kemist i Stockholm från 1868; överlärare i varukännedom vid slöjdskolan i Stockholm 22 sept.—okt. 1868; justerare av brännvinsprovningsinstrument 6 okt. 1869; medlem av nämnden för utställningen i Moskva 1871; medarbetare i och tidvis ledamot av redaktionskommittén för Teknisk tidskrift 1872—90; uppsatte 1872 en kemisk-teknisk byrå i Stockholm och innehade densamma till 1884; lärare i kemi, mineralogi och geologi i lantmätérikursen 1872— 1908; överlärare i kemi vid Stockholms lyceum sept. 1873 —maj 1875; inhämtade på uppdrag av järnkontorets fullmäktige i Frankrike kännedom om Bouquefs metod för tillverkning av bränntorv 1874; kontrollant över eldfarliga oljor 27 dec. 1875 (förlängt 24 sept. 1885); ledamot av slakthuskommittén i Stockholm 1876—79; förste handelskemist i Stockholm 1 jan. 1877—1 nov. 1884; agrikulturkemist hos Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands läns hushållningssällskap 1877—83 (85); konsulterande ingenjör hos Kropps a.-b. från 1878; ledamot av Slöjdföreningens sprängämneskommitté 5 febr. 1879—4 maj 1880; verkställde för Södermanlands läns hushållningssällskap teknisk-ekonomisk undersökning av vissa råämnesförekomster 1879 —82; prisdomare vid industriutställningarna i Malmö 1881 och 1896, i Köpenhamn 1888 (dessutom ordförande i gruppen för kemisk industri), i Göteborg 1891, i Stockholm 1897, i Gävle 1901, i Hälsingborg 1903 och i Norrköping 1906; erhöll K. M:ts uppdrag att inspektera krutbruk och sprängämnesfabriker m. m. 12 maj 1882; ledamot av Publicistklubben 1883; initiativtagare till bildandet av Kemistsamfundet 1883; avgav på uppdrag av chefen för civildepartementet förslag till författning angående tillverkning, vård och försäljning av sprängämnen 1 maj 1883; kemist vid K. flottans mindepartement vid Stockholms station 15 mars 1883—1890 och vid K. flottan 1890—1901 samt utförde dessutom enligt särskilda uppdrag åtskilliga större undersökningar för flottan; lärare i sprängämneslära vid minskolan från 1 jan. 1884 samt tillika vid sjökrigshögskolan från 1898 till denna befattnings indragning 1904; utgav Svenska bryggareföreningens månadsblad 1886—87 (erhöll utgivningsbevis 19 apr. 1886); erhöll uppdrag att som sakkunnig deltaga i tullkommitténs arbeten 3 dec. 1889; ledamot av sprängämneskommittén 29 apr. 1892—1 sept. 1894 och av kommittén, angående eldfarliga vätskor 1893; erhöll professors titel 14 apr. 1893; ledamot av Publicistklubbens styrelse febr. 1894—febr. 1895 och febr. 1896—1898 (v. ordförande 1896—97, ordförande febr.— sept. 1898); inspektör för sprängämnestillverkningen 19 okt. 1894 samt tillika för explosiva, varor 19 nov. 1897; ledamot av kommittén angående förvaring av karbid och acetylen 25 sept. 1897— 3 apr. 1900; Sveriges ombud vid petroleumkongresserna i Liége 1905 och i Bukarest 1907; tf. yrkesinspektör under 1906 9 juni 1905; erhöll uppdrag av chefen för civildepartementet att verkställa utredning angående förvaring och transport av kiseljärn 20 sept. 1907; sakkunnig angående revision av förordningen rörande explosiva varor av 19 nov. 1897 m. m. 9 okt. 1908--febr. 1910. Erhöll medaljer från utställningarna i Stockholm 1866, Mariestad 1874, Malmö 1881 m. fl. samt från Uppsala läns och Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap, Polhemsmedaljen i guld av Ingeniörs-föreningen 1878, hedersgåva från Teknologföreningen 1881 samt diplom vid utställningen i Köpenhamn 1888; KorrespLÖS 1892; RNO 1897; LKrVA 1901; var dessutom ledamot av utländska lärda sällskap.

Gift 5 aug. 1873 med Elsa Matilda Hoffstedt, f. 27 okt. 1850, d. 9 mars 1902, dotter till bruksförvaltaren vid Svartnäs bruk Anders Vilhelm Hoffstedt.

Biografi

Vid den svenska kemiska industriens genombrott på 1870-talet hörde C. till de män, som ställde sig i dess tjänst som utredningsman och kontrollör. En mångfald detaljer av olika slag krävde nu en snabb handläggning. Tidigare hade behovet av analytiska undersökningar kunnat tillgodoses av apoteken, men dessa yoro icke vuxna de nya kraven. Den av C. 1872 i Stockholm inrättade kemisk-tekniska byrån fyllde sålunda ett verkligt behov icke blott genom sina arbetsprestationer utan även därigenom, att den kom att skänka den grundläggande utbildningen åt ett stort antal av vårt lands ledande kemister. Icke mindre än 43,000 analyser utfördes där under åren 1872—84, då C. var dess chef. Bland större uppdrag, som av C. utfördes, kunna nämnas upprättandet av förslag till svavelsyrefabrik för Kleva nickelverk 1872, undersökningar av sulfat på uppdrag av styrelsen för Lövholmens sodafabriks a.-b. 1874 och en utredning rörande Skånes stenkolsfyndigheter 1875—79; i stor utsträckning anlitades han också av den bekante industrimannen K. F. Liljewalch under decenniet 1872—82. Till C: s övriga arbeten av detta slag anslöt sig även en ganska omfattande konsulterande verksamhet för åtskilliga hushållningssällskåps räkning. För övrigt meddelade han även undervisning. Under 1880-talets förra hälft togs C. i anspråk för flottans räkning som kemist och lärare och drog sig då tillbaka från den konsulterande verksamheten i kemisk-tekniska byrån.

Trots den splittrade verksamhet, som följde med C: s mångskiftande löpande arbetsuppgifter, ägnade han särskilt intresse åt tre viktiga, ämnesgrupper, sprängämnen och eldfarliga oljor, torv och leror. Inom det förstnämnda området blev han vår erkänt främste fackman. Han anlitades också på detta gebit både för utredningar, inspektionsverksamhet och undervisning (sprängämneslära var hans ämne! vid de sjömilitära undervisningsanstalterna) samt utgav flera handböcker rörande sprängämnen och eldfarliga oljor. Som torventusiast och bränsletekniker lyckades C. lika litet som någon annan få till stånd en bärkraftig bränsleindustri av större omfattning i vårt land. Men han utförde under åren 1872— 76 och 1878—81 analyser och torvmarksinventeringar, som höra till de mest omfattande och gedigna utredningarna rörande den omstridda torvfrågan från förra århundradet. Betydelsefullast blevo C: s med Polhemsmedaljen belönade lerundersökningar. Han uppställde 1879 en för praktiskt bruk avsedd klassindelning av lerorna, vilken varit till stort gagn för den skånska lerindustriens utveckling. C: s systematik baserar sig på de eldfasta lerornas sintring och motståndskraft mot formförändringar vid upphettning. Man kan anse, att hans indelning är en föregångare till de sedermera uppställda s. k. Seger-klasserna. Genom dessa utökades C: s sex intervall till trettiofem, men vid en tidpunkt, då noggranna temperaturmätningar på detta område voro svårutförbara, ägde hans metodik onekligen förtjänsten av praktisk användbarhet. De riktlinjer, hän angivit, kunde därför, också i väsentliga stycken bli vägledande vid organiserandet av den skånska lervaruindustrien.

Icke minst betydelsefull blev C: s verksamhet inom föreningslivet. År 1883 bildades, väsentligen på hans initiativ, det nuvarande kemistsamfundet. I Teknologföreningen beklädde han under olika perioder ordförandeplatsen, och utan betänkande offrade han tid och krafter för föredrag inom föreningen och utredningar av växlande slag. I Teknisk tidskrift hörde han till de trägnaste medarbetarna, och även andra facktidskrifter och de dagliga tidningarna (Nya dagligt allehanda, Dagens nyheter, Norden och Stockholms-tidningen) riktade han gärna med inlägg i tekniska frågor. Hans insats för den svenska tekniska publiciteten har betecknats som banbrytande. Publicistklubben tillhörde han under många år. En verklig insats gjorde han också på utställnings väsendets område. Utmärkande drag hos. C. voro ett alltid levande intresse, kunskapsbegär, initiativförmåga och handlingskraft. Med energi och kraft i sin livsgärning förenade han ett vänsällt och godmodigt väsen. — C:s son Gustaf C. (f. 1878) är konsulterande ingenjör i Hälsingborg samt chef för Höganäs-Billesholms a.-b: s informationsavdelning. Fullföljande ett av faderns många uppslag har han på lerindustriernas område gjort en uppskattad insats;

Författare

Sv. Oden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om rening af maskinoljor (Ingeniörs-fören. förhandl., Arg. 4, 1869, s. 129—130). — Om bränntorf och dermed anställda eldningsförsök (ibid., Arg. 5, 1870, s. 72—74). — Torf-industrien i Sverige (Illustr. tekn. tidn., Arg. 1, 1871, s. 44—46). — Om feta oljor och deras undersökning (ibid., s. 86—87, 94—95, 101—102). — Öm kåks och kåksning. Utdrag af en reseberättelse. . . (Ingeniörs-fören. förhandl., Årg. 7, 1872, s. 89—104),. — Anteckningar om brännmaterialier. Utdrag ur en reseberättelse... (ibid., s. 104—110; även sep. tills, med föreg. under titel: Anteckningar om konstgjorda brännmaterialier. Sthm 1873. 56 s., 19 pl.). —- Om smörjmedel. Efter H. Schwarz, Ott m. fl. (Tekn. tidskr., Årg. 2,

1872, s. 121 — 123). — Om flytande lim (ibid., s. 147—148). — Om eldfarligheten hos i handeln förekommande fotogen (ibid., s. 218—219). — Färgämnen för träpolering (ibid., Årg. 3, 1873, s. 45). — Om eldning med torf å lokomotiv. Utdrag ur reseberättelse ... (ibid., s. 57—59, 83—85, pl. 6, 9; även sep. Sthm 1873. 15 s., 2 pl.). — Sugfärger för färgning af trä. (Prisbel. af Svenska slöjdföreningen 1873.) Sthm 1874. 4: o (2) s. ¦—• Om torf kulturen i Holland (LA Tidskr., 1874, s. 105—122, 163—180, pl. 1—4; även sep. Sthm 1874. 34 s., 4 pl.). — Verldsexpositionen i Wien

1873. Den kemiska industrien (Tekn. tidskr., Årg. 4, 1874, s. 4—7, 28— 31). — Öfversigt af torfindustriens närvarande ställning i Sverige (ibid., s. 179—183, 199—204; även utg. i dansk övers.). —¦ Jemförande undersökning af eldfasta leror från Stabbarps stenkolsschakt i Skåne (Geol. fören. förhandl., Bd 2, 1874—75, s. 59—70). — Ytterligare meddelande om leror och öfrig eldfast material från Stabbarps stenkolsgrufva i Skåne (ibid., s. 558—564). — Jemförande undersökningar af skånska eldfasta leror. 1—4 (Tekn. tidskr., Årg. 4, 1874, s. 65—68, 276—279; Årg. 5, 1875, s. 89—91. 258—259). —¦ Boquefs torf beredningsmetod. Reseberättelse... (Jern-kont. annaler, 1875, s. 155—166). — Om natriumsulfats användning i glasfabrikationen (Tekn. tidskr., Årg. 5, 1875, s. 234—235). — Undersökning af i handeln förekommande sminksorter (ibid., s. 274—275). — Om emalje-ring af jernkärl, afsedda för matlagning (ibid., Årg. 6, 1876, s. 41). — Apparat för profning af eldfarliga oljor (ibid., s. 63, pl. 7: fig. 14—16). — Undersökning af ett par för ånggenerering använda vatten (ibid., s. 163). — [Om blyhalten i förtennta kopparkärl m. m.] (Sv. läkare-sällsk. förhandl., 1876, s. 261—269) — Om falsk färgning af rödvin (Tekn. tidskr., Årg. 7, 1877, s. 42—44). — Om de eldfasta råämnena i Skånes kolförande formationer (Ingeniörs-fören. förhandl., Årg. 12, 1877, s. 158—196, 196 a—b, pl. 20; även sep. i serien Ur kemiskt-tekniska byråns verksamhet, N:o 2. Sthm 1878. 4: o 41 s., 2 pl.; även i tysk övers.; prisbel. med Polhemsmedaljen.). —- Den internationela utställningen för helsovård och räddningsväsende i Bruxelles 1876. Utdrag ur en reseberättelse (Tekn. tidskr., Årg. 7, 1877, s. 52—54, 73—74, 101—102, 125—126, pl. 7, 9). — Utdrag ur. . . reseberättelse, från internationella utställningen för räddningsväsende och helsovård i Bruxelles 1876 (Ingeniörs-fören. förhandl., Årg. 12, 1877, s. 215—225, pl. 23, 24: fig. 1—44). — [Några iakttagelser å födoämnen, hufvudsakligen gjorda vid utställningen i Bruxelles 1876] (Sv, läkare-sällsk. förhandl., 1877, s. 12—24). — Om grönfärgning af konserverade födoämnen (Tekn. tidskr., Årg. 7, 1877, s. 114—115). — Destillationsförsök med bränvin (ibid., s. 209—212). — Beskrifning öfver dr Racovitch's apparat att bestämma sprithaltiga dryckers styrka och näringsämnenas egenskaper med tillhjelp af kloroform (Hygiea, Bd 39, 1877, s. 225—239; ref.). — Några ord om värdefulla jordlager (Stockholms län hushålln.-sällsk. tidn., 1877, s. 120—123). — Om giftstadgan, förfalskning af födoämnen etc. (Tekn. tidskr, Årg. 8, 1878, s. 18—22). — Undersökningar af födoämnen och njutningsmedel samt kärl till deras förvaring, beredning och hand-hafvande (ibid., s. 41—43). — Undersökningar af murtegel (ibid, s. 57— 58). — Om undersökning af renadt bränvin (ibid, s. 114—118). — Om galvaniserad jernplåt (ibid, s. 276—277). — Bidrag till kännedomen om de svenska bräntorfsmossarne (LA Handl. o. tidskr, 1878, s. 230—255, 303 •—316; även sep. i serien Ur kemiskt-tekniska byråns verksamhet, N: o 3. Sthm 1878. 4: o 38 s.). — Handelskemistens i Stockholm berättelse för 1877. Sthm 1878. 4: o 20 s. (Ur kemiskt-tekniska byråns verksamhet, N:o 6.) — Bränvinstillverkningen i Sverige. Historiska och tekniska bidrag. Sthm 1878. 96 s, 3 pl. (Tills, med A. Seberg.) — Illustrerad ordbok öfver näringsämnen och handelsartiklar, deras förekomst, framställning och förfalskningar, efter utländska och svenska källor samt egen erfarenhet utarb. H. 1—4*. Sthm 1878—80. 384 sp. [Avbruten i art. Hafre.] — Hushållningssällskapets agrikulturkemists berättelse för år 1878 (Stockholms läns hushålln.-sällsk. tidn, 1879, s. 26—29). — Bidrag till kännedomen om hemlocklädret (Tekn. tidskr, Årg. 9, 1879, s. 17—22). — Jöns Jacob Berzelius såsom praktisk kemist. Anteckningar... (ibid, s. 109—112). — [Bidrag till frågan om skadliga ämnens närvaro i handelsvaror samt födoämnens och njutningsmedels förfalskning och försämring] (Sv. läkare-sällsk. förhandl, 1879, s. 92—105). — Om nitroglycerinhaltiga sprängämnen. Redogörelse... [jämte resumé]. Sthm 1880. 230 s, 9 tab.; 15 s, 2 pl. (Meddel. från Sv. slöjdföreningen, 7; tills, med G. Nordenström.) — Om anledningen till de skånska stenkolens skörhet (Geol. fören. förhandl, Bd 5, 1880—81, s. 32—33). — Undersökning af eldfast lera och stenkol från Suderön, Färöarne (ibid, s. 33—38). — Öm jernhaltigt källvatten från Rindön (ibid, s. 376—380). — Om sjömalmsfyndigheten i Kolsnaren, Visen och Högsjön i Södermanlands län (ibid, s. 402—414). — Kan man säga, att det finnes någon egentlig kemisk industri här i landet. . . ? (Tekn. tidskr. Arg. 11, 1881, s. 16—20). — Några ord om anledningen till tegelmurars sättning (ibid, s. 116—117). —¦ Berättelse om Södermanlands läns råämnesundersökning af g. till Södermanlands läns Kungl. hushållningssällskap 1881 och 1882. 1—4. Sthm 1881—82. 29 s.; 39 s.; 47 s.; 43 s. — Krutexplo-sionen vid Donse i Danmark (Tekn. tidskr, Årg. 12, 1882, s. 81—82). — Undersökning af elfva eldfasta leror från Ryssland (Geol. fören. förhandl, Bd 6, 1882—83, s. 331—338). — Fossilt kol (kolm) från Rånum (ibid, s. 608—609). — Om värdebestämning af pressjäst (Tekn. tidskr, Årg. 14, 1884, s. 15—18). — Om saltning af födoämnen (ibid, s. 173). — Om några förvittringsprodukter i Granrotsgrufvan af Klackbergsfältet i Norbergs bergslag (Geol. fören. förhandl, Bd 7, 1884—85, s. 244—255). — Några ord om orsaken till qvartstegels svallning (ibid, s. 255—-260). — Cementskiffern från Styggforsen i Boda socken af Kopparbergs län (ibid, s. 260—263). — Färgläggning på kalkerväf (Tekn. tidskr, Årg. 15, 1885, s. 87). — Utlåtande om mötesförnödenheter. På begäran af Kongl. arméförvaltningens intendentsdepartement afgifvet (Tidskr. i militär helsovård, Bd 11, 1886, s. 49—100; även sep. Sthm 1886. 52 s.). — Lärobok om de häftiga sprängämnena. Sthm 1886. 16: o 176 s. 2: a uppl.: Om de häftiga sprängämnena och deras varianter, hufvudsakligen för praktiskt ändamål. H. 1*. Sthm 1909. 96 s. — Om petroleumindustrien i Baku samt den ryska fotogenen (Tekn. tidskr, Årg. 16, 1886, s. 21—24). — Studier öfver kanonkrutet (Artilleri-tidskr, Årg. 15, 1886, s. 129—142). — Om ockerlager vid Stråsjö i Jerfsö och Färila socknar, Helsingland (Geol. fören. förhandl, Bd 8, 1886, s. 214 —220). — Hvarför egna sig de tekniskt bildade ej åt de kemiska handt-verkerierna? (Tekn. tidskr, Årg. 17, 1887, s. 59—61). —' I hvad mån hafva numera de nitroglycerinhaltiga sprängämnena framtid för sig ? (ibid, s. 72 —74). — Förslag till tekniska bestämmelser å förbrukningsartiklar vid flottan. Sthm 1888. 12: o 77 s. — Om fotogen-upplag i Malmö. Sthm 1888. 4: o 12 s, 2 pl. — Om amalgamations användning för undersökning af vissa metaller och legeringar (Tekn. tidskr, Årg. 18, 1888, s. 2—4)..— Anteckningar från Nordiska industriutställningen i Köpenhamn 1888 beträffande kemisk industri, tegel och cement (ibid, Årg. 18, 1888, s. 117—124, 162 — 164; Årg. 20, 1890,' s. 174—177; i väsentliga delar även sep. Sthm 1888. 54 s.). —¦ Företeelserna på det kemiskt tekniska området under de senaste åren (ibid., Årg. 19, 1889, s. 138—139). — Om några framsteg inom sprängämnesindustrien (ibid., Årg. 20, 1890, s. 86—89). •— Stockholms byggnadsförenings profmurningar i kyla (ibid., s. 151—152, 192—193). — Anteckningar om moderna sprängämnen. Sthm 1891. — Erfarenheter från några sprängämnesexplosioner (Tekn. tidskr., Årg. 24, 1894, Allm. afd., s. 20—22). — Några ord om nitroglycerinsprängämnens förhållande i kyla (ibid., Afd. f. kemi o. metallurgi, s. 55—57). — Vattenhalten i lufttorr trämassa. Af I. B. Readman och G. H. Gemmel (Kem. tidskr., Årg. 6, 1894, s. 34—36, 1 tab.; övers.). — Några ord om röksvaga krut (ibid., s. 42— 46). — Nobelarne (Ord o. bild, Årg. 3, 1894, s. 67—81). — Om eldfasta material (Tekn. tidskr., Årg. 25, 1895, Afd. f. kemi o. metallurgi, s. 1—3; jämte disk. s. 4—8). — Analys af nitroglycerinsprängämnen (Kem .tidskr., Årg. 7, 1895, s. 59—60, 83—85). — Alfred Nobel: Några ord om hans lefnad och lifsgärning. Sthm 1897. 22 s. Ny, omarb. uppl. Sthm 1912. 4: o 37 s. — Alfred Nobel, hans far och hans bröder. Sthm 1898. 38 s., 1 facs. (Skrifter utg. af Ord o. bild, 4.) — Kongl. förordningarne angående explosiva varor gifna d. 19 nov. 1897, jämte några vägledningar vid tillämpningen. Sthm (tr. Falun) 1898. 101, (1) s. 2: a uppl. Sthm 1903. 101, (1) s. —¦ De yttre konturerna af Berzelius' lif och verksamhet (Tekn. tidskr., Årg. 28, 1898, Allm. afd., s. 181 —182). — Undersökning af lim i afseende å styrka (ibid., Afd. f. kemi o. bergsvetenskap, s. 57). — Alkalisk och sur reaktion i samma prof (ibid., Årg. 29, 1899, Allm. afd., s. 239). — Förberedande undersökning af tegelleror ' (ibid., Afd. f. kemi o. bergsvet, s. 18 —20). — Meddelanden om sprängämnen. Tre föredrag... Falun 1900. 12: o 22 s. 3:e uppl. Sthm 1906. 12: o 22 s. — Undersökning af Kungl. slottets murbeklädnad (Tekn. tidskr., Årg. 30, 1900, Afd. f. kemi o. bergs-vet., s. 68—70). — Bidrag till kännedomen om kolsyreindustrien (Kem. tidskr., Årg. 13, 1901, s. 75—93). — Om den eldfasta tegelindustrien i Skåne (Tekn. tidskr., Årg. 32, 1902, Allm. afd., s. 463—467; 33, 1903, Allm. afd., s. 3—6; även sep. Sthm 1902. 4: o 8 s.). —• Om nafta-industrien i Bakudistriktet:. . (Tekn. tidskr., Årg. 34, 1904, Allm. afd., s. 375—381; även sep. Sthm 1904. 4: o 7 s.). — Yrkesinspektionen öfver sprängämnesfabrikerna (Tekn. tidskr., Årg. 35, 1905, Allm. afd., s. 317—320). — 1866 7/6 1906 [Porträttkatalog med biogr. anteckningar öfver från Teknol. institutet år 1866 utexaminerade elever.] Sthm 1906. 25 bl. (Anon.) — Yttrande i Olof Wijk-frågan. På offentligt uppdrag afg. Sthm 1907. 64 s. ¦— Den praktiska geologiens utveckling i Sverige (Geol. fören. förhajidl., Bd 29, 1907, s. 207—209). •—• Förteckning å de från Afdelningen ! för kemisk teknologi af Teknologiska institutet och Tekniska högskolan 1850—1907 utexaminerade elever. Sthm 1908. 175, (1) s. — Betänkande med förslag till förordning angående eldfarliga vätskor m. m. ... Sthm 1908. (3), 109 s. (Meddel. fr. Kungl. civildepartementet, 47; tills, med P. Thyselius.) — Korta anteckningar vid undervisningen i sprängämneslära vid minskolan i Stockholm, efter prof. A. Werner Cronquists föredrag. Sthm 1909. 28 s. •— Uppsatser och artiklar i Uppfinningarnes bok, Industritidningen Norden, Dagens nyheter, Nya dagl. allehanda, Stockholms-tidningen m. fl. tidningar, samt i Nord. familjebok, 1: a och 2: a uppl.

Analyser i beskrivningarna till de geologiska kartbladen i skalan 1:50.000 N:o 22 Eriksberg (1867), N:o 24 Tärna (1867), N: o 26 Sala (1868), N:o 27 Rånäs (1868), N:o 33 Svenljunga (1870) och N:o 34 Åmål (1870) samt i bidrag till kännedomen om Sveriges quartära bildningar af A. Erdman (1868). — Antalet av i Sveriges geol. undersöknings laboratorium av C. utförda analyser är 133 fullständiga och 75 partiella.

Redigerat: Svenska bryggareföreningens månadsblad. Årg. 1—2. Sthm 1886—87.

Källor och litteratur

Källor: Civildep. handl. 30 apr. 1881 och eckl.-dep. handl. 19 aug. 1890 ang. professuren i kemisk teknologi (meritförteckn.) samt 14 apr. 1893, RA; statsgeologen E. Erdmanns matrikel över tjänstemän, Sveriges geol. undersökning. — Nekrolog i KrVA Handl. 1911 och i Tekn. tidskr. 3 dec. 1910; G. Holmberger, Sv. teknologföreningen 1861—1911 (1912) • B Lundstedt, Sveriges period, litteratur, 2 (1896);. V. Millqvist, Publicistklubbens matrikel (1901). — Se i-övrigt ang. släkten: G. Elgenstierna, ¦ Sv. slaktkalendern 1927. .. .


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Werner Cronquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15689, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15689
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Werner Cronquist, urn:sbl:15689, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se