Fredrik August Dahl

Född:1818-03-23 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1890-11-29 – Norge (i Kristiania/Oslo)

Lantbruksskolelärare


Band 09 (1931), sida 559.

Meriter

I. Fredrik August Dahl, f. 23 mars 1818 i Göteborg, f 29 nov. 1890 i Kristiania. Föräldrar: köpmannen i Göteborg, godsägaren Jakob Dahl och Anna Hedvig Brink. Elev vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 4 jan. 1832—16 jan. 1835; bruks- och lantbrukselev i Värmland mars 1835— mars 1836; frielev vid Degebergs lantbruksinstitut våren 1836—hösten 1838. Inspektor vid Marsvinsholms egendom, Balkåkra socken, hösten 1838 —24 okt. 1840, vid Araslövs egendom, Färlövs socken, 1840—41 och vid Jordberga egendom, Källstorps socken, 24 okt. 1841—1847; inspektor och andre lärare vid Ultnna lantbruksinstitut samt förvaltare av lantekonomien därstädes 3 okt. 1846 (tillträdde 24 apr. 1847); kallad till Kristiania för att biträda vid ordnandet av en högre lantbruksskola hösten 1854; direktör vid h. lantbruksskolan i Aas, Akershus amt, Norge, 6 febr. 1858 (tillträdde 1 okt. 1858); erhöll på egen begäran avsked från sina befattningar vid Ultuna 15 mars 1858; skötte vid Aas den praktiska jordbruksundervisningen och föreläste dessutom jordbrukslära till 1860 samt ånyo i lantbruksskolans lägre avdelning från 1871; företog med norskt statsstipendium en studieresa till England och Skottland 1860; erhöll på egen begäran avsked med pension 19 jan. 1880; arrenderade egendomen Solberg, Östre-Aker, 1882—88 och bosatte sig därefter utanför Kristiania; inflyttade till Kristiania okt. 1890. Erhöll guldmedalj för medborgerlig förtjänst 1852; RS:tOO 1864; RVO 1868; RDDO 1876; erhöll lantbruksmedaljen i guld 1877; ledamot av Selskapet for Norges vels jordbruksklass 1880.

Gift 1) 25 nov. 1842 med Emilie Maria Sofia Brandtman, f. 29 dec. 1817, d. 14 aug. 1858 på Ultuna gård, dotter till sjökaptenen i Landskrona Johan Alexander Brandtman och Anna Sofia Ekhult; 2) 11 jan. 1861 med Helga Margareta Charlotta Anker, f. 12 okt. 1842 i Drobak, d. 21 juni 1928, dotter till kaptenen i norska armén John Collett Anker och Tora Wang.

Biografi

 På förslag av. landshövding R. von Kreemer beslöt riksdagen 1840, att Ultuna kungsladugård, som då var utarrenderad till en enskild person, skulle upplåtas till ett lantbruksinstitut. År 1848 började den nya undervisningsanstalten sin verksamhet med Kræmer som styrelsens ordförande och professor J. Arrhenius som föreståndare. Till ledare av jordbruket,(inspektor) och andre lärare hade man utsett D. vilken redan kunde blicka tillbaka på en långvarig praktisk verksamhet och samtidigt hade gjort sig känd som god författare i lantbruksämnen.  Särskilt hade han i hög grad intresserat sig för den då nyligen igångsatta rörtäckdikningen i Skottland. Med skäl kan. han kallas.föregångsmannen inom den svenska rörtäckdikningen. I detta. ämne utgav han en rad skrifter, som ännu i dag äro läsvärda och aktuella. På mejerihanteringens område skaffade han sig ett namn genom sina undersökningar beträffande mjölkens avkylning för uppnående av maximal gräddsättning. I sin lärargärning gjorde han sig vid Ultuna känd för sitt klara framställningssätt. Tack vare hans erfarna ledning kunde också till och med under de första, svåra organisationsåren vinsten av jordbruket hållas uppe vid ett högre belopp, än vad företrädaren-arrendatorn betalat och D:s närmaste efterträdare sedermera uppnådde.

År 1854 beslöt norska stortinget att upprätta en högre lantbruksskola, och kort därpå kallades D. att som sakkunnig biträda vid läroanstaltens organisation. På hösten samma år inköptes för ändamålet Aas prästgård. D. fann emellertid arealen otillräcklig, varför egendomen arronderades genom ytterligare jordförvärv. År 1858 kallades D. till skolans förste direktör, och året därpå kunde den börja sin verksamhet. D. grep sig genast med entusiasm och energi an med sina nya uppgifter. Under de första åren genomförde han ett imponerande anläggnings- och jordförbättringsarbete. Så uppförde han helt nya byggnader för både gårdsbruket och undervisningsanstalten, anskaffade kreatursbesättning och moderna inventarier samt företog omfattande täckdikningar. Med den största uppmärksamhet följde han utvecklingen på jordbrukets område i Europa och sökte själv pröva allt nytt, så långt medlen räckte. Hans organisationsarbete kom emellertid att sammanfalla med en svår period för jordbruket, och samtidigt vann en stark sparsamhetsriktning överhand inom politiken. För D. började en strid, som lågade upp med sådan häftighet, att skolans existens en gång (1870) var starkt hotad, och ej slutade förrän med hans avgång 1880. Stortinget och de ledande männen fordrade — liksom samtidigt den svenska riksdagen beträffande Ultuna — att lantbrukshögskolan skulle skötas så, att jorden gav god ekonomisk avkastning. Samtidigt krävde man, att maskiner och byggnader skulle hållas fullt moderna och i ett skick, som var värdigt ett mönsterlantbruk. Och dessutom gjordes det — om man blott ser till de närmaste praktiska resultaten måhända ej alldeles utan fog — gällande, att D: s tekniska förbättringar ej voro räntabla eller i varje fall ej anpassade efter det vanliga norska bondbrukets bärkraft. Motsättningarna voro så bittra, att D. först på sista tiden börjat få det erkännande, vilket otvivelaktigt tillkommer honom som den norska lantbrukshögskolans organisatör. Numera medges det också, att striden ytterst gällde för eller mot det moderna jordbruket och att D: s experiment beteckna ett nödvändigt genomgångsskede samt i tidens lopp burit goda frukter. Den praktiska duglighet, D. i Sverige ådagalagt såväl i enskild tjänst som vid Ultuna, talar också för att han även i ekonomiskt avseende varit sin uppgift vuxen.

D. skildras som en begåvad man med solid underbyggnad, livlig, djärv och vänsäll. Som lärare gjorde han sig mycket omtyckt vid Ås. Han kunde som få konsten att entusiasmera och få folk att arbeta. Eleverna beundrade honom, och även hans motståndare nödgades erkänna hans stora ledarförmåga. På grund av slitningarna med de anslagsbeviljande myndigheterna avgick han emellertid från föreståndarplatsen redan vid sextiotvå års ålder. — Efter avskedet kvarstannade D. i Norge, där han även genom sitt andra giftermål blivit rotfast. Under sex år arrenderade han en egendom utanför Kristiania. Först vid sjuttioårsåldern drog han sig tillbaka från arbetet i jordbrukets tjänst.

Författare

O. Arrhenius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om åkerjordens afdikning. Upps. 1853. (1), 82 s., 1 karta. — Om tegelrörs-tillverkning. Sthm 1855. (1), 15 s., 4 pl. — Om åkerjordens afdikning. 2: a uppl., tillökt med en afhandling om tegelrörs-tillverkning. Sthm 1855. S. 1—82, 85—99, (l)s., 1 karta, 4 pl. [Sammantr. av de båda föreg.] — Om åkerjordens afdikning och tegelrörs-tillverkningen. 3: e öfvers. o. tillökta uppl. Sthm 1863. (3), 102 s., 1 karta, 2 pl. — Beskrivelse over Aas hoiere Landbrugsskole. Kristiania 1862. 77 s., 1 tab., 9 pl., 1 karta. (Även utg. som bihang till Fortegnelse over Statens Eiendomme . .. Aar 1862; Dok. S. No. 10 i Storth.-Forh. 1862—63, D. 3.) — Om Stamholhenderiet paa Aas (Tidsskr. f. d. prakt. Landbrug, Aarg. 1, 1863, s. 37—41; särsk. redogörelser för åren 1862—63 och 1863—64 ibid., s. 97—101, & Aarg. 2, 1864, :s. 102—108). — Nogle Fodringsfors0g paa Aas (ibid., Aarg. 1, 1863, s. 64—70). —¦ Om Opfadning af Kalve og Ungkreature (ibid., Aarg. 2, 1864, s. 1—11; även sep. utg. Kristiania 1864. 12 s. 3:e uppl. Kristiania 1867. 12 s.). — Kortfattet Anvisning til Fabrikation af Drainror. Kristiania 1864. 18 s., 2 pl. — Om Plantning af Pil (Salix), tjenlig til Tondebaand, Kurv-magerarbeide og levende Hegn. Kristiania 1864. 16 s. — Om Brak (Norsk Landmansbog, 1865, s. 38—59). — Tal og Tabeller (ibid., s. 125—144). — "Vandhusgjodselens Tilgodegjorelse. Kristiania 1865. 16 s. — Om Lasgning af Spaantage (Tidsskr. f. d. prakt. Landbrug, Aarg. 3, 1865, s. 81—87; även -sep. Kristiania 1865. 8 s.). — Tilvirkning af Nogelost (Norsk Landmansbog, 1866, s. 25—36). — Bestemmelser af KJ0rs og Oxers Legemsvffigt ved Hjaelp af Maalninger (ibid., s. 160—167). — Om Stamhollasnderiet og Fjösdriften samt Mejeriet paa Aas (Tidsskr. f. d. prakt. Landbrug, Aarg. 4, 1866, s. 144— 157). — Om Dyrkning af Rodfrugter (Aftenbladet, 1866, N:o 137, 139, 141, 144; även sep. Kristiania 1867. 48 s.). — Torkehuse for Korn (Norsk Landmansbog, 1867, s. 126—141). — Om Torkehuse for Korn. Kristiania 1867. 4: o 8 s., 2 pl. (Särsk. avtr. ur Polytekn. Tidsskr. 1867.) — Om Melkebrug isåar efter Afkjolingsmethoden (Norsk Landmansbog, 1868, s. 94—119). —¦ Bemaerkninger om Afkjolingsmetboden i Mejerierne (Tidsskr. f. Landoeconomi, R. 4, Bd 3, 1869, s. 586—593; även i Tidsskr. f. d. prakt. Landbrug, Arg. 7, 1870, s. 145—152). — Kreaturenes Fodring paa Aas (Tidsskr. f. d. prakt. Landbrug, Årg. 9, 1872, s. 7—13). — Om Smars ^Eltning med Maskme (Tidsskr. i. Landmasnd, Aarg. 1, 1874, s. 4—13). — Om Dyrkning af Cichorie (ibid., s. 150—153). — Aaben Lade for Ha och Korn (ibid., s. 221—228). — Forsag og Prover med Slaatte- og Meiemaskiner paa Aas Landbrugsskole (ibid., s. 232—241). — Landbrugsmodet i Mariestad og nogle Betragtninger i Anl. af samme (ibid., s. 285—301). — Om Myrjord som Stromiddel (ibid., Aarg. 2, 1875, s. 211—217). — Om Indredningen af Fjosbygninger (ibid., Aarg. 3, 1876, s. 53—68). — Landbrugsmodet i Norrköping (ibid., s. 278—303). — Vogn til Transport af Jord og Gjodsel (ibid., s. 309—313). — Fodermidlernes indbyrdes Pengevserdi (ibid., s. 314—324; även sep. Kristiania 1876. 15 s.). — Om Torvtilvirkningen i Sverige (Tidsskr. f. Landmasnd, Aarg. 4, 1877, s. 49—66). — Om Sasdefroets Saaning og Nedmuldning (ibid:, s. 131 —145). —¦ Paa hvilket Ståndpunkt befinder Eng-kulturen sig for Tiden hos os, og hvorledes bor den hensigtsmasssigen udvik-les? (Förhandl. ved Aarsmodet 1877 i Foren. til Disk. af Landbr. Anl., s. 76—79; inledn.-föredrag). — Ffvilke Kraftfodermidler ansees at udove den virksomste Indflydelse paa Melkeafsandringen hos KJ0r, og paa hvad Maade og i hvilken Masngde kunne de med Fordel anvendes ? (ibid., s. 143—147; inledn.-föredrag). — Om Brugen af GJ0dning (Tidsskr. f. Landmasnd, Aarg. 5, 1878, s. 99—129; även sep. Kristiania 1878. 32 s.). — Hvilke Erfaringer har man her i Landet gjort om Fordelagtigheden af at anvende de forskjellige Slags kunstig Gjodsel? (Förhandl. ved Aarsmodet 1878 i Foren. til Disk. af Landbr. Anl., s. 47—59; inledn.-föredrag). — Anvendelsen af kunstig Gjadsel (Tidsskr. f. Landmasnd, Aarg. 6, 1879, s. 1—19). — Er det i Lasngden hensigtsmaessigt kun at benytte Thimothei og et Par Klöverarter til vore fleraarige Enge ? (Förhandl. ved Aarsmodet 1879 i Foren. til Disk. af Landbr. Anl., s. 44—48; inledn.-föredrag). — Damppraspareret Benmel (Tidsskr. f. Landmasnd, Aarg. 7, 1880, s. 98—101). — Om Anvendelse af kunstig Gjodning ved Aas Landbrugsskole til Afgroder i 1879 (ibid., s. 111 — 120). — En ny Kulturplante (Solrosen) (ibid., Aarg. 8, 1881, s. 1—10). — Om Anvendelse af kunstig Gjodning (ibid., s. 89—97). ¦— Om Brug af kunstig Gjodning i Havekulturen (ibid., Aarg. 9, 1882, s. 1—13). — Artiklar i den av D. utg. Tidsskr. f. Landmasnd och i den periodiska pressen, bl. a. i Morgenbladet (1865, 1867) och Aftenbladet (1866); diskussionsinlägg i Förhandl. ved Aarsmodet i Foren. til Disk. af Landbr. Anl., m. m. D:s årsberättelser om lantbruksskolan i Aas för 1862/63 o. följ. år äro tryckta dels i Storthingets Forhandlinger, dels i de av lantbruksdirektören utg. Aarsberetninger om Foranstaltninger til Landbrugets Fremme; hans övriga betänkanden m. m. ang. skolans upprättande och drift äro i utdrag återgivna i J. Smitt, Om den hoiere Landbrugsskole i Aas (Kristiania 1879).

Utgivit: Tidsskrift for Landmasnd. Aarg. 1—10. Kristiania 1874—1883.

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden av släktingar; D:s skrifter; årsredo-görelser för Ultuna lantbruksinstitut och h. lantbruksskolan i Aas; j. B. Hal-vorsen, Norsk Forfatter-Lexikon 1814—1880, 2 (1888); Norsk biografisk leksikon, 3 (1926); N. 0degård, Norges Landbrukshoiskole 1859—1909 (1909).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik August Dahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15773, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Arrhenius.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik August Dahl, urn:sbl:15773, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Arrhenius.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se