Hjalmar O. Dahl

Född:1881-01-20 – Hedemora landsförsamling, Dalarnas län
Död:1957-10-15

Bergsingenjör, Maskiningenjör


Band 09 (1931), sida 544.

Meriter

Dahl, Hjalmar Olivier, f. 20 jan. 1881 i Hedemora landsförsamling. Föräldrar: kamreraren Erik Magnus Dahl och Sofia Olivia Sundell. Elev vid Falu h. allmänna läroverk ht. 1896; avlade mogenhetsexamen därstädes 29 maj 1899; student i Uppsala ht. 1899; fil. kand. 29 maj 1900; elev vid tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap 15 sept. 1900—17 apr. 1905; studerade tillika vid Stockholms högskola 1900—02; har företagit utrikes studieresor bl. a. till Tyskland, Österrike, Italien, Schweiz och Luxemburg 27 juni—23 aug. 1913, till Schweiz för studier av vattenkraftanläggningar och verkstäder 1924 samt till Tyskland och Schweiz, bl. a. för deltagande i världskraftkonferensen i Berlin 1930. Lärare i matematik, mekanik, maskinlära m. m. vid Filip- stads bergsskola 1 nov. 1904 —31 okt. 1907; utförde tilllika turbinkonstruktioner m. m. för a.-b. Finshyttan från våren 1905; turbinkonstruktör vid nämnda firma 1 nov. 1907—31 aug. 1912; stadsfullmäktig i Filipstad 1912— 13 och var därunder bl. a. ledamot av byggnadsnämnden 1912—13; ånyo lärare i matematik, mekanik m. m. vid Filipstads bergsskola 1 sept. 191.2; erhöll tjänstledighet från 1 sept. 1913; tf. professor i läran om  vattenmotorer och i bergsmekanik vid tekniska  högskolan 10 sept. 1913; professor därstädes i läran om vattenmotorer (från 1925 vattenmotorer och pumpar) 29 apr. 1914; tf. professor i bergsmekanik 1914—15 och tidvis 1915—17 samt tidvis i hyttmekanik 1917—18; redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för bergsvetenskap 1914—17; ledamot av styrelsen för Stockholms kullager a.-b. (från 1918 Klosters a.-b.) 2 juni 1917—1918; ledamot av Svenska teknologföreningens styrelse 1917—20 och ånyo från 1924, ordförande i dess avdelning för mekanik 1917—21; och ånyo 1924—27 samt ordförande i avdelningen för teknisk undervisning från 1927; föreståndare för fackavdelningen för maskinbyggnad och mekanisk teknologi inom Tekniska högskolan 1922—25 och från 1928; ledamot av kollegienämnden därstädes från ht. 1928 och av styrelsen för Svenska konsulterande ingenjörers förening från 1928 (v. ordförande från 1929); sakkunnig hos Svenska brandtarifföreningen för provning av typer av motorsprutor 1929. Är dessutom v. ordförande i Föreningen 1881 års män och Föreningen gamla Falukamrater. LIVA 1919; RNO 1923.

Gift 11 juni 1905 med Ellen (Ella) Berndes, f. 28 sept. 1873, dotter till läroverksadjunkten Vilhelm Eugen Berndes .och Kristina Berglin.

Biografi

D. började som ung konstruktör vid en tidpunkt, då den amerikanska snabblöpande vattenturbinen spred oro och förvirring inom den konservativa och av sin »vetenskaplighet» starkt upptagna europeiska turhintekniken. Fri från de fördomar, som länge förblindade hans kontinentala yrkesbröder, uppdagade han den nya skovelformens hemligheter och löste på egen hand många av de skiftande uppgifter, som mötte vår turbinindustri i de dagar, då den skapade sig ett namn i världen. Redan år 1906 framställde D. ett löphjul, som med sina rent axiella kransprofiler och sitt ringa skoveltal bar den moderna propellerturbinens väsentliga grunddrag men för vars fullkomnande tiden ej var mogen. Hans betraktelser över sugrörets verkningssätt som diffusor ledde också till former, som skulle gå igen i de nya amerikanska jättekraftverken. Med de svårigheter, som möta den automatiska regleringen av turbinens hastighet, sökte D. tidigt komma till rätta och behandlade åren 1912—13 detta ämne i Jernkontorets annaler. I strödda uppsatser har han utrett frågor inom och utom turhintekniken.

D:s klarhet och enkelhet i betraktelsesättet, blick för det väsentliga i uppgiften och verklighetssinne framträda starkt i hans gärning som konstruktör. Bland hans tidigare konstruktioner leva sugskåpsformer, åt vilka vattenkraftteknikens snabba utveckling blott givit större betydelse. Av den regulator, han byggde redan år 1908, tillverkas de mindre storlekarna alltjämt av Finshyttan. D: s egenskaper som konstruktör utgöra också hans styrka som lärare. Den fullkomnas i hans tillgänglighet och omsorg om eleverna.

Författare

K. I. Karlsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; eckl.-dep. handl. 29 apr. 1914 (merit- förteckn.), RA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar O. Dahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15778, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. I. Karlsson.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15778
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar O. Dahl, urn:sbl:15778, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. I. Karlsson.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se