Meriter

Dahlberg, Bror Herman, f. 18 febr. 1860 i Stockholm, d. 9 nov. 1926 i Uppsala. Föräldrar: vaktmästaren Lars Petter Dahlberg och Sara Elisabet Hjelmer. Elev vid Ladugårdslands elementarläroverk ht. 1871 och vid Stockholms gymnasium ht. 1875; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 20 maj 1879; student vid Uppsala universitet 16 sept. 1879; jur. fil. kand. 27 maj 1880; jur. utr. kand. 26 maj 1886; jur. utr. lic. 30 maj 1893; disp. 2 sept. 1893; jur. doktor 6 sept. 1893; företog en studieresa till Berlin, Strassburg, Leipzig och Halle med Thuns utrikesstipendium apr. 1888—okt. 1889 samt upprepade senare studieresor. Tf. kanslist å ombudsmannaexpeditionen vid riksbankens huvudkontor 1886; e. o. notarie i Svea hovrätt 27 juli 1886; tf. magistratssekreterare och notarius publicus i Uppsala sommaren 1887; tjänstgjorde hos lantdomare och förrättade lagtima ting hösten 1887 (erhöll första domareförordnandet 15 nov. 1887); sekreterare hos konstitutionsutskottet under, riksdagarna 1890 och 1891; notarie hos jur. fakulteten i Uppsala ht. 1891—31 jan. 1897; sekreterare hos styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut sept. 1891—30 nov. 1896; lärare i kameralistik därstädes 15 sept. 1891 och efter läroverkets omorganisation e. lärare i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt 26 apr. 1892—1908; ombudsman och sekreterare hos fattigvårdsstyrelsen i Uppsala jan. 1892—30 sept. 1906; docent i förvaltningsrätt och rättshistoria vid Uppsala universitet 4 sept. 1893; jur. fakultetens stipendiat för tre år 20 sept. 1893 och ånyo 4 sept. 1896; tf. e. o. professor i speciell privaträtt 27 sept. 1893; e. o. professor i samma ämne 22 dec. 1898; ledamot av hälsovårdsnämnden i Uppsala 1899—1900; ledamot av stadsfullmäktige i Uppsala 1901—16 och var därunder bl., a. v. ordförande i brandnämnden 1901—03, ledamot av kommittén för utdelning av understöd åt fattiga stadsinnevånare 1910—22 samt ordförande i direktionen för Gillbergska barnhusinrättningen 1912—14; professor i speciell privaträtt 18 okt. 1907; ordförande i styrelsen för riksbankens avdelningskontor i Uppsala från 1908; sakkunnig vid besättandet av professurer vid Uppsala universitet i processrätt 25 febr. 1908 och i rättshistoria 10 sept. 1909; ledamot i nämnden för Vilhelm Ekmans universitetsfond från vt. 1910; erhöll avsked som professor emeritus från professuren 16 sept. 1925 men upprätthöll befattningen till 15 sept. 1926. Hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1899; RNO 1908; KN02kl 1921.

Gift 27 sept. 1893 med Emma Agnes Caroline Voerkel, f. 20 juli 1871, dotter till apotekaren i Berlin Frans Voerkel och Minna Kulin.

Biografi

D. började sin vetenskapliga verksamhet med ett rättshistoriskt arbete, och även i hans följande skrifter dominerar det rättshistoriska draget. Redan i gradualavhandlingen »Bidrag till svenska fattiglagstiftningens historia intill midten af adertonde århundradet» (1893) framträda klart hans goda egenskaper såsom juridisk författare: behärskning och sovring av redan känt material, dettas utökande genom studier på viktiga punkter i otryckta källor, noggrannhet och skarpsinne vid bearbetningen samt en ledig och klar stil. Hans huvudarbete är hans 1897 utgivna specimen för e. o. professuren: »Om strandeganderätten enligt svensk, rätt, 1». Han hävdar i detta verk, att den gamla regeln, att den som äger land äger vattnet, har en mycket vidsträckt tillämpning i modern svensk rätt. Inom by är, såvida ej skifteshandlingarna visa motsatsen, vattnet skiftat efter strandlotterna, och mellan byar är hela vattenområdet i rinnande vatten och, med visst undantag, i sjöar delat, så att intet blir kvar som allmänning eller som kronans oberoende av strandäganderätt ägda vatten. I båda de nu nämnda hänseendena ha D: s resultat mötts av kritik, men i stort stå dock de uppfattningar, åt vilka han givit uttryck, såsom de härskande. Regeln, att inom by vattenområdet i princip är skiftat, har konsekvent hävdats av högsta domstolen. Frågan, huruvida kronan i rinnande vatten kan hava äganderätt på grund av regalrätt, blev i slutet av 1800- och början av 1900-talen föremål för rättegångar, vilka, om undantag göres beträffande Trollhättan, slutade med ett underkännande av kronans anspråk. I flertalet av dessa rättegångar tog D., som småningom erhöll anseende såsom en av landets främsta vattenrättsspecialister, livlig del på strandägarnas sida, och hans inlägg torde varit av väsentlig betydelse för målens utgång. Beträffande Trollhättan bidrog han, sedan högsta domstolens avgörande fallit, till en för strandägarna fördelaktig uppgörelse. I vetenskaplig form har D. försvarat och preciserat sin uppfattning beträffande regalrätten i två uppsatser, tryckta i Ekonomisk tidskrift 1902 och 1905, vilka jämte vissa av hans rättegångsinlagor tyvärr äro de enda offentliggjorda resultaten av hans senare forskningar. Båda dessa uppsatser äro emellertid betydande. I den sista av dem behandlar D. den i tidigare svensk rätt så viktiga men vid uppsatsens offentliggörande nästan bortglömda indelningen av dominium plenum i dominium diréctum och dominium utile. Sedermera har denna indelning blivit utgångspunkten för diskussionen av ett flertal problem på vatten- och skogsrättens samt på frälseräntornas område.

Enstämmigt betygas den stora samvetsgrannhet, med vilken D. fyllde sitt akademiska lärarkall. Det juridiska seminariet i Uppsala är organiserat av honom, och han ledde seminariets utveckling, ända tills han drog sig tillbaka från sin lärarbefattning. För universitetets och Uppsala stads förvaltning hyste han stort intresse och nedlade därå betydande energi. 

Författare

Åke Holmbäck.

Arkivuppgifter

— Anteckningar efter D: s föreläsningar i sjörätt, näringsrätt och svensk handelsnäringsrätt för i Uppsala universitetsbibliotek (sign. B. 150 å, B. 180 e, f, g.)

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till svenska fattiglagstiftningens historia intill midten af adertonde århundradet. Upps. 1893. 103, (1), 36 s. (Gradualavh.) — Om strandeganderätten enligt svensk rätt. 1*. Upps. 1897. 86 s. — Till frågan om kronans vattenrätt. En undersökning angående 1697 års kvarnkommissioner (Ekon. tidskr, Årg. 4, 1902, s. 153—178). [Framkallade en mot-skrift av A. Åström, Skaraborgs läns kvarnkommissions domar. En vidräkning med professor Dahlberg (ibid, s. 389—423), varpå följde nedannämnda skrift av D.J — Till frågan om vattenregalet och 1697 års kvarnkommissioner (ibid, Årg. 7, 1905, s. 56—82, 99—141; även sep. Upps. 1905. 70 s.). — [Utlåtanden i rättstvisten om Krångedeforsarna] (Handl. i rättstvisten om Krångedeforsarna, 22, Sthm 1912 [Sv. vattenkraftsfören. publikationer, 27], s. 89—126, med bil. s. 127—188, 8 kartor; 4, Sthm 1913 [samma publ, 39], s. 315—394, med bil. s. 395—449, 1 tab, 2 kartor; 5, Sthm 1913 [samma publ, 42], s. 524—541, med bil. s. 542—559; 7, Sthm 1916 [samma publ, 73], s. 732—748, med bil. s. 749—767; motskrifter i samma rättegångshandlingar). —¦ [Utlåtanden i rättstvisten om Lanforsen] (Uppsala läns norra domsagas häradsrätts prot. i mål. . . ang. bättre rätt till strömfallet Lanforsen [jämte] Inlagorna till Kungl. Maj:ts och rikets Svea hof rätt. . . i samma mål, 1, Sthm 1913, s. 243—260, med bil. s.. 260—267; 2, Sthm 1915, prot. ™jx 1913, s. 4—22, med bil. s. 22—26, prot. ^/s 1914, s. 3—27, med bil. s. 27—76; 3, Sthm 1916, s..lll:—144, med bil. s. 144—163; motskrifter i samma rättegångshandlingar). — Sakkunnigutlåtanden i akad. befordringsärenden; artiklar i Nord. familjebok m. m.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 dec. 1898 och 18 okt. 1907 (meritförteckn.), RA. — C. A. Reuterskiöld, B. H. Dahlberg (Tidsskr. for Retsvidenskan, 1927); Uppsala univ. matrikel ht. 1926 (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror Herman Dahlberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15789
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror Herman Dahlberg, urn:sbl:15789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-25.