Meriter

2. Wilhelm Stephanus Dahlbom, den föregåendes son, f. 3 aug. 1855 i Lund, d. 15 sept. 1928 i Snogeröd. Elev vid karolinska katedralskolan i Lund ht. 1864—vt. 1872; studerade konst i Paris 1874—77; elev hos E. Perséus i Stockholm 1877 och vid Konstakademien 28 aug. 1878—vt. 1882. Vistades i Göteborg och utomlands samt i Stockholm, där han var skriven 1886—30 sept. 1890; uppgav sig vid mantalsskrivningen för år 1887 vara elev vid slöjdskolan; inköpte en del av Möjered i Vassända-Naglums socken 10 maj 1891 och bodde därstädes 1891—1904; innehade tillika ateljé i Göteborg 1898—1901; bosatt i Strängnäs från 19 juli 1904 och i Snogeröd från 26 sept. 1918. Erhöll erkännande av Konstakademien högtidsdagen 1885.

Gift 28 sept. 1885 i Övraby med Johanna Vilhelmina Emilia Stenbeck, f. 7 okt. 1858, d. H okt. 1924 i Gårdsby, dotter till kyrkoherden i Övraby och Bennestad (Lunds stift) Vilhelm Teodor Stenbeck och Klara Ida Susanna Ängel.

Biografi

Tidigt föräldralös, fick D. ett hem hos sin syster Ida Ulrika, vilken sjuttonårig 1866 ingick äktenskap med sedermera kyrkoherden i V. Karup, teol. doktor J. H. Hägglund. Den konstnärsdrift, som redan spåras i faderns, den hängivne entomologens, fina och detaljerade teckningar av nordiska insekter, röjdes tidigt hos sonen Vilhelm och dennes äldre broder Johan Teofil. Under skolåren vid katedralskolan i Lund fick D. till teckningslärare den kände landskapsmålaren, akademiritmästaren Axel Hj. Lindquist, vars stämningsfulla bokskogsinteriörer fingo en avgörande betydelse för hans kommande motivkrets. Snart övergav han studierna för pensel och palett och reste i sällskap med brodern Johan Teofil till Paris för att under några år (1874—77) söka förverkliga sina konstnärsdrömmar under friare former än Konstakademien kunde erbjuda. I Paris återknöt han kontakten med den originelle landskapsmålaren Karl Fredrik Hill, även han professorsson från Lund.

Så småningom insåg D., att han behövde en grundligare utbildning, varför han 1877 reste hem och blev elev hos Edvard Perséus, den forne målargesällen från Lund, som året förut öppnat en mycket besökt målarskola i Stockholm. Såväl här som vid Konstakademien, där D. fortsatte sina studier 1878—82, gjorde han bekantskap med flera av den svenska genombrottskonstens ledande män, en Anders Zorn, Rickard Bergh, Karl Nordström och skåningen Justus Lundegård. Till hans intima umgänge hörde också en tid August Strindberg. Vänskapen med denne hade till följd, att han blev engagerad som tecknare för Strindbergs och Klas Lundins »Gamla Stockholm» (1880—82), för vilket verk han gjorde ett stort antal skickligt och samvetsgrant utförda avteckningar av gamla hus, arkitekturdetaljer och kulturhistoriskt intressanta företeelser i staden och dess omgivningar. Sedan D. avslutat, sina studier vid Konstakademien, begav han sig åter ut på en flerårig studieresa, varvid han uppehöll sig i Paris, Düsseldorf och Köpenhamn. Efter sitt giftermål 1885 vistades han en tid i Menton och i södra Italien, en synnerligen givande period i hans konstnärliga utveckling. Därefter drog han sig. sakta hemåt, bodde ett år i Köpenhamn och därpå i Stockholm samt slog sig sedermera ned på en egendom utanför Vänersborg, som han inköpt 10 maj 1891.

D. har i sin konst skildrat alla svenska landskap med undantag av Lappland. Ehuru född skåning, ägnade han sina bästa år åt tolkandet av det mellansvenska landskapet, och det blev först på äldre dagar, närmare bestämt från 1911, som han på allvar blev den skånska bokskogens målare. De år, hans ekonomiskt sett olyckliga experiment som lantbrukare varade, betyda en märkbar hämning i hans konstnärskap. Dock hade han 1898—1901 ateljé i Göteborg. Under dessa år målade han mest kustlandskap och mariner, ävensom flera kyrkomålningar, bl. a. altartavlan och takmålningar i Sätila kyrka i Västergötland samt altartavlan i Silleruds kyrka i Värmland. Den 15 apr. 1904 såldes egendomen och familjen flyttade till Strängnäs, där den sedan bodde till 1918, då den definitiva hemflyttningen till Skåne ägde rum. I Snogeröd vid Ringsjön hade konstnären sedan sitt hem till sin död 1928. D. utställde flitigt i landsortsstäderna. I okt. året efter hans död anordnades av Malmö museum en synnerligen representativ minnesutställning över hans konstnärsgärning.

Som mångsidig skildrare av de svenska landskapstyperna torde D. ha få medtävlare. I främsta rummet blir det väl hans bokskogsinteriörer från hans senare år, som bestämma hans plats i svensk konsthistoria, även om åtskilliga av hans landskapsstudier från Södern eller hans nordiska mariner och kustlandskap ofta överträffa hans ålderdoms verk i artistisk flykt och intensitet. Konstnärligt nådde D. måhända sina vackraste resultat i de många reseskisserna från Frankrike och Italien, i vilka det ännu kvardröjer friska intryck av fransk impressionism och av det svenska 80-talets vitala kraft. Färgen är ofta dämpad i dessa tidiga verk, en egenskap, som länge går igen i D:s konst. I sina omsorgsfullt detaljerade målningar med mellansvenska motiv lyckades konstnären icke alltid fasthålla harmonien i touche och helhetston, vilket särskilt gäller om hans större dukar med vida perspektiv. Hans fina och strängt genomförda realism lämpade sig däremot särskilt väl för ett intimt återgivande av bokskogsinteriören, där vegetation och terräng begränsade synfältet. I en lång serie dukar, stammande från åren 1911—28, skildrar han med innerlig hängivenhet och lyrisk värme den ljusa charmen i bokskogarna kring Ringsjön och på Linderödsåsen. En liten prosaskiss av D., »Något om bokskogen» (i Skånes årsbok 1926, s. 108—114), utgör en älsklig kommentar till hans konstnärskap. D. är representerad med verk bl. a. i Malmö museum, Lunds universitets konstmuseum samt i Lunds studentkårs konviktorium. — En dotter till D., C lar a Vilhelmina Teodora Eva Gustava Dahlbom (f. 5 juni 1886), genomgick tekniska skolan i Stockholm och bedrev därefter konststudier i München under tre år samt i Paris och Florens; hon har företrädesvis ägnat sig åt porträttmålning, speciellt barnporträtt, och utställde länge tillsammans med fadern.

Författare

G. Valby.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Se ovan.

Källor och litteratur

Källor: Mantalslängder, kammararkivet; mantalsuppgifter, Stockholms stadsarkiv; lagfartsprotokoll, Flundre, Väne och Bjärke härads domsagas arkiv; personliga meddelanden av D: s döttrar fru Signe-Lisa Berggren och målarinnan Clara Eva Dahlbom, Råsunda; kataloger över D:s utställningar; konstrecensioner i den samtida pressen; C. Siöström, Skånska nationen 1833—1889 (1904).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm S Dahlbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15797, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Valby.), hämtad 2024-11-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm S Dahlbom, urn:sbl:15797, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Valby.), hämtad 2024-11-06.