Meriter

Dahlgren, Karl Petter, f. 31 maj 1864 i Örs församling, Karlstads stift, d. 21 mars 1924 på rikshospitalet i Köpenhamn. Föräldrar: kvarn- och sågverksägaren Bengt Dahlgren och Maria Pettersson. Elev vid Vänersborgs h. allmänna läroverk ht. 1875; avlade mogenhetsexamen därstädes 6 juni 1882; student i Uppsala ht. 1882; med. fil. kand. 15 sept. 1883; med. kand. 30 nov. 1886; med. lic. 21 maj 1890; förklarad för legitimerad läkare 23 maj 1890; disp. 21 mars 1894; med. doktor 31 maj 1894; företog ett stort antal studieresor, bl. a. till Tyskland och Österrike juli—aug. 1895 och till Tyskland, Frankrike och Schweiz juni—juli 1898, båda med understöd ur Regnellska fonden, samt till ett antal utländska läkarkongresser. Biträdande läkare vid Sätra brunn sommaren 1887; e. o. amanuens vid medicinska och pediatriska poliklinikerna 1 sept. —31 dec. 1889 och amanuens därstädes 1 jan.—31 aug. 1890; innehade olika kortare läkarförordnanden 1890—92; amanuens vid kirurgiska klinjken i Uppsala 1 mars 1892 (kanslersbrev 3 mars) —3 aug. 1892 och 1 sept. 1892 (kanslersbrev 22 sept.) —28 febr. 1893; underkirurg därstädes och amanuens vid obstetriska kliniken i Uppsala 1 mars 1893 (kanslersbrev 23 mars) —31 okt. 1893 och 1 febr.—31 mars (kanslersbrev 12 mars) 1894; tf. överkirurg och tf. överläkare vid akademiska sjukhuset i Uppsala upprepade gånger under åren 1893—1909 (första förordnandet 9 aug. 1893); docent i kirurgi vid Uppsala universitet 29 mars 1894; utövade enskild praktik i Uppsala 1 apr. 1894—1911; biträdande lärare i kirurgi och föreståndare för den kirurgiska polikliniken 1 apr. 1894 (första förordnandet 2 apr. 1894)—vt. 1911; tf. professor i kirurgi och obstetrik samt examinator i olika ämnen vid Uppsala universitet upprepade gånger under åren 1894—1909 (första förordnandet 19 apr. 1894); med. fakultetens stipendiat 1 aug. 1894—31 juli 1906; förklarad kompetent till professur i kirurgi av med. fakulteten i Lund 5 juli 1899; ledamot av hälsovårdsnämnden i Uppsala 1901 —06 (v. ordförande 1904—06) och av stadsfullmäktige därstädes 1902—11; tf. verkställande direktör vid akademiska sjukhuset omkring ett år och nio månader; handhade ekonomien vid universitetets polikliniker 5 mars 1904—1911; av universitetskanslern föreslagen till erhållande av personlig e. o. professur i kirurgi vid Uppsala universitet 30 sept. 1904 (avslaget 31 dec. 1904); erhöll professors namn, heder och värdighet 15 juli 1905-; uppfördes på andra förslagsrummet till professor i kirurgi vid Uppsala universitet 6 nov. 1909; ledamot av Uppsala läns landsting 1910—11; ledamot av styrelsen för a.-b. Tidningen Upsala 13 nov. 1910—26 sept. 1911; överläkare vid kirurgiska avdelningen å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg från 1 juli 1911 (K. medicinalstyrelsens förordnande 3 maj 1911); erhöll avsked från docenturen 26 juli 1911; ledamot av stadsfullmäktige i Göteborg 1913—20 och av hälsovårdsnämnden därstädes från 1917. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1897, av Uppsala läkareförening och av Nordiska kirurgiska föreningen; LWS 1914; RNO 1916; hedersledamot av Västgöta nation i Uppsala 1905;.var dessutom ledamot av utländska lärda sällskap.

Gift 7 okt. 1899—21 sept. 1921 med Gertrud Margareta Hallberg, f. 6 okt. 1875, d. 24 maj 1929, dotter till grosshandlaren Johan Herman Hallberg i Göteborg och Ida Elisabet Montgomery.

Biografi

D: s läro- och utvecklingsår som läkare och kirurg sammanföllo med den tid på 1880- och 90-talet, då kirurgien gjorde framsteg, som ingen dittills ens kunnat drömma om. De inre organen, särskilt bukorganen och hjärnan, blevo nu föremål för kirurgiska ingrepp. Dessa organ, som nästan betraktats som ett noli me tangere, kunde nu ofta med goda utsikter till framgång på kirurgisk väg behandlas och helas. Betecknande var, att sjukhusens kirurgiska avdelningar allt mer belades med fall, som dittills avgjort betraktats som tillhörande de invärtes avdelningarna. Mot denna bakgrund måste man betrakta den vetenskapliga och tekniska utvecklingen hos tidens kirurger. För D. kom härtill ännu en lycklig omständighet. Hans läromästare och föresyn var den förträfflige K. G. Lennander, en föregångsman på den »invärtes kirurgiens» område. Man kunde väl ha tänkt sig, att Lennander i likhet med tyskarnas »gamle Heim», som verkade hundra år tidigare, kunde, och med större anledning, ha kastat hatten i luften i glädjen över att man äntligen hade kommit så långt i kirurgien.. Ty Lennander var optimist till sin läggning och verkade ej minst därigenom entusiasmerande på sina lärjungar och bland dem på D. Men denne var av ett mera betänksamt kynne, och man måste hålla honom räkning för att han trots kirurgiens lysande' vinster med dess numera lättare vunna framgångar, trots god kirurgisk skolning och teknisk färdighet, trots tidigt vunnen stor erfarenhet, höll huvudet kallt och utvecklade sig till en kritisk och försiktig kirurg, som dock icke tvekade att, då det gällde, använda kirurgiens alla, om än så ingripande, resurser.

Liksom alla Lennanders närmaste lärjungar kom D. att som mästaren särskilt intressera sig för bukorganens kirurgi, men hans första större arbete, hans gradualavhandling, som förskaffade honom docentur i kirurgi vid Uppsala universitet, behandlade ett helt annat område, nämligen den kirurgiska behandlingen av öroninflammationernas komplikationer. Med detta arbete blev U. en föregångsman på området för svenska kirurger. Härifrån leddes han över på hjärnkirurgien i allmänhet, som vid denna tid började visa en löftesrik utveckling. Den trepantång, som han tillsammans med den utmärkte instrumentmakaren Max Stille konstruerade för att skonsamt öppna hjärnskålen med minsta möjliga krossning av ben, är fortfarande ett högt skattat och troligen av flertalet kirurger använt hjälpmedel för framträngandet till huvudskålens inre. D:s arbete om bröstkräftans .kirurgiska behandling var också ett värdefullt inlägg i en vid denna tid icke slutbehandlad fråga. Ett stort antal kasuistiska meddelanden vittna om hans goda egenskaper som operatör och hans precisa indikationer för sina ingrepp. I senare avseende var det nog icke utan betydelse, att D. under! sin Uppsalatid hade en betydande praktik även som mycket ansedd och erfaren invärtesläkare. Med aktning bör omnämnas hans högtidsföredrag i Uppsala läkareförening 1907 om läkarens, speciellt kirurgens förhållande till sina patienter, vittnande om djupt tänkande och starkt etiskt patos.

Härmed är man inne på D: s verksamhet som lärare. Under många år i olika ställning bunden vid Uppsala akademiska sjukhus, långa tider som vikarie för sin lärare och chef, hade han tillfälle att direkt undervisa och inverka på den uppväxande medicinska ungdomen. Man skulle endast av de egenskaper, D. visade i sin övriga verksamhet, utan vidare kunna sluta sig till att han måste ha varit intresseväckande,, kunnig, klar och koncis i sin undervisning, även om icke allt detta vittnats av hans många lärjungar. Som intresserad medlem av stadsfullmäktige och mångårig medlem av hälsovårdsnämnden, först i Uppsala och sedan i Göteborg, hade han ett honom kärt tillfälle att ägna sig åt sociala frågor, särskilt hälsovårdsfrågor. Och då han med sin överflyttning till Göteborg från de jämförelsevis små förhållandena i Uppsala och en i viss mån ofri ställning kom in i större och mera fordrande förhållanden som överkirurg och styresman vid Sahlgrenska, sjukhuset under särskilt krävande omständigheter, växte tydligen hans förmåga i jämnbredd med det ökade ansvaret, som fallet brukar vara med dugande män. Man får det bestämda intrycket, att, om han tidigare kommit till och längre fått stå kvar på en krävande post, han skulle ha uträttat oändligt mycket mera än han nu medhann. Krafter, förmåga och vilja saknades icke. Men D. avled redan vid sextio års ålder av ett gallstenslidande under ett tillfälligt besök i Köpenhamn.

I Uppsala universitetsbibliotek finnas brev från D. till K. G. Lennander.

Författare

C. D. Josephson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om den kirurgiska behandlingen af otitis media och dess komplikationer. Upps. 1894. IV, 128, (1) s., 3 pl. (Gradualavh.) — Kejsarsnitt med lycklig utgång för moder och barn (Upsala läkarefören. förhandl., Bd 30, 1894—95, s. 277—283). — Trenne med framgång opererade fall av trombos i sinus transversus efter otitis media (ibid., s. 504—520; i tysk övers, i Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 52, 1896, s. 608—625). — Ein neues Trepanationsinstrument (Centralbl. f. Chirurgie, Jahrg. 23, 1896, s. 217—220). — Chirurgisch-technische Behandlung der Krankheiten des Gehirns und seiner Häute. Nach dem Manuskr. des Verf. iibers. v. W. Berger (Ffändbuch d. spec. Therapie innerer Krankheiten, hrsg. v. F. Fenzoldt & R. Stintzing, Bd 5, Jena 1896, s. 997—1007; i något omarb. form även i 2: a och 3:e uppl. av samma handbok, Jena 1898 och 1903; i spansk övers, i Tratado. de tera-péutica, T. 6, Madrid 1898, s. 553—585). — Ett fall af otitisk pyemi. Operation. Helsa (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., Bd 1, 1895—96, s. 439—-444). — Fall af diffus purulent peritonit efter gangrenös appendicit. Ovarialkystom. Operation. Helsa (ibid., N. F., Bd 2, 1896—97, s. 274—278).

— Tvänne fall af subfrenisk abscess som följd af suppurationer omkring blindtarmen (appendicit) (ibid., N. F., Bd 4, 1898—99, s. 197—209). — Om mammarkancer från klinisk synpunkt, jemte en sammanställning af 74 fall opererade under 1888—1897 på kirurgiska kliniken i Upsala (Hygiea, Bd 61:1, 1899, s. 231—296). — Trenne fall af svårare otitiska komplikationer (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., Bd 5, 1899—1900, s. 431—443). — Bidrag till behandlingen af det perforerande mag- och duodenalsåret (ibid., N. F., Bd 7, 1901—02, s. 206—227; även i tysk övers, i Sammlung klinischer Vorträge, begr. von R. v. Volkmann, N:o 354 [Chir. N:o 98], Leipz. 1903, s. 433—450). —- Fall af cholecysto-duodenostomi (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., Bd 7, 1901—02, s. 351-^356). — Diagnostiska svårigheter vid vissa fall af febris typhoides och epityphlitis (Hygiea, Bd 64: 1, 1902, s. 533—568). — Fall von kovernösem Angiom in der Leber, nebst einigen Worten iiber Leberresektion (Nord. med. arkiv, Bd 35, 1902, Afd. 1, N:o 14; 24 s.).

— Kejsarsnitt under aortakpmpression (Hygiea, Bd 64:2, 1902, s. 522— 527). — Instrument zur Kompression der Aorta bei gewissen Bauch- und Beckenoperationen (Zentralbl. f. Chirurgie, Jahrg. 30, 1903, s. 198—200). — Om tarmperforation och peritonit vid tyfoidfeber från kirurgisk synpunkt (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., . Bd 8, 1902—03, s. 543—559). — Erfarenheter om den s. k. radikaloperationen vid kronisk varig otitis media (Hygiea, Bd 67:1, 1905, s. 121—138; även sep. 18 s.; på tyska,_ i något sammandragen form, i Zentralbl. f. d. ges. Therapie, Jahrg. 23, 1905, s. 225 —235. Uppsatsen i Hygiea följdes av ett 'Åbent brev' av dr Jörgen Möller, ibid., s. 517—518, med invändningar i ett par detaljer, varpå följde svar av D., ibid., s. 519). — Några viktiga synpunkter vid behandlingen af den utbredda variga peritoniten (Nord. Tidsskr. f. Terapi, Aarg. 3, 1904—05, s. 178—188, 197—202, 232—245; även på tyska i Archives internationales de chirurgie, Gand, Vol. 2, 1905, s. 127—166). — Die Behandlung von Darm-lähmung (Zentralbl. f. Chirurgie, Jahrg. 32, 1905, s. 394—397). — Bidrag till uterusinversionens kasuistik (Hygiea, Bd 67: 1, 1905, s. 474—480). — Le traitement de la parésie de Fintestin (Procés-verbaux, rapports et discussion du 1 congrés de la Soc. internat de chirurgie, Bruxelles 18—23 sept. 1905, tr. ibid. 1906, 5:e question, s. 153—155). — Tankar och erfarenheter om läkarens, speciellt kirurgens förhållande till patienten. Föredrag på Upsala läkareförenings högtidsdag d. 17 sept. 1907 (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., Bd 13, 1907—08, s.. 93—113). — Die habituelle Schultergelenks-luxation (Nord. med. arkiv, Bd 41, 1908, Afd. 1, N:o 2; 36 s., 1 pl.). fall af sentransplantation (Hygiea, Bd 70:1, 1908, s. 184—189; även sep. 6 s.). — K. G. Lennander. [1857—1908.] Minnesord (Nord. Tidsskr. f. Terapi, Aarg. 6, 1907—08, s. 193—198, 1 portr.; även sep. på tyska Upps. 1908. 4: o 7 s.,

I portr.). — Om hämofili och kirurgiska ingrepp hos hämofila personer (Hygiea Bd 70: 1, 1908, s. 501—537; även sep. 37 s.; på tyska i Beiträge z. klin. Cirurgie, Bd 61, 1908—09, s. 645—681). — Beiträge zur Chirurgie des Magen und Duodenalgeschwurs (Nord. med. arkiv, Bd 41, 1908, Afd. 1, N:o

II — 12; 176 s.; även sep. Sthm 1909. (1), 174 s.). — Några ord om infektiösa processer i bukhålan utgångna från ventrikeln (Upsala läkarefören. förhandl., N. F., Bd 14, 1908—09, s. 153—158; även sep. 6 s.). — I hvilken grad äro svulster i fossa cranii posterior tillgängliga för operation? (Hygiea, Bd 71:1, 1909, s. 1—61; även sep. 61 s.). — Modifikation der Gastro-jejunostomie in Y-Form (Zentralbl. f. Chirurgie, Jahrg. 36, 1909, s. 105— 107). — Eine Modifikation der Dahlgren'schen Zange (ibid., s. 209—212). — Om ureterimplantation i blåsan och plastik vid defekt af ureterens nedre del (Nord. med. arkiv, Bd 44, 1911, Afd. 1 [= Festskr. tillägn. prof. John Berg], N: o 19; 37 s.). — Metod att anlägga anus praeternaturalis i vissa fall af tarm-resektion-(Hygiea, Bd 73: 1, 1911, s. 197—202; även sep. 6 s.). — Läkarnas ställning till sjukhusens ekonomiska förvaltning, närmast med hänsyn till i Göteborg, beslutad omläggning (Sv. läkaresällsk. förhandl., 1915, s. 113—125). — Därjämte talrika kortare redogörelser för olika sjukdomsfall, särsk. i Göteb. läkarefören. förhandl., 1911 o. följ. (även intagna i Hygiea, 1912 o. följ.).

Källor och litteratur

Källor: Univ.-kanslerns avgj. ärenden: Uppsala 29 mars 1894, 14 mars 1905 och 26 juli 1911 samt eckl.-dep. handl. 15 dec. 1899, 15 juli 1905 och 23 dec. 1909 (meritförteckn.), RA; Th. Brandberg & J. von Bahr, Uppsala universitets matrikel (1906); A. J. Bruzelius, Sv. läkare-matrikel, D. 4 (1901); G. Göthlin, Minnesord över D. (Göteb. läkaresällsk. årsberättelse för 1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl P. Dahlgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15811, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15811
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl P. Dahlgren, urn:sbl:15811, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson.), hämtad 2024-04-25.