Meriter

2. Jacob E f r a i m Dahlin, den föregåendes broder, f. 5 apr. 1848 i Handog, Lits socken. Elev vid h. elementarläroverket i Östersund ht. 1855—vt. 1858 och ht. 1859—vt. 1866, vid Uppsala katedralskola vt. 1859 och vid Härnösands h. elementarläroverk ht. 1866—vt. 1868; tillika volontär vid Jämtlands fältjägarekår 9 aug. 1864; approberad soldat 1865; avlade underofficersexamen maj 1865; kommenderad som underofficer till Västernorrlands beväringsbataljons möten å Sånga mo 1866—68; avlade mogenhetsexamen vid Härnösands h. elementarläroverk 8 juni 1868; arbetade å familjens hemman i Österfärnebo aug. 1868—febr. 1869; erhöll avsked ur krigstjänsten 18 maj 1869; viatikant i Medelpad samt tillika (somrarna 1869—71) predikant vid Bremö och Löröuddens kapell; student i Uppsala ht. 1869; jur. fil. kand. 30 maj 1870; lärare i modersmålet i Fjellstedtska skolan i Uppsala läsåren 1873 —75 och i enskild skola, den s. k. kommunalskolan, därstädes; jur. utr. kand. 29 maj 1875. Auskultant i Svea hovrätt 4 juni 1875; e. o. notarie därstädes 7 juni 1875; erhöll första dömareförord-nandet 24 sept. 1875; v. häradshövding 18 jan. 1878; sekreterare hos Värmlands läns landsting 1878—86 och hos Karlstads stadsfullmäktige 1878—85; v. auditör vid Värmlands fältjägarekår 7 febr. 1881; auditör och redogörare därstädes 22 apr. 1881; e. länsnotarie i Värmlands län 31 okt. 1882; auditör vid Värmlands regemente 17 nov. 1882; ledamot av Karlstads drätselkammare 1884—86; länsnotarie i Värmlands län 11 dec. 1884; tf. chef för marinförvaltningens civilavdelning 22 dec. 1886 samt tf. amiralitetsråd och chef därstädes 25 febr. 1887; amiralitetsråd och chef för marinförvaltningens civilavdelning (och kansli) 22 dec. 1887; tillika tf. marinöverintendent och chef för marinintendenturkåren 6 nov. 1903; förordnad att, sedan marinöverintendentsämbetet uppförts å ordinarie stat, uppehålla samma ämbete och vara chef för marinförvaltningens intendenturavdelning 21 dec. 1907; marinöverkommissarie och chef för marinförvaltningens civilavdelning 31 dec. 1908; erhöll avsked från marinöver-kommissariebefattnmgen 12 febr. 1915. — Sekreterare i särskilda utskottet (angående lapplag m. m.) vid 1886 års riksdag; sakkunnig i lantförsvarsdepartementet vid utarbetandet av den första inskrivningsförordningen 1886; ledamot av kommittén angående statens upphandlings-och entreprenadväsende 27 juni 1887—27 apr. 1893; ledamot av flottans regle- mentskommission 20 jan. 1893—27 okt. 1899 (tidvis ordförande); ordförande i kommittén angående flottans pensionskassa 11 okt. 1895—18 juni 1898; ledamot av en sjömilitär kommitté för granskning av chefens för flottans stab utlåtande angående beväringens övningstid m. m, vilken bl. a. deltog i granskningen av förslaget till ny värnpliktslag, 12 sept.—31 okt. 1900; ledamot av kommittén angående flottans civilstat 31 jan.—27 aug. 1902 samt sakkunnig (enligt K. bemyndigande 1 maj 1903) angående omorganisation av flottans civilstat till en marinintendenturkår (bet. 31 okt. 1903). — En av stiftarna av a.-b. Gävle verkstäder 1893 och ledamot av dess styrelse 17 juni 1893—7 juni 1909 (ordförande från 21 maj 1896); ledamot av styrelsen för Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer 10 juli 1895—1910 (ordförande 29 maj 1897—1 maj 1910); ledamot av styrelsen för Svenska livförsäkringsanstalten Oden 5 apr. 1897—15 apr. 1909 (v. ordförande från 30 apr. 1906); ordförande i kommittén angående Djursholms utbrytning till egen kommun 24 apr. 1899—21 maj 1900 och i styrelsen för Djursholms a.-b. 7 apr. 1900—10 juli 1903; en av stiftarna av Djursholms byggnads -a.-b. 1902 och ordförande i dess styrelse 14 okt. 1902— 23 mars 1908; en av stiftarna av a.-b. Gävle skruvfabrik 1903 och ledamot av dess styrelse 8 juni 1903—14 okt. 1907; kurator för förvaltningen av Cronhielmska fideikommisset 1904—10; en av stiftarna av a.-b. Stockholms folkrestauranter 1913 och ordförande i dess styrelse 30 dec. 1913—28 maj 1915. — Ledamot av styrelsen för Svenska nykterhetssällskapet (från 1902 Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran) 1894—1900 och 1908—21 (ordförande 27 dec. 1910—29 okt. 1921); ledamot av styrelsen för K. F. U. M. i Stockholm 1895—1916 (ordförande 1895—96 och 1899—1901), föreningsråd i samma förening från 1917 samt ledamot av styrelsen för Förbundet mellan Sveriges K. F. U. M. 1905—07; ledamot av styrelsen för Sophiahemmet 17 apr. 1899—31 dec. 1906, av styrelsen för Svenska diakonsällskapet 1904—20 sept. 1925 (v. ordförande 1905—20, kassaförvaltare 1915—16) samt av styrelsen för Sigtunastiftelsen 1915—21; ledamot av Kungsholms församlings kyrkoråd 1916—17; v. ordförande i Stockholms centrala diakoniråd 1917—18. — RNO 1889; LKrVA 1892; KNO2kl 1903; KNO1kl 1909.

Gift 18 nov. 1881 med Gertrud Helena Lidman, f. 31 dec. 1860, d. 23 dec. 1930 i Stockholm, dotter till handlanden i Karlstad Anders Gustav Lidman.och Emma Hellberg.

Biografi

Under studietiden nödgades D. förtjäna sitt uppehälle genom eget arbete men lyckades trots växlande anställningar ända sedan skolåren tack vare energi och uthållighet arbeta sig fram till juris kandidatexamen. Hans ämbetsmannabana har huvudsakligen varit ägnad åt den kamerala förvaltningen, från 1886 i marinens tjänst. Talrika kommittéuppdrag vittna om det förtroende, han snabbt förvärvade. Efter att ha deltagit i de utredningar, som 1903 ledde till ombildandet av flottans civilstat till en marinintendent urkår, blev han som marinöver intendent denna kårs förste chef och befordrades 1908 till marinöverkommissarie och chef för marinförvaltningens civila avdelning. I regel ha de maktpåliggande förvaltningsuppgifter, som anförtrotts åt D., icke varit av den art, att de tilldragit sig en större allmänhets intresse. Men vid ett tillfälle kom han under en spänd situation att framträda i den offentliga debatten. År 1910 gjordes de stora överskridandena av flottans övningsanslag till en politisk stridsfråga av första ordningen. Då en av regeringen särskilt tillkallad utredningsman, Kr. L. Tenow, klandrade den civila avdelningens arbetssätt och arbetsmetoder, kände sig D. såsom avdelningens chef manad att ingå i svaromål inför offentligheten och bemötte i ett föredrag inför ett särskilt inbjudet auditorium samt därpå i en broschyr de framställda anmärkningarna. Meningsutbytet mellan D. och Tenow, som präglades av stor skärpa, ådrog sig mycken uppmärksamhet och kommenterades livligt i pressen. D: s vidsträckta insikter och förvaltningsskicklighet ha tagits i anspråk även för krävande uppdrag vid sidan av tjänsten. Särskilt har han med intresse och offervillighet deltagit i humanitärt, filantropiskt och religiöst arbete, framför allt kyrkligt betonat sådant. Sålunda har K. F. TJ. M. i Stockholm under många år haft fördel av hans nitiska medlemskap i dess styrelse. Tack vare sina vidsträckta insikter och representativa egenskaper har han likaledes gjort insatser av stor betydelse såsom ordförande i Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, bl. a. vid dess sjuttiofemårshögtid 19i2 och vid omarbetande av dess stadgar och partiell nyorientering av dess verksamhet. Han har också varit sistnämnda sällskaps representant i Sigtunastiftelsen och i denna egenskap lämnat ett ovärderligt biträde vid dess första byggnadsarbeten och verksamhet. Med varm hängivenhet har han därjämte ägnat sig åt Svenska diakonsällskapet och stått som ett fast stöd vid dess utveckling efter anstaltens flyttning från Gävle till Stora Sköndal samt vid utredning av diakonanstaltens och svenska kyrkans lekmannaskolas inbördes förhållande.

Författare

O. Mannström.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvad böra vi tänka om socialismen? Föredrag i Kristliga föreningen af unge män i Stockholm. Sthm 1905. 20 s. — Marinförvaltningen och flottans öfningsanslag. Erinringar i anledning af statskommissarien Chr. L. Tenows utredning, jämte efterskrift. Sthm 1911. 96 s. [Den åsyftade utredningen, mot vilken D:s skrift riktar sig, är Chr. L. Tenow, Utredning och yttrande ang. reservationsanslaget till flottans öfningar och därmed sammanhängande frågor, 1, Sthm 1911; efterskriften vänder sig mot en av T. s. å. utsänd 'Efterskrift' med anledning av D: s ursprungligen i föredragsform framförda erinringar.] — Dina penningar (Du och din framtid, utg. af Stockholms lutherska söndagsskoleförening, Sthm 1911, s. 64—70; 7:e uppl. Sthm 1927, s. 87—93). — Pengar. Sthm 1916. 4 s. Ny uppl. Sthm 1916. 4 s. (Sv. sällsk. för nykterhet och folkuppfostran, Småskrifter n:o 2.) — Några abcdaria (Hågkomster och livsintryck av sv. män och kvinnor, [Saml. 1], Upps. 1921, s. 29-—34). — Uppsatser i tidningar och tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; lantförsvarsdep. handl. 17 nov. 1882 (meritförteckn.), RA. — C. V. Bromander, Länsstyrelsen i Karlstad 1779— 1929. 2 (19301.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Efraim Dahlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15819, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Mannström.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15819
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Efraim Dahlin, urn:sbl:15819, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Mannström.), hämtad 2024-04-26.