G. A. Hugo Dahlstedt

Född:1856-02-08 – Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län
Död:1934 – Danderyds församling, Stockholms län (på Mörby lasarett)

Botanist


Band 09 (1931), sida 762.

Meriter

Dahlstedt, Gustaf Adolf Hugo, f. 8 febr. 1856 i S:t Lars församling. Föräldrar: auktionskommissarien Bror Gustav Oskar Dahlstedt och Amalia Ebba Sofia Lundberg. Elev vid Linköpings h. elementarläroverk ht. 1865; avlade mogenhetsexamen därstädes 3 juni 1875; student i Uppsala ht. 1875—vt. 1886; har företagit ett stort antal studieresor i Sverige och utlandet dels på egen bekostnad, dels med understöd, oftast från Vetenskapsakademien, däribland till Geneve sommaren 1893. Innehade olika anställningar i enskild tjänst 1886—90, bl. a. hos Hasse W. Tullberg 1889—90; amanuens vid Bergianska trädgården 19 aug. 1890— 1905; amanuens sept. 1890 —1891, Regnellsk amanuens 1892—94, ånyo amanuens från 1895 samt assistent 30 dec. 1914, allt vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning; erhöll avsked 31 dec. 1925 med av riksdagen beviljad pension enligt K. brev 18 juni 1925. Korresp. ledamot av Societas pro fauna et flora fennica 1901 och hedersledamot därstädes 1926; fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet 24 maj 1907; R.VO 1925. Gift 19 dec. 1901 i Katarina församling i Stockholm med Elvira Alexina Lmidqvist, f. 25 jan. 1880 i Skäfthammar, dotter till vagnmakaren Erik Ersson Lundqvist och Anna Birgitta (Brita) Söderqvist.

Biografi

D, ägnade sina akademiska studier åt olika naturvetenskapliga ämnen men koncentrerade dem snart helt och hållet på botaniken. Sedan S. Almquist 1881 publicerat sina »Studier öfver slägtet Hieracium», fångades D:s intresse alldeles särskilt av detta ytterst mångformiga och svårutredda släkte. Hans undersökningar förlades till en början främst till Östergötland och angränsande delar av Småland, men snart nog fick han även tillfälle att besöka fjälltrakterna, först i Valdres (1885), senare i Härjedalen och Jämtland (flertalet somrar mellan 1890 och 1907) samt Torne lappmark (1910). Med ett ovanligt gott öga och kritisk skärpa urskilde han ett mycket stort antal skilda former, som han först uppfattade som underarter under ett mindre antal arter men övergick till att betrakta såsom självständiga arter, sedan det visat sig, att de trots morfologiskt små skillnader dock voro skarpt och utan övergångar skilda även från de närmast stående. På grundval av egna iakttagelser samt omfattande samlingar, som tillställdes honom från korrespondenter i de mest skilda delar av Skandinavien, uppställde han hundratals nya Hieraciumarter, vilka han till stor del utdelade i sina bägge exsickatverk »Hieracia exsiccata» (1889—91) och »Herbarium Hieraciorum Scandinaviae» (1892—1911) samt senare även i stor utsträckning beskrivit i sina talrika publikationer rörande olika trakters Hieraciumflora. Hans mest omfattande och fullständigast genomförda arbete är hans i tre stora delar 1890—94 utgivna »Bidrag till sydöstra Sveriges Hieraciumflora». D. emottog även Hieraciumsamlingar från grannländerna till bearbetning och har på grundval av dylika publicerat arbeten om hieracier från Estland, Färöarna och Island. De av D. bearbetade samlingarna ha till stor del införlivats med riksmuseets herbarier.

Under sin anställning som Regnellsk amanuens vid riksmuseet arbetade D. främst med det Regneilska herbariets omfattande samling av amerikanska Peperomiaarter och avslutade en av docenten greve H. F. G. Strömfelt påbörjad men genom dennes död (1890) avbruten bearbetning av desamma. Även denna D: s bearbetning vittnar om hans skarpa blick för de systematiska enheterna.

D: s kanske betydelsefullaste och i varje fall originellaste vetenskapliga insats gäller växtsläktet Taraxacum (maskrosor). Redan 1889 gjorde han några iakttagelser i Linköpingstrakten, som tycktes antyda, att formbildningen inom detta släkte vore av samma natur som inom Hieracium, i det ett större antal fullt konstanta småarter med självständig utbredning förekomma. D. började odla Taraxacumformer från olika håll, även främmande länder, i Bergianska trädgården och fick full bekräftelse på sin uppfattning. Emellertid blev ingenting offentliggjort av hans iakttagelser, förrän dansken C. Raunkiaar kommit till liknande resultat (första meddelanden offentliggjorda 1903) och även påvisat, att formernas stora konstans beror på apogami. D. skyndade nu att beskriva de av honom urskilda arterna och har alltsedan det första förelöpande meddelandet 1905 publicerat ett mycket stort antal arbeten om både skandinaviska och utländska Taraxacmnformer. Ensamt i Sverige har han urskilt över tvåhundra olika sådana. Under de senaste åren har D. varit sysselsatt med att i monografisk form sammanfatta sina studier över de svenska Taraxaca och har hittills publicerat tre delar av en sådan monografi. D. är den erkänt främste kännaren av detta över en stor del av jorden utbredda och sällsynt kritiska släkte. Tack vare hans verksamhet äger riksmuseet den största och bäst bearbetade Taraxacumsamling, som något museum kan uppvisa.

Författare

Gunnar Samuelsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några hieracier från Torpen och Etnedalen i södra Norges fjälltrakter (Bot. notiser, 1886, s. 139—141; även på tyska i Bot. Centralblatt, Bd 26, 1886, s. 173—175). — Bidrag till sydöstra Sveriges (Smålands, Östergötlands och Gotlands) Hieracium-flora. 1. Piloselloidea. 2—-3. Archieracia. Sthm 1890—94. 4: o 134, (1) s.; 201 s.; 266 s. (VA Handl., N. F., Bd 23, N:o 15; Bd 25, N:o 3; Bd 26, N:o 3.) — De Hieraciis nonnullis scandinavicis in horto Bergiano cultis. Om några i Bergianska trädgården odlade nya eller mindre kända hieracier. Sthm 1891. 42, (2) s. (Acta horti Bergiani, Bd 1, N:o 7.) — Hieraciernas innovationssätt och morfologiska typer inom gruppen Archieracia (Bot. notiser, 1892, s. 62—70). — Några bidrag till kännedomen om Skånes Hieracium-flora (ibid., s. 154—166). — Adnotationes de Hieraciis scandinavicis. Anteckningar till kännedomen om Skandinaviens Hieracium-flora. 1*. Sthm 1893 [omsl. 1894]. 146 s. (Acta horti Bergiani, Bd 2, N:o 4.) — Studien iiber sud- und central-amerikanische Peperomien mit besonderer Beriicksichtigung der brasilianischen Sippen. Sthm 1900. 4: o 218 s., 11 pl. (VA Handl., N. F., Bd 33, N:o 2.) — Beiträge zur Kenntnis der Hieracium-Flora Oesels. Sthm 1901. 45 s., 8 pl. (VA Bihang, Bd 27, Afd. 3, N:o 13.) — Beiträge zur Kenntnis der Hieracium-Flora Islands. 1*. Sthm 1904. 74 s., 10 pl. (Arkiv f. botanik, Bd 3, N:o 10.) — The Hieracia from the Fasröes (Botany of the Fagröes . . ., P. 2, Köpenh. 1903, s. 625—659, pl. 11—12). — Några hieracier från Lagnö, Ljusterö socken, Uppland (Bot. notiser, 1904, s. 183—191). — Studier öfver arktiska Taraxaca. Sthm (tr. Upps.) 1905. 41 s. (Arkiv f. botanik, Bd 4, N:o 8.) — Om skandinaviska Taraxacumformer (Bot. notiser, 1905, s. 145—172, pl. 4—5). — Arktiska och alpina arter inom formgruppen Taraxacum ceratophorum (Led.) DC. Sthm 1906. 44 s., 18 pl. (Arkiv f. botanik, Bd 5, N:o 9.) — Einige wildwachsende Taraxaca aus dem botanischen Garten zu Upsala (Bot. studier, tillägn. Fr. Kjellman, Upps. 1906, s. 164—183). — Ueber einige im Ber-gianischen botanischen Garten in Stockholm kultivierte Taraxaca. Sthm 1907. 31 s., 2 pl. (Acta horti Bergiani, Bd 4, N:o 2.) — Ueber einige siidameri-kanische Taraxaca. Sthm (tr. Upps.) 1907. 19 s. (Arkiv f. botanik, Bd 6, N:o 12.) — Hieracier från Torne lappmark och närgränsande områden (Sv. bot. tidskr., Arg. 1, 1907, s. 299—320). — Taraxacum Reichenbachii (Huter) subsp. dovrense. Sthm (tr. Upps.) 1907. 11 s., 1 pl. (Arkiv f. botanik, Bd 7, N:o 1.) — Taraxacum palustre (Ehrh.) und verwandte Arten in Skandinavien. Sthm (tr. Upps.) 1907. 29 s., 4 pl. (Arkiv f. botanik, Bd 7, N:o 6.) — Medelpadska hieracier. Sthm (tr. Upps.) 1909. 81 s. (Arkiv f. botanik, Bd 9, N:o 2.) ¦— Nya skandinaviska Taraxacum-arter, jämte öfversikt af grupperna Erythrosperma och Obliqua (Bot. notiser, 1909, s. 167—179). — Östsvenska Taraxaca. Sthm (tr. Upps.) 1910. 74 s. (Arkiv f. botanik, Bd 9, N:o 10.) [Följdskrift: M. Brenner, Några kommentarier till Östsvenska Taraxaca af H. Dahlstedt. . . Hfors 1910. 8 s.] — Nya östsvenska Taraxaca. Sthm (tr. Upps.) 1911. 36 s. (Arkiv f. botanik, Bd 10, N:o 6.) — Västsvenska Taraxaca. Sthm (tr. Upps.J 1911. 74 s. (Arkiv f. botanik, Bd 10, N:o 11.) — Nordsvenska Taraxaca. Sthm (tr. Upps.) 1912. 121, (1) s. (Arkiv f. botanik, Bd 12, N:o 2.J — Nya syd- och mellansvenska Hieracia silvaticiformia. Sthm (tr, Upps.) 1921. 19 s. (Arkiv f. botanik, Bd 17, N:o 2.) — De svenska arterna av släktet Taraxacum. 1. Erythrosperma. 2. Obliqua. 3. Dissimilia. 4. Palustria. 5. Ceratophora. 6. Arctica. 7. Glabra. 8. Spectabilia (1—2: Acta flora; Sueciae, Bd 1, 1921, s. 1 — 160, pl. 1 — 11; 3—7: VA Handl., Ser. 3, Bd 6, N:o 3. Sthm & Upps. 1928. 66 s., 8 pl.; 8: VA Handl., Ser. 3, Bd 9, N:o 2. Sthm& Upps. 1930. 99 s., 11 pl.). — Om Ölands Taraxacum-flora. Sthm (tr. LTpps.)

1925. 19 s. (Arkiv f. botanik, Bd 19, N:o 18.) — Die Hieracien d„es Sarek-gebietes in Lule Lappmark (Naturwiss. Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch-Lappland, Bd 3, 1925, s. 675—693). — Taraxaca from Kamtchatka chiefly collected by mr. E. Hultén in the years 1920—1922. Sthm (tr. Upps.)

1926. 15 s. (Arkiv f. botanik, Bd 20, N:o 1.) — fiber einige orientalische Taraxacum-Arten (Acta horti Bergiani, T. 9, [1926]—1929, s. 1—36, pl. 1).— Därjämte bidrag om Hieracium- eller Taraxacum-släktet eller om båda till olika floror, såsom L. Neuman & Fr. Alf vengren, Sveriges flora (1901), A. Blytt, Haandbog i Norges flora (1906), Th. O. B. N. Krook & S. Almquist, Sv. flora för skolor, 11 :e uppl. (1907) och C. A. M. Lindman, Sv. fanerogam-flora (1918) samt beskrivningar av arter tillhörande dessa släkten i ett stort antal enskilda arbeten (jmfr Krook's nedannämnda botaniska bibliografi). Exsickatverk: Hieracia exsiccata. Fasc. 1—4. Linköping & Sthm 1889 —91. Fol. 100 n:r i varje fasc. -4- 2 opag. textsidor till varje fasc. —¦ Herbarium Hieraciorum Scandinaviae. Centur. 1—24. Linköping & Sthm 1892—1911. Fol. 100 n: r i varje cent.-4-1 å 2 opag. textsidor till varje cent. — Taraxaca Scandinavia exsiccata. Fasc. 1—4. Jönköping 1911-—14. Fol. 50, 50, 54, 55 n:r-|-l opag. textsida till varje facs.

Redigerat: C. V. Hartman, Växtnomenclatur, innefattande de i Sverige vilda och odlade växternas släkt- och artnamn samt vanligare botaniska termer, deras betydelse och betoning, jämte förklaring af förkortade autorsnamn. 2: a tillök, uppl. Norrköping 1903. (2), 198 s. (Handbok i sv. trädgårdsskötseln, Afd. 9 [tilläggshäfte].)

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 13 mars 1925; Bergianska trädgårdens räkenskaper, VA bibi. — Riksdagens prot. och handl. 1925; VA årsböcker; Th. O. B. N. Krook, Bibliotheca botanica Suecana (1925).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G. A. Hugo Dahlstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Samuelsson.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15829
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G. A. Hugo Dahlstedt, urn:sbl:15829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Samuelsson.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se