Meriter

Johan Christian August d’Ailly, f. 22 juli 1822 i Karlskrona, d. 17 aug. 1877 i Stockholm. Föräldrar: kaptenen, sedermera översten och sekundchefen för flottans konstruktionskår Jakob Henrik d’Ailly och Kristina Strömholm. Avlade konstruktörselevexamen 25 jan. 1836; elev vid konstruktionskåren 2 dec. 1836; avlade underkonstruktörsexamen 1 juni 1840 och skepparexamen 5 apr. 1841; tilldelad lägsta timmermansarvode apr. 1841; avlade sjöofficersexamen i Karlskrona 14 maj 1841; underkonstruktör 11 okt. 1841; avlade konstruktionsofficersexamen 18 dec. 1843; sekundlöjtnant vid flottans konstruktionskår 2 febr. 1844; tilldelad lägsta elevarvode 1 mars 1845; bevistade tillverkandet av ångkorvetten Gefles maskineri å Motala verkstad 8 maj 1846—9 nov. 1847; erhöll tjänstledighet under tre år för att vid Motala verkstad och tillydande varv i Norrköping övervara ångmaskiners och järnfartygs byggande 25 jan. 1848; studerade på ångkorvetten Gefle ångmaskiners skötsel m. m. 1848; tilldelad maskinistofficerslön 21 nov. 1848; återkallad i tjänst 26 dec. 1848 och kommenderad som arbetsledare vid järn- och metallverkstäderna i Karlskrona; lärare i ångmaskinslära i flottans maskinistskola 1855—67 och i skeppsbyggeriinstitutet 1857—67; på egen begäran transporterad till flottans mekaniska kår 16 apr. 1858; löjtnant därstädes 16 apr. 1858; studerade under John Ericssons ledning monitorfartyg 1862—63; ledamot av svensk-norsk-danska kommittén angående lämpligaste sjökrigsmateriel 1 sept.—9 okt. 1863; kapten 28 jan. 1864; major 21 nov. 1865; vid mariningenjörstatens uppsättande 1867 överförd som direktör å nämnda stat samt förordnad till överdirektör och chef för samma stat 17 dec. 1867; erhöll av danska marinministeriet i uppdrag att uppgöra förslag till en större bepansrad kanonbåt 1869; företog tekniska studieresor till Horten 1871 och till England, Frankrike, Holland och Danmark 1875. LÖS 1858; RS:tOO 1864; LKrVA 1866; RNO 1868; KDDO2gr 1869; KVO1kl 1873; HedLÖS 874; innehade även andra utländska ordnar.

Gift 7 febr. 1850 med Kristina Charlotta Augusta Blûm, f. 22 maj 1821, d. 8 maj 1905, dotter till översten och chefen för Värmlands fältjägarregemente Mikael Adolf Blûm och Charlotta Sofia Ulrika Mörner af Morlanda.

Biografi

Född och uppfostrad å flottans huvudstation med faderns verksamhet å örlogsvarvet ständigt under ögonen, fattade d’A. tidigt ett livligt intresse för det marina konstruktionsväsendet. Redan som fjortonåring blev han anställd som elev vid konstruktionskåren, varest han efter åtta års trägen utbildning vann sin första officersbeställning. Det var vid denna tid, ångkraften först började finna användning såsom drivkraft å vår flottas fartyg. d’A. var en av de unga konstruktionsofficerare, som, med öppen blick för ångmaskinens framtida möjligheter på skeppsbyggeriets område, från första stund gjorde densamma till föremål för sina specialstudier. I sådant syfte förskaffade han sig tillfälle att från 1846 vid Motala verkstad och varven i Norrköping grundligt sätta sig in i maskinväsen och fartygskonstruktion. Det hade varit hans avsikt att ägnavida längre tid häråt, men redan i slutet av år 1848 återkallades han för att som maskinistofficer tillträda enarbetsledarbefattning vid järn och metallverkstäderna å Karlskrona varv. Efter någon tid (från 1855) togos hans kunskaper i anspråk även för en teknisk undervisning, som han först 1867 lämnade i andra händer. Varje sommar under en lång följd av år mottog han jämväl kommenderingar som maskinofficer å flottans fartyg. Under sammanlagt ej mindre än elva olika sjöexpeditioner förvärvade han på detta sätt en rik fond av praktisk erfarenhet, som blev till ovärderligt gagn i hans kommande verksamhet inom högre befattningar.För att förbättra sina befordringsmöjligheter — ännu efter fjorton års tjänstgöring som officer och vid trettiosex levnadsår hade han ej kommit längre än till sekundlöjtnants grad — övergick d’A. 1858 till mekaniska kåren. Men han kvarstod det oaktat alltjämt på maskinistofficerarnas stat, och någon ändring i hans tjänstgöringsförhållanden gjordes ej heller i samband med denna överföring.

År 1862 kom att framstå som ett märkesår i d’A:s tjänstebana, i det att han då av regeringen sändes till Förenta staterna för att under vår berömde landsman John Ericssons personliga ledning sätta sig in i monitorfartygens byggnadssätt och egenskaper. Vid d’A:s hemkomst 1863 anordnades i överensstämmelsemed den svenska politikens dåtida skandinavistiska tendenser överläggningar om sjökrigsmaterielen mellan svenska, norska och danska sjöofficerare. I dessa fick d’A. deltaga, och även senare tilläts han att ställa sin erfarenhet till Danmarks förfogande. För svenska flottans räkning fick han omedelbart efter sin studieresa uppgöra förslag till ett stridsfartyg av monitorcert. År 1864 sattes därpå monitoren John Ericsson på stapeln, och sedan byggdes under loppet av åren 1865—71 ytterligare tre dylika fartyg, Thordön, Tirfing och Loke. Innan denna serie var avslutad, hade d’A., som under tiden (1867) avancerat till överdirektör och chef för den då nyorganiserade mariningenjörsstaten, erhållit i uppdrag att, likaledes efter Ericssons anvisningar, uppgöra ritningar till två storlekar pansrade kanonbåtar av monitortyp. Avsikten var att få fartygscerter, som bättre än de dittills framställda monitorerna skulle lämpa sig för uppträdande i våra inre skärgårdar; den mindre typen skulle dessutom kunna passera Göta kanal, den större Södertälje kanal. I anslutning till detta program byggdes under åren 1869—75 de längre fram s. k. tredje klass pansarbåtarna Garmer, Sköld, Fenris, Hildur,Gerda, Ulf, Björn, Berserk, Sölve och Folke. Sedermera uppgjordes under d’A:s överinseende ritningarna till ångkorvetten Saga och skeppsgossebriggen Falken, vilka färdigbyggdes åren 1878 resp. 1877; dessa voro de sist stapelsatta fartygen under hans ämbetstid.

Tillkomsten av våra pansrade skärgårdsfartyg av monitortyp är alltså på det intimaste sätt förbunden med d’A:s gärning som fartygskonstruktör för svenska flottan. Även om man ej kan tillmäta dess; fartyg något högre stridsvärde i deras egenskap av rikets första försvarslinje till sjöss, torde å andra sidan ej kunna förnekas, att de i konstruktivt avseende i stort sett fyllde alla berättigade fordringar. Att de dessutom voro synnerligen solitt byggda framgår bäst av att flertalet av dessa fartyg kvarstod i våra flottlistor i väl fyrtio år och därutöver.

Från barnaåren varmt fästad vid flottan och dess institutioner, ägnade d’A. detta vapen odelat sina bästa krafter. Vid mera än ett tillfälle var han erbjuden privat befattning med väsentligt större avlöning än den han åtnjöt i kronans tjänst men föredrog likväl att stanna på sin post. Och på denna var det han år 1877 stupade,efter att i åtta månader av ett svårt bröstlidande hava varit fjättrad vid sjukbädden.

Författare

G. UNGER.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Meddelanden av d’A:s sonson, operasångaren Sven d’Ailly; sjöförsvarsdep. kommandoexpeditions rullor och meritförteckn. samt sjöförsvarsdep. handl. 2 febr. 1844, 25 jan. 1848, 21 nov. 1848, 16 apr. 1858, RA. —Nekrologer i Tidskr. i sjöväsendet, 1878, samt KrVA Tidskr., 1877.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J. C. August d'Ailly, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15835, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. UNGER.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15835
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J. C. August d'Ailly, urn:sbl:15835, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. UNGER.), hämtad 2024-04-23.