Ekman, släkt



Band 13 (1950), sida 139.

Biografi

Ekman (Eekman, Eckman, Ekeman), släkt från Dalstorps sn (Älvsb.), där äldste stamfadern Peder Håkansson (1600-talets mitt) var rusthållare och gårdsfogde. Han bebodde där gården Ekered och tydligen efter denna togo hans barn, bland vilka märkes justitieborgmästaren i Göteborg Håkan Ekman (se nedan), namnet E., vars stavning varierat i äldre tid. Under bouppteckningen 1720 efter H. E. skriva fem av dennes syskon sig Eekman (liksom Håkan E. gjorde själv), en syster Eckman; i senare tid blev namnformen Ekman. I litteraturen har länge diskuterats (bl. a. av H. Fröding), huruvida denna till Västergötland, Göteborg, Bohuslän, Halland och Skåne knutna släkt vore en gren av den från Värmland över Vänersborg komna s. k. Göteborgssläkten E. (se ovan s. 56) med dess Göteborgs- och Åmålsgrenar, bl. a. emedan i den senare ganska tidigt (1740) uppdyker dopnamnet Håkan. Carl Sjöström uttalade 1907, att båda släkterna »måste» vara en och densamma; försök ha även gjorts från annat håll att anknyta till Göteborgssläkten. Problemet har varit så mycket svårare att lösa, som man icke säkert känt borgmästarsläktens ursprungsort eller tidigare släktled.

Då nämnde Håkan E. som gymnasist kallas »Haquinus Petri Ekman» och som student »Haqvinus P. Ekman Gothoburgensis» samt hans bror (i bouppteckningen efter Håkan) »Joh: P: Eekman», har brödernas fader tydligen hetat Peter eller Peder. En hittills förbisedd notis om denne deras far, Peder Håkansson i Ekered, Dalstorp (jfr ovan), i O. Sundholms noggranna genealogiska anteckningar i Skara stifts- och landsbibliotek, får anses ha vitsord. Förhållandet kan visserligen icke verifieras i Dalstorps kyrkoarkiv, där dopboken börjar först 1698. Sundholm har emellertid utan tvivel gått efter något primärmaterial, ty han uppräknar sju av Håkan E:s åtta syskon på ett sätt, som kan kontrolleras såsom korrekt genom uppgifterna i bouppteckningen efter Håkan; en uppgift visar därvid, att det varit annan primärkälla än bouppteckningen, som Sundholm haft. Då de äldsta släktnamnen i Dalstorpssläkten äro Håkan och Peder, medan Värmlands-Vänersborgs-Göteborgssläktens tidigaste dopnamn äro Daniel, Jon och Lars, synes allt släktsamband vara uteslutet, så mycket mer som borgmästaren Håkan Pedersson E. synes ha varit född på 1650-talet och namnet Peter förekommer i Göteborgssläkten först med Daniel Jonssons son Peter (I), d. v. s. under 1600-talets slut. Någon som helst tidig förbindelse de båda släkterna emellan kan ej heller i övrigt påvisas. I Håkan E:s bouppteckning figurerar t. ex. bland debitorer eller kreditorer ingen av Vänersborgssläkten och då Peter (I) E:s barn döpas i Vänersborg 1696–1708 förekommer aldrig Håkan E. som fadder. En hos en nu levande gren av Dalstorpssläkten förvarad utförlig stamtavla, uppgjord omkr. 1930 av okänd författare, söker göra gällande, att denna släkts stamfar, Håkan E:s och hans bröders far, skulle varit en »Peter Larsson», betecknad som »mantalskommissarie i Västergötland». Då stamtavlan ifråga över huvud saknar alla källbelägg och således även för denna notis samt denne förmodade »Peter Larsson» icke på något sätt är tids- eller ortfäst (annat än med ett härvid så otjänligt, stort begrepp som landskapet), kan notisen ej ha vitsord. Detta gäller så mycket mer, som förf. har uppenbart oriktigt födelseår (»1637») för Håkan E. – denne skulle i så fall blivit gymnasist och student vid den sena åldern av 31 år, vilket på denna tid är ytterst otroligt. Härtill kommer, att Wilhelm Ekman (Göteborgssläkten, art. 17) i sin på noggrann, vidlyftig källforskning grundade studie över sin släkts stamfar Joen Larsson Ekman (1941), icke funnit någon som helst källnotis varken om dennes far eller någon bror. Notisen hos förf. till Dalstorpssläktens stamtavla måste således avföras ur diskussionen, liksom Sjöströms påstående 1907, men därmed faller också det presumerade sammanhanget med Göteborgssläkten.

Då borgmästaren Håkan E. dog ogift, fortlevde Dals torpssläkten endast genom ättlingar av två hans bröder. De lättare tillgängliga uppgifter, som man härvid har att tillgå, äro, utom Sundholms i Skarabiblioteket, Sjöströms 1907 tryckta översikt, vilken för generationerna fr. o. m. Håkan E: s bröder och brorsbarn utan tvivel grundats på bl. a. kyrkoarkivmaterial. Detsamma torde gälla om de än utförligare uppgifterna hos förf. av 1930 års otryckta stamtavla över Dalstorpssläkten, ehuru smärre felaktigheter här på flera ställen kunnat konstateras. Direkt byggd på arkivmaterial är en kort framställning av släkten, författad av dir. Thomas Thorburn.

En äldre släktlinje stammade från Håkan E:s bror mantalskommissarien Anders Eekman (f. omkr. 1640, d. omkr. 1714), fader till bl. a. prosten och kyrkoherden i Kville, Bohuslän, Petter E. (f. 1685, d. 1744). Linjen synes ha utgått på manssidan med hans son provinsialläkaren Johan Herman E. (f. 1734, d. 1800). Dennes systerdotter Ulrica Christina Kloth äktade prosten och kyrkoherden i Strömstad Carl Magnus Ekman (f. 1744, d. 1818), av Göteborgs-släktens Åmålsgren (se s. 59), vars nu levande medlemmar sålunda alla härstamma också från Dalstorpssläkten. Detta är den enda kända genealogiska förbindelsen de båda släkterna emellan.

En Håkan och Anders E: s bror inspektören Gustaf Eekman är stamfader för den nu levande Dalstorpssläkten genom två sina sonsöner, bröderna inspektören David E. (f. 1711, d. 1784) och mantalskommissarien Petter Johan E. Davids gren kom över Skåne till Halland. Hans sonsons son handlanden i Torekov (Krist.) Johan Jacob E. (f. 1825, d. 1900) var fader till bl. a. handlanden i Halmstad Hjalmar Teodor E. (f. 1858, d. 1912); fyra dennes söner äro tandläkare.

Den nämnde mantalskommissarien Petter Johan E. (f. 1719, d. 1795) var fader till bl. a. löjtnanten Peter Johan E. (f. 1749), vars gren delvis flyttade till Gotland och i tryck behandlats av A. Kinberg. Sistnämnde P. J. E:s ene son var handlanden i Göteborg Peter Johan Georg E. (f. 1775, d. 1816; burskap 10 dec. 1802), som äktade Sophia Albertina Mårtens; de hade sju barn. Han får ej förväxlas med innehavarna av den samtida firman J. G. Ekman & son i Göteborg, vilka hörde till Göteborgssläkten (se ovan sid. 56). Den nämnde P. J. G. E:s bror sjökaptenen och handlanden i Visby Jonas (ej Johan) Gustaf Walfrid E. (f. 1780, d. 1825) var i gifte med sin kusin Anna Maria Fåhraeus far till bl. a. handlanden och postexpeditören i Slitehamn (Gotl.) Johan Walfrid E. (f. 1811[1], d. 1891). Denne äktade den vackra Emma Carolina Enequist (dotter av handlanden Nils Enequist, f 1848; hennes syster var g. m. konsul L. P. Ekman av Gotlandssläkten E., se ovan s. 49), som är hjältinnan i C. J. Bergmans berättelse »Porträttet och bröstnålen» (i Gotländska skildringar och minnen, 1882). J. W. E. och hon hade flera söner och en av dem, ingeniören Nils Valfrid E. (f. 1847, d. 1899), efterlämnade även söner.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Håkan E:s bouppteckn. i Göteborg 4 febr. 1720, Kristine förs:s i Göteborg födelse- och dopböcker 1803–15, Vänersborgs dopböcker 1696—1708, W. Bergs Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter (handskr. i maskin-skriven avskrift), vol. 1, s. 459 f., Landsarkivet i Göteborg; O. Sundholms genealogier över prästsläkter i Skara stift (handskr.), 2, s. 165, Stifts- och landsbiblioteket i Skara; av okänd förf. omkr. 1930 uppgjord stamtavla över bl. a. Dalstorpssläkten Ekman (handskr.), tillhör tandläkare Åke Ekman, Halmstad; dir. Thomas Thorburns maskinskrivna översikt över »Aslög Hjelmqvlsts född Ekman förfäder» 1948, tillhör förste bibliotekskonsulenten Bengt Hjelmqvist med fru, Stockholm. – Göteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utg. af E. Långström (1926) ; Lunds universitets matrikel 1667–1692, utg. av P. Wilner (1926), s. 7. – G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:3 (1875), s. 458; W. Ekman, Joen Larsson Ekman 1599–1674 (1941) ; H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under ehvåldstiden (1915), s. 123; A. Kinberg, Gotländska slägter, 1 (1889–93), s. 148 f.; C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669–1906 (1907), särskilt s. 50. – Meddel. av dir. Th. Thorburn.

Gjorda rättelser och tillägg

<p>1. Uppgift om f&ouml;delse&aring;r korrigerad</p>, 2016-06-08


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15846
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekman, släkt, urn:sbl:15846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se