Biografi

Ekstrand, släkter. Många släkter med detta namn finnas; av dessa må särskilt nämnas fem.

a) Ekstrand från Åby, Ekeby sn (ör.), se särskild släktart Ekstrand, nedan s. 175.

b) Ekstrand från Frommest a, Ekeby sn (Ör.), där äldste kände stamfadern Per Andersson (f. 1722, d. 1789) var hemmansägare, liksom hans son Jan Persson (f. 1759). Efter socknen togs släktnamnet av den sistnämndes son fil. magister Anders Ekstrand (f. 1793, d. 1867), kyrkoherde och prost i Blacksta (Söd.). Dennes son, läroverksadjunkten i Nyköping Johan Conrad E. (f. 1840, d. 1925), var fader till diplomaten Erik Einar E. (f. 1880), som bl. a. varit envoyé i Buenos Aires, Santiago de Chile, Montevideo och Asuncion 1925–31. Han har skildrat sin levnad och verksamhet på skilda håll i arbetena »Jorden runt på trettio år» (1–2, 1944), »Internationellt hjälparbete» (1945) och »Strövtåg i Orienten och Sydamerika» (1946).

c) Ekstrand från Eksjö, härstammar från handlanden i Eksjö Sven E. (1700-talet), en i sin ort ansedd köpman liksom hans son Sven E. d. y. (f. 1778, d. 1847), handlande i Karlshamn, där firman Ekstrand & Mörck hade en betydande ställning; Sven E. övertog sedan själv ensam firman. En tid före sin död var han emellertid tvungen att upplösa den och flyttade från staden. Han var svärfar till bl. a. P. G. Ahnfelt, som skildrat familjen, och fader till expeditionssekreteraren Sven Peter E. (f. 1806, d. 1872). Släkten fortlever.

d) Ekstrand från Ekeberga (Kron.), härstammar från hemmansägaren Börje Bengtsson i Ulvaskog i nämnda socken, efter vilken namnet togs av hans son Johan E. (f. 1754, d. 1806), kyrkoherde i Myresjö (Jönk.) 1799–1806. En dennes son var den på sin tid bekante brukspatron Carl Henric E. (f. 1803, d. 1866), som blev fil. magister i Uppsala 1830 och var e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket där 1830–35; han var även amanuens i kommittén för utgivande av Scriptores rerum Suecicarum medii ævi. Orsaken till att Henric E. lämnade den lärda banan var hans gifte 1835 med den rika änkefru Beata Catharina Sederholm, född Dobbin (f. 1795, d. 1855), som förut varit g. m. brukspatron Alexander Magnus Sederholm. Hon ägde 1831–47 Åby säteri i Tjureda (Kron.). Henric E. förvärvade emellertid Gammelstad i Kila sn (Söd.), där han satt som bruksägare i varje fall redan i jan. 1844. I sin nya hemtrakt blev han en mycket anlitad kommunalman, 1863–65 vice ordf. i Södermanlands läns landsting och 1857–66 i dess hushållningssällskap samt var en av grundarna av Sveriges allmänna hypoteksbank. För sina praktiska förtjänster som vice ordf. och led. av förvaltningsutskottet 1848–66 erhöll han hushållningssällskapets guldmedalj 1866; RNO 1860, KVO 1866. Livligt intresserad av sin gamla hembygds historia var han medarbetare åt P. Wieselgren, då denne utgav sin smålandsbeskrivning. Personligen ansågs Henric E. vara skarp och bitande satirisk. I Uppsala univ.-bibliotek finnas brev till E. (sign. G 60 m) och från E. till bl. a. J. H. Schröder (G 263 b). Brev från E. finnas även i Göteborgs stadsbibliotek (till P. Wieselgren) och 1844–66 till brukspatron C. G. Indebetou hos direktör G. Indebetou, Mörkhulta, Katrineholm. e) Ekstrand från Tofteryd (Jönk.), se särskild släktart, nedan s. 177 f. Ekstrand, släkt från Åby i Ekeby sn (ör.), där stamfadern Daniel Persson (f. 1663, d. 1744) var hemmansägare. Dennes sonson fil. magister Lars Ekstrand (f. 1729, d. 1802), kyrkoherde och prost i Kungsör och Torpa (Vm.), var fader till bl. a. borgmästaren i Strängnäs, lagmannen Jonas Henric E. (f. 1780, d. 1858), riksdagsman i borgarståndet 1817–18, 1823 och 1834–35. Den sistnämnde var farfar till personhistorikern, lantmätaren Karl Viktor Konrad E. (se nedan).

Författare

Källor och litteratur

Källa: [V. örnberg,] Sv. slägt-kalender, 4, 188S (1887). Källor: P. G. Almfelt, Studentminnen, 1–2 (2:a uppl., 1882) ; J. Kleberg, Kammarrevisionen-Kammarrätten 1695–1940 (1940–41) ; O. Sjöström, Blekingska nationen 1697–1900 (1901) ; dens., Skånska nationen 1833–1889 (1904) ; AV. Swalin, Bidrag till Kongl. Maj:ts kanslis personalliistoria (1892). 1814 "S/Ti Jo ™f Ä^HJSödermanlands läns kungl. hushållningssällskap • T^4' 2 (1914) ; M Fleetwood, Anteckningar om gymnasister i Wexiö TnVT~18^ (1002) ; G- °- Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna Uv (1020)° [O. IVSturzen-Beeker,] C. H. Ekstrand (Svea, 23, 1867, s. 199–200) ; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1928–29); G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne; O (lJ32) ; P. G. Vistrand, Smalands nation i Uppsala, 1 (1894). Källor: V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd (1911) ; Svenska släkt-S,Ä™802?' aV Elgeilstienla> 7 (191°) I [y- örnberg], Svenska ättartal,

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekstrand, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15901, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15901
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekstrand, släkter, urn:sbl:15901, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-03.