Meriter

Eländer, Karl Viktor Göte, f. 4 jan. 1872 i Göteborg, d. 30 april 1930 där. Föräldrar: folkskolläraren Per Elander och Ellen Zetterholm. Mogenhetsex. vid Göteborgs latinläroverk juni 1890; student vid Lunds univ. 24 okt. s. å.; elev hos tandläkaren J. Richthoff i Göteborg 8 jan. 1891–18 mars 1892; tandläkarkand.-ex. i mars 1892; tandläkarex. i maj 1894; legitimationsbevis juni s. å.; praktik i Göteborg 1894–95; studier och praktik i Förenta staterna 1895–slutet av 1896; åter praktik i Göteborg från 1897; sekreterare i Göteborgs tandläkaresällskap 1899, ordf. 1916–21, 1928–30; utgivare av tandläkartidskriften Reflector 1899–1905; sekr. i Skandinaviska tandläkareföreningen 1901–03; redaktör för Skandinaviska tandläkareföreningens tidskrift 1903; sekr. i Göteborgs tandläkareförening 1903–05, ordf. 1906; stiftare av och ordf. i Sociala föreningen i Göteborg 1904; sekr. i Göteborgs liberala valmansförening 1905; studieresor till Tyskland 1905, 1913, 1921; redaktör för Odontologisk tidskrift 1906–08, 1909–12; styr.-led. i Svenska tandläkares inköpsförening 1906–30; redaktör för Svensk tandläkare tidning 1907–08; ordf. i Västra Sveriges centralförbund för socialt arbete 1907; redaktör för Sveriges tandläkare-förbunds tidning 1909 (nr 1 och 2); stiftare av och ordf. i Göteborgs skattereformförening 1911; utgivare av och redaktör för veckotidningen Nyaste Snällposten (i Göteborg) 1911–15; utgivare av Aftontidningen (i Stockholm) hösten 1912–sommaren 1913; sekr. i Nordiska odontologiska föreningen 1917–18, ordf. 1922–24; odontologie doktor i Helsingfors maj 1919; vetenskapliga undersökningar i Berlin 1928. RVO 1925.

G. 10 mars 1900 i Göteborg m. Anna Matilda Sehstedt Schlan-busch, f. 28 dec. 1876 i Göteborg, dotter av handlanden Carl Jörgen Ludvig Schlanbusch och Anna Sofia Henrietta Melin.

Biografi

Karl E. började efter mogenhetsexamen i Göteborg 1890 studera juridik vid Lunds universitet men övergick redan efter en termin till tandläkarutbildning genom att enligt tidens metod gå som elev hos en tandläkare (i Göteborg) för att sedan efter provtjänstgöring på Polikliniken för tandsjukdomar i Stockholm avlägga tandläkarexamen 1894. Han började praktik i Göteborg men vistades 1895–96 i Förenta staterna för studier och praktik.

Efter återkomsten återtog E. praktiken i Göteborg och deltog mycket aktivt i arbetet inom Göteborgs tandläkaresällskap, vars sekreterare han blev. På E:s initiativ och tillsammans med de båda andra styrelsemedlemmarna, I. Ekström och V. Renström, startade E. en tandläkartidskrift. År 1899 började den utgivas av dessa tre under namnet Reflector. Tidskriften utdelades under första året gratis till alla tandläkare och blev ej heller sedan någon ekonomisk framgång. Men E. fortsatte, ehuru efter några år ensam, till 1906, då Reflector uppgick i Odontologisk tidskrift (grundad 1893). E. blev nu denna tidskrifts energiske redaktör 1906–08 och 1909–12, under sistnämnda år som ensam ägare av tidskriften. Han skrev själv mycket i den och sysselsatte sig under rubriken »I reflectorsbelysning» med kårens sociala och ekonomiska angelägenheter på ett ingående sätt, ofta med jämförelser och uppslag från Amerika.

Under vistelsen i Amerika hade han påverkats av den entusiasm, som Henry Georges socialekonomiska läror (georgismen) väckt i vida kretsar, och utgav boken »Vancouver och Göteborg». E. uppträdde även som tolk under en amerikansk föredragsturné om georgism. Hans starka socialpolitiska intresse framgår av att han i Göteborg var stiftare av och ordförande i Sociala föreningen, ordförande i Västra Sveriges centralförbund för socialt arbete, sekreterare i Göteborgs liberala valmansförening samt även stiftare av och ordförande i Skattereformföreningen 1911. Till sist drev detta intresse honom att nedlägga sitt odontologiska arbete och överta Aftontidningen i Stockholm för att nå en större krets (hösten 1912). Redan på sommaren 1913 måste han dock uppge detta penningslukande försök. När Aftontidningen 1920 upphörde, omnämnde en stockholmskollega i skildringen av dess skiftande öden »Karl Elanders korta men originella redaktörsskap». Under åren 1911–15 var han utgivare av och redaktör för veckotidningen Nyaste Snällposten i Göteborg, vilken ägdes av Elanders tryckeri a.-b., där brodern, redaktör Otto Elander, var styrelseordförande.

Återkommen till Göteborg 1913 inriktade E. sig målmedvetet på sin praktik och på odontologiska undersökningar. Redan förut hade han hållit flera föredrag i olika odontologiska ämnen och utgav 1900–02 »Uppslagsbok vid receptskrifning», men småningom samlade han sig kring särskilda problem. Ett sådant var alveolarpyorrén (paradentit; E. ville kalla den pyorros), där han i stället för den kirurgiska behandlingen, som samtidigt framfördes, lancerade en medikamental terapi med kininpreparat för att undvika de stora substansförluster, som blevo följden av kirurgiska metoden. Han nådde också mycket vackra resultat. Stödprotesen (fixaturen) vid denna åkomma ledde honom in på omfattande försök att fullkomna guldgjutningsmetoden. Han lyckades utmärkt, men metoden var invecklad. Dessa rön framlades i flera föredrag och i arbetet »Das Giessen von Goldeinlagen» (1929). Samtidigt hade E. hunnit att på ganska kort tid skriva en avhandling, »Infekterade rotkanalers behandling», som han försvarade i Helsingfors. Han lyckades så komma med i den första odontologie doktorspromotionen i Norden 1919.

För samarbetet och utbytet mellan Nordens tandläkare arbetade E. ivrigt och hade stor del i att Nordiska odontologiska föreningen för undervisning och forskning kom till 1917. Den har haft mycket stor betydelse för det vetenskapliga arbetet och ofta varit ett forum, där medicinsk och odontologisk forskning kunnat samarbeta. Som dess organ förvärvade E. Odontologisk tidskrift och genomdrev utgivandet av ett komplement till tidskriften, Nordiskt odontologiskt archiv. Detta skulle innehålla det värdefullaste av varje tidskriftsnummer, översatt till något av de stora språken, för att ge en bild utåt av nordisk forskning.

I Göteborgs tandläkaresällskap fungerade E. som ordförande i olika omgångar med glad och medryckande arbetsintensitet. Själv höll han en mängd föredrag och var även eftersökt föredragshållare i alla de nordiska länderna. Diskussionerna blevo oftast livliga och givande, när han var med. Han deltog flitigt i större tandläkarmöten, gjorde utländska resor (Amsterdam, Prag, Wien och i synnerhet Berlin), förvärvade bekantskaper och vänner, vilka han sedan drog till sällskapet och lyckades så hålla hög standard på mötesprogrammen. En av hans största förtjänster var förmågan att stimulera många av sällskapets medlemmar till vetenskapligt arbete. Till hans verksamhet inom sällskapet hörde studiecirklarna, Vetenskapliga fonden (en ganska stor insamling, vars avkastning möjliggör inkallandet av önskvärda föredragshållare) samt lokalfrågans lösning. För hela tandläkarkåren hade hans arbete på Svenska tandläkares inköpsförening stor betydelse. – År 1928 reste. E. till Berlin på sex månader för att vid professor W. Diecks avdelning göra en översyn av sina vetenskapliga undersökningar. Han gav därvid även kurser i sin alveolarpyorréterapi och gjutningsförfarandet. Det var avtalat, att detta skulle upprepas 1930, men på våren sjuknade han i lunginflammation och dog i april s. å.

Vid bedömandet av E:s vetenskapliga produktion måste ihåg-kommas, att han utgick från en såväl beträffande undervisning som i vetenskaplig utveckling ganska primitiv tandläkarkonst, men han blev genom sitt outtröttliga sökande en av pionjärerna för den moderna odontologien i Sverige. – E. var en glad och god kamrat och sällskapsmänniska. Hans hobby och rekreation var golfspel ute vid Hovas. Som avkoppling skrev han en gång ett spex »Odontologia socialistica» 1920, och en annan gång modellerade han sitt porträtt, som blev mycket bra men troligen hans enda oeuvre på området.

Författare

A. Billgren.

Tryckta arbeten

Uppslagsbok vid receptskrifning på grundvalen af de nordiska ländernas farniakopéer för tandläkare och studerande. Göteb. 1900 [–02]. XXIII, 114, (2) s. [Bilaga till Reflector.] – Individuell proportionalism. Ett förslag till en fullt rättvis valmetod. Föredrag... Göteb. 1906. 14 s. – Vancouver och Göteborg. En ekonomisk-statistisk jämförelse (Bihang till riksdagens prot . . . år 1913, Sami. 4, Bd. 2: motionen n:r 184, s. 58–66). – Infekterade rotkanalers behandling. Göteb. 1919. X, 173 s. (Akad. avh. Helsingfors) [Tysk övers.:] Die Behandlung infizierter Wurzelkanäle. Berlin 1921. 106 s. – Odontologia socialistiea. Spex av K. E. Uppfört på Lorensberg 19/i 1920. Göteb. 1920. 23 s. & omsl. (Sign.) [Särtryck ur Göteborgs tandläkare-sällsk. årsbok, 3, 1920.] – Das Giessen von Goldeinlagen. Berlin 1929. 47 s. – Ett stort antal avhandlingar och uppsatser i odontologiska ämnen och frågor rörande tandläkaryrket, dessutom referat, notiser m. m., i Göteborgs tandläkare-sällsk. årsbok, [1]–8, 191S–25; 10, 1927; 12, 1929; Nord. tandläkaretidskr., Årg. 6–7, 1905–08; Nord. odontologiskt archiv, N:r 2, 1923; 5, 1929; Odontologisk tidskr., Årg. 14–20, 1906–12; 22, 1914; 25–38, 1917–30; Reflector, Årg. 1, 1900; 3–6, 1902–05; Skandinav, tandläkarefören. tidskr., Årg. 4, 1903; Sv. tandläkaretidskr., Årg. 1–2, 1908–09; 7–11, 1914–18; 13–14, 1920–21; Sveriges tandläkare-förbunds tidn., Årg. 3, 1911; 10, 1918. Många av dessa avhandlingar äro även publicerade i nordiska, tyska och amerikanska facktidskr. – Tidningsartiklar i politiska och nationalekonomiska frågor.

Utgivit eller redigerat: Reflector. Odontologisk revy för Skandinavien. Årg. 1–6. Göteb. 1899–1905 (tills, med andra). – Odontologisk tidskrift. Årg. 14–20. Göteb. 1906–12 (tills, med andra). – Svensk tandläkare tidning. Årg. 1–2, 1907–08. Göteb. 1906–08. – Sveriges tandläkare-förbunds tidning, Årg. 1: H. 1–2. Göteb. 1909. – Nyaste snällposten 1911: nr 44 (28/io) – 1915: nr 45 («/n). – Aftontidningen 1912: nr 265 (13/u) – 1913: nr 143 (25/6).

Källor och litteratur

Källor: A. Billgren, Odoutologisk tidskrift 1893—1943 (Odontologisk tidskr., 50, 1942, H. 5, tr. 1943) ; M. Blomstedt, Biografisk matrikel över svenska tandläkarkåren (1925) ; [G. Bodman], Logen n:o 50 »Hemdall» I. O. O. P. 1911–1936 (1936); W. Dieck, Gedäclvtnisrede bei der Gedenkfeier fur Karl Eländer (Odontologisk tidskr., 38, 1930); I. Ekström, Karl Elander (ibid.); A. Lenhardt- son, 50 år som tandläkare (1933); V. Marmén, Bortgångna kamrater (Göteborgs tandläkare-sällskaps historia, 1943); The Royal bachelor's elub 1769–1944 (1947). – Meddel. av tandläkaren A. Eländer, Vetlanda, och personlig bekant- skap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Viktor Göte Elander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15943, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Billgren.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15943
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Viktor Göte Elander, urn:sbl:15943, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Billgren.), hämtad 2024-04-25.