Jacob Eldstierna

Född:1664
Död:0

Arméofficer


Band 13 (1950), sida 254.

Meriter

2. Jacob Eldstierna, den föregåendes son, dp 28 juli 1664, försvann 1711 (jfr nedan). Student vid Uppsala univ. 26 sept. 1677; underkonduktör vid Fortifikationen 1681; löjtnant där 23 sept. 1683; i utländsk krigstjänst 1685–88; kapten 23 juli 1688, stationerad i Stettin och Damm 1688–90; ingenjörbefälhavare under generalmajoren Jurgen Mellin i den svenska hjälpkåren till de allierade mot Frankrike under fälttåget vid Rhen 1690–92; återgick till tjänst i Pommern; generalkvartermästarlöjtnant 31 maj 1697; inspektor över befästningarna i Pommern och Wismar 31 maj s. å., samt i Bremen 17 jan. 1,707; generalkvartermästare 23 maj 1711; ännu 9 aug. s. å. uppsatte E. ett memorial men försvann sedan från sin post. – Ogift.

Biografi

E:s mormor var Jöran Perssons sondotter och Erik Jöransson Tegels brorsdotter. E. antogs efter slutade universitetsstudier som 17-åring vid Fortifikationen. Han fortsatte sina studier vid Fortifikationskontoret till 1682, då han blev lärkonduktör i Karlskrona, vars befästningar nyss påbörjats. Han kommenderades 1684 av Erik Dahlbergh till Göteborg men fick redan i febr. 1685 stipendium för utrikesresa. E. deltog nu i fälttåg i Ungern mot turkarna och utmärkte sig i slaget vid berget Harzan, då han trängde fram till storvisirens tält och tog från en tatarisk befälhavare båge, sabel och dolk. Enligt uppgift av C. M. Stuart deltog E. även i kampanjer i Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Återkommen sommaren 1688 placerades han som fortifikationskapten i Stettin och Damm, men var under de allierades fälttåg mot Frankrike anställd vid J. Mellins svenska hjälpkår vid Rhen. Återkommen till Pommern blev han generalkvartermästarlöjtnant 1697 och fick inseende över fästningarna i Pommern och Wismar. Han befordrade nu på allt sätt fästningsarbetena där och kom i sin iver i delo med Stralsunds borgerskap. I juli 1702 avlöste han generalkvartermästarlöjtnant H. C. von Zader vid »Tyska arméns» fortifikationsfältstat. Stuart uttalade i juli 1705 sitt gillande av E:s byggnadsarbeten i Wismar. Redan i okt. s. å. hemställde den sjuklige Stuart att få E. till efterträdare, men därmed dröjde det. Emellertid var E. hösten 1705 i Stockholm och inlämnade då planer för Wismar och Viborg. Återkommen till de tyska provinserna fick han inseende också över Bremen jan. 1707. Han begärde okt. 1709 att få regemente i Wismar, emedan hans lön vore för knapp, och sade sig eljest vilja avgå. Han soulagerades då med att bli generalkvartermästare, dock med sin förra lön.

E. fick ett dramatiskt slut. Han hade i början av augusti 1711 i Stettin uppsatt ett memorial om iståndsättande av flera pommerska befästningar, men snart därefter försvann han plötsligt från sin post. Då han aldrig återkom, förordnade Karl XII i skrivelse från Timurtasch 24 aug. 1713 om efterträdare. Olika, icke bestyrkta uppgifter finnas om hans senare öden. De äldre riddarhusgenealogierna uppgåvo, att han ingått i ett Bernhardinerkloster och dött i Florens. A. Lewenhaupt, vars uppgift intagits i senaste ättartavlorna, anger däremot att han permitterats i april 1712 för att fara till varmbadort och sedan skjutit sig i Lothringen 1716. – L. Munthe, som stöder sig på Stuarts uppgifter, karakteriserar E. som i flera avseenden begåvad samt beläst. Stuart satte värde på E:s kunskaper och duglighet. Han var mån om sina underlydande och saknades mycket vid sitt försvinnande, som naturligtvis väckte stort uppseende och bestörtning. Brev från E. till Nils Bielke 1689–97 finnas i Bielkesamlingen i Riksarkivet; ett brev till E. Dahlbergh 1695 (ej bevarat bland breven till D. i Riksarkivet) finns i avskrift i Bergianska saml., vol. 7, Vetenskapsakademiens bibliotek.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Riksregistr., Pommeranica, RA; K. fortifikationens tjänsteförteckningar m. m. 1689—1820, KrA. – A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920–21); L. W:son Munthe, Kungl. fortifikationens historia, 6:2 (1919).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Eldstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Eldstierna, urn:sbl:15950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se